Nyhetsarkiv

Under höstterminen anordnar återigen Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet kursen ’Ojämlikt åldrande ur ett samhälls- och livsloppsperspektiv’. Kursen arrangeras i samarbete med SWEAH, Nationella Forskarskolan om Åldrande och Hälsa vid Lunds universitet, och samlar studenter från flera universitet runt om i Sverige.

Den 2 september hade vi kick-off för Forskarskolan i hälsovetenskap (FiH) med 14 doktorander varav åtta doktorander från NVS, övriga från sex andra institutioner.

Forskare från hela Asien-Stillahavsregionen samlades i Jinan, Kina, den 7–8 juni 2025 på World-Wide FINGERS Network-mötet för att dela nya idéer om hur demens och minnesförlust kan förebyggas. Över 50 forskare och studenter från Australien, Singapore, Malaysia, Korea, Sverige och Kina deltog på evenemanget.

Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet stod värd för ett symposium som samlade framstående forskare inom socialpolitik, ojämlikhet och hälsa för att uppmärksamma professor Johan Fritzells betydande vetenskapliga bidrag under hans akademiska karriär.

När äldre drabbas av flera kroniska sjukdomar samtidigt talar man om multimorbiditet – en snabbt växande utmaning för hälso- och sjukvården i takt med att andelen äldre ökar. Trots det har multimorbiditet länge haft en undanskymd plats i det globala folkhälsoarbetet. Nu sätts fokus på problemet i en ny rapport från Världshälsoorganisationen (WHO).

Vi är glada att kunna dela med oss av några av de många viktiga reflektionerna från NKG2024-kongressen som hölls i Stockholm i juni 2024, i form av en nypublicerad perspektivartikel med titeln "Ageing in a Transforming World: Insights for Future Research and Policy from the 27th Nordic Congress of Gerontology" (Åldrande i en föränderlig värld: insikter för framtida forskning och politik från den 27:e nordiska gerontologikongressen).

Palliativ medicin är ett ungt forskningsfält och antalet välgjorda kliniska studier är få. Linda Björkhem-Bergman vill bidra till mer kunskap – bland annat om hur D-vitamin påverkar patienternas immunförsvar och symptom. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober. 

Personer med metabola syndromet löper ökad risk att utveckla Parkinsons sjukdom, enligt en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. Resultaten, som publicerats i tidskriften Neurology, lyfter vikten av att upptäcka och behandla metabola riskfaktorer i tid.

En studie nyligen publicerad i European Journal of Preventive Cardiology, visar att det inte enbart är den totala mängden fysisk aktivitet som påverkar hjärt-kärlhälsan – utan även hur ofta man rör på sig under dagen. Bland de allra äldsta deltagarna fann man att flera korta promenader dagligen hade en skyddande effekt, oavsett om tempot var lugnt eller mer intensivt. Detta samband kvarstod även efter justering för den totala gångtiden.

Det är Shireen Sindi vid NVS med team som beviljats det stora anslaget. Det är första gången en sökande från KI får ett sådant stort anslag från Wellcome Leap, som KI haft avtal med sedan 2021.

Hälsosam kost kan bromsa ackumuleringen av kroniska sjukdomar hos äldre vuxna, medan inflammatoriska dieter påskyndar den. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som har publicerats i Nature Aging.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut, pekar på behovet av skräddarsydd behandling för dessa patienter, enligt forskarna.

En nyligen publicerad studie i Journal of Physical Activity and Health avslöjar att fysisk aktivitet och stillasittande beteende varierar avsevärt beroende på kön och utbildningsnivå, men mindre så av förekomsten av kronisk sjukdom. Studien, genomförd av forskare vid Karolinska Institutet, ger viktiga insikter i hur olika populationer engagerar sig i fysisk aktivitet och stillasittande beteende.

Hjärnfonden gör sin hittills största utdelning till svensk hjärnforskning. I år delas 152,8 miljoner kronor ut till forskningsprojekt inom neurovetenskap. Totalt får 112 forskningsprojekt i Sverige finansiering och 39 av dessa drivs vid KI.

För 13:e gången har Internationella veckan arrangerats av det internationella teamet vid avdelningen för arbetsterapi på NVS. Initiativet, som startade 2012 genom ett samarbete med Uganda via Linnaeus-Palme-programmet, syftar till att skapa en livfull internationell lärandemiljö med fokus på professionell identitet inom hälso- och sjukvård från ett globalt perspektiv.

I årets utlysning av CIMED projektbidrag inkom totalt 175 ansökningar, varav 78 juniora och 97 seniora ansökningar. Av dessa gick två juniora samt tre seniora till forskare vid NVS:

David Moulaee Conradsson är ny forskargruppsledare för forskargruppen REACH sedan i våras.

Luftföroreningar är en av de största hälsobovarna i världen. I Sverige går vi mot renare luft men i andra delar av världen går utvecklingen åt fel håll. Samtidigt visar forskningen att även mycket låga nivåer av föroreningar, under tillåtna gränsvärden, skadar vår hälsa.

NordForsk har nyligen beviljat finansiering till fem nya forskningsprojekt som ska bidra till att utveckla hållbara hälso- och omsorgssystem för äldre i Norden.

The Lancet har tillkännagivit en ny kommission som syftar till att omorientera skörhet i klinisk praxis, folkhälsa och policy. Davide Liborio Vetrano är en av två experter från Karolinska Institutet som bidrar till detta viktiga initiativ.

Hallå där Vilma Alanko, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 13 juni försvarar du din avhandling ”Translational studies on biological signatures, risk profiles, and prevention of dementia.” Vad handlar den om?

Hej Isabelle von Saenger! Den 13 juni disputerar du med avhandlingen "Care and financial support in ageing families: the changing shape of inequality". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har nyligen lämnat en kommentar till en översiktsstudie som genomförts vid Aging Research Center (ARC) i samarbete med anknytna forskare. Studien fokuserade på insatser för att stödja informella vårdgivare – det vill säga familjemedlemmar eller nära vänner som vårdar äldre personer utan formell ersättning.

Efter 9 mils cykling genom sol, hagel och bokskogar landade Pernilla Alencar Siljehag slutligen i Tomelilla – med ben fulla av mjölksyra och hjärtat fullt av intryck. Hon har tillsammans med initiativtagaren Oskar Jonsson cyklat en etapp av tandemturnén som tar forskare runt södra Sverige för att föreläsa om åldrande och hälsa. Nu delar hon med sig om samtalen längs vägen, mötet med publiken på biblioteket och varför forskningsresor ibland är som allra bäst när de sker på två hjul.

Familjen Kamprads stiftelse delar ut fem miljoner kronor till Elisabet Rydwik, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, för forskningsprojektet ”Re@home: utvärdering av hemrehabilitering för äldre personer - vad fungerar för vem och under vilka omständigheter?”

Kommittén för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har beslutat att tilldela Anders Sondén och Anna Pettersson KI:s pedagogiska pris 2025. Priset delas ut under installationshögtiden i Aula Medica i oktober.

Tandemturnén är ett populärvetenskapligt initiativ där forskare cyklar genom södra Sverige och håller föreläsningar om åldrande och hälsa på bibliotek och mötesplatser. Syftet är att nå ut till en bredare publik, skapa dialog och väcka intresse för forskningens roll i samhället. Turnén, som arrangeras i samarbete med forskarskolan SWEAH, pågår mellan 4–27 maj 2025 och är möjlig tack vare stöd från Sten K Johnsons Stiftelse.

European Federation of Psychologists’ Associations (EFPA) har utsett professor Lars Bäckman vid Karolinska Institutet som mottagare till Aristotle Prize 2025. Utmärkelsen tilldelas personer som gjort framstående insatser inom psykologin, särskilt inom området kognitivt åldrande.

En ny studie publicerad i JAMA Otolaryngology–Head & Neck Surgery visar att nedsatt luktsinne är tydligt kopplat till ökad dödlighet bland äldre vuxna. Resultaten, som bygger på data från över 2 500 deltagare i den svenska befolkningsstudien SNAC-K (Swedish National Study on Aging and Care in Kungsholmen), tyder på att lukttester kan fungera som en värdefull tidig indikator på allmän hälsomässig nedgång.

Hallå där Anna Rennie, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 9 juni försvarar du din avhandling ”Does white matter matter? Neuroimaging in dementia with Lewy bodies and related conditions.” Vad handlar den om?

Hallå där Clare Tazzeo! Du disputerar den 26 maj med avhandlingen "Investigating the interplay between frailty and healthcare utilization in older adults". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

Forskare vid Aging Research Center (ARC), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka), skickade ut en enkät till 31 000 äldre vuxna för att lära sig mer om de som tar hand om en närstående, i eller utanför hemmet. Det visar sig att 2 157 personer över 65 år regelbundet ger sådan informell omsorg.

Rapporten ”Antalet demenssjuka och kostnader för demenssjukdomar i Sverige 2023” beställdes av socialdepartementet i höstas och presenterades nyligen för bland andra äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. KI-forskarna Anders Wimo och Amaia Calderón-Larrañaga har varit huvudansvariga för rapporten. Antalet personer med demenssjukdomar kommer att öka kraftigt fram till 2050 och kommunerna har ett tungt ekonomiskt ansvar.

Under två veckor i mars hade NVS ett interprofessionellt besök från Tokyo Metropolitan University (TMU).

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos.

Federico Triolo har fått ett anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), en ideell organisation som har stöttat medicinsk forskning sedan 1919. Syftet med anslaget är att hjälpa forskare i början av sin karriär att bygga upp sin självständighet och utveckla en egen forskningsinriktning. Anslaget uppgår till 3.950.000 kronor under tre år, inklusive en tvåårig forskningsvistelse utomlands, följt av ett år tillbaka i Sverige.

Vissa vanliga läkemedelskombinationer kan bromsa eller försämra utvecklingen av Alzheimers sjukdom, men effekterna skiljer sig mellan könen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, som publiceras i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Alla har vi fötts och alla ska vi dö. Men hur vill vi dö och hur kan den sista tiden bli så bra som möjligt? Forskare inom palliativ vård vill förbättra livskvaliteten för människor med obotlig sjukdom. En annan viktig uppgift är att få till en mer jämlik tillgång till denna vård.

Årets utdelade forskningsbidrag från Njurfonden blev rekordstort, sju och en halv miljon kronor till njurforskning. Ungefär hälften, 3 450 000 kronor, går till projekt vid Karolinska Institutet.

Hallå där Elin Uzunel, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 14 mars försvarar du din avhandling ”Fragility fractures, self-rated health and treatment with a spinal orthosis in older women in primary health care”. Vad handlar den om?

Nu har det åter varit dags för arbetsterapeutprogrammets förstaterminsstudenter (T1) att anordna vernissage.

Ny forskning tyder på att antidepressiva läkemedel kan påskynda den kognitiva försämringen hos personer med demens. Samtidigt tycks vissa läkemedel vara mindre skadliga än andra, vilket kan hjälpa läkare att fatta bättre behandlingsbeslut enligt studien som publicerats i BMC Medicine.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att allvarliga psykiska sjukdomar är vanligare hos patienter med kronisk njursjukdom och påverkar deras hälsa negativt. Studien har publicerats i American Journal of Kidney Diseases.

Caterina Gregorio har fått finansiering inom ramen för Marie Sklodowska-Curie Actions (MSCA) Postdoctoral Fellowships för ett tvärvetenskapligt projekt som kombinerar biostatistik och äldreforskning med titeln "LETMEAGE- A complex system approach to metrics of aging for identifying personalised interventions".

Nu är slutrapporten "Vägval och forskningslinjer inom SFO-V vid Karolinska Institutet – ett diskussionsunderlag inför framtiden" publicerad. Under ett drygt decennium har SFO-V bedrivit omfattande forskningsaktivitet vid Karolinska Institutet. I den här rapporten beskrivs bakgrunden till de vägval som gjorts och vad det inneburit för vårdforskningens inriktning och aktiviteter, men också vilka utmaningar som väntas framöver.

Nätverket Social inequalities in ageing (SIA), som leds av Neda Agahi och PI Johan Fritzell, har fått ett treårigt bidrag från Forte. Detta är en fortsättning på ett nordiskt nätverk som omfattar ett antal ledande nordiska forskare och deras yngre kollegor från det tidigare SIA-programmet. SIA-nätverket får totalt 446.000 kronor under tre år.

En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open har gett viktiga insikter om hur äldre patienter återhämtar sig kognitivt efter en höftoperation. Forskningen, som genomfördes på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, fokuserade på patienter som genomgick höftledsplastik, en vanlig operation för äldre.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt nya insikter om hjärnförändringar vid Parkinsons sjukdom med hjälp av avancerade avbildningstekniker.

En ny svensk studie har för första gången visat ett samband mellan reumatoid artrit (RA) och kognitiv försämring hos demenspatienter. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology, betonar vikten av noggrann övervakning och hantering för att förhindra kognitiv försämring.

Den 30 januari hölls ett symposium om demenssjukdomar till H.M. Drottningens ära på Karolinska Institutet. Evenemanget var en del i den ”upplevelsepresent” som KI uppvaktade med i samband med Drottning Silvias 80-årsdag.