Ny forskning avslöjar hjärnförändringar vid Parkinsons sjukdom
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt nya insikter om hjärnförändringar vid Parkinsons sjukdom med hjälp av avancerade avbildningstekniker.
En nyligen genomförd studie av forskare vid Karolinska Institutet, publicerad i Alzheimer's & Dementia, har gett nya insikter om hjärnförändringar vid Parkinsons sjukdom (PD). Forskningen fokuserade på reaktiv astroglios, en process som involverar förändringar i hjärnceller som kallas astrocyter. Dessa förändringar tros spela en betydande roll i utvecklingen av Parkinsons sjukdom.
Förstå reaktiv astroglios
Reaktiv astroglios är ett svar från astrocyter på hjärnskada och inflammation. Trots dess betydelse är rollen av reaktiv astroglios vid Parkinsons sjukdom inte väl förstådd på grund av bristen på specifika biomarkörer. Nyligen utvecklade hjärnavbildningstracers, BU99008 och Deprenyl, kan hjälpa till att visualisera dessa förändringar. Dessa tracers har dock inte studerats grundligt vid Parkinsons sjukdom.
Forskarteamet, lett av Amit Kumar från institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, undersökte hjärnvävnad från Parkinsonpatienter och friska individer. De använde tekniker som radioligandbindning och postmortem hjärnavbildning för att studera hur BU99008 och Deprenyl binder till astrocyter. Detta gjorde det möjligt för dem att observera reaktiva astrocyter i olika hjärnregioner.
Viktiga fynd
Studien visade att BU99008 och Deprenyl uppvisade distinkta bindningsmönster i hjärnorna hos Parkinsonpatienter jämfört med friska kontroller. Detta innebär att dessa tracers kan kartlägga områden med reaktiv astroglios. Forskarna observerade också betydande förändringar i astrocytiska markörer och cellulära processer i hjärnorna hos Parkinsonpatienter.
Betydelse för Parkinsonforskning
– Dessa fynd är avgörande eftersom de ger en bättre förståelse för reaktiv astroglios roll vid Parkinsons sjukdom, säger Amit Kumar.
– Genom att använda dessa nya tracers kan vi nu studera dessa förändringar i större detalj, vilket kan leda till nya diagnostiska interventioner och behandlingar.
Studien lyfter fram potentialen hos BU99008 och Deprenyl som värdefulla verktyg för Parkinsonforskning. Forskarna hoppas att deras arbete kommer att leda till ytterligare studier och nya terapeutiska strategier för Parkinsons sjukdom.
Framtida forskning
Forskarteamet planerar att fortsätta sin forskning för att utforska hur inflammation vid Parkinsons sjukdom bidrar till dessa hjärnförändringar. De siktar på att vidare undersöka de specifika och nya inflammatoriska markörer som identifierats i denna studie och undersöka deras roll i sjukdomens progression. Ytterligare studier behövs för att bekräfta dessa fynd och validera tillförlitligheten hos BU99008 och Deprenyl som markörer för reaktiv astroglios vid Parkinsons sjukdom.
– Vi är entusiastiska över potentialen hos dessa avbildningstracers att främja vår förståelse av Parkinsons sjukdom, tillägger Kumar.
– Vårt mål är att utveckla strategier som kan hjälpa till att hantera och behandla detta tillstånd mer effektivt.
Denna studie finansierades av Alzheimerfonden, Stiftelsen Gamla Tjänarinnor, Gun och Bertil Stohnes Stiftelse, Magnus Bergvalls Stiftelse, Demensfonden, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes Minne, Åhlén-stiftelsen, Tore Nilsons Stiftelse för Medicinsk Forskning, Alzheimer’s Association USA (AARF-21-848395), Loo och Hans Ostermans Stiftelse för Medicinsk Forskning, Gunvor och Josef Anérs stiftelse, Karolinska geriatrikstiftelsen och det privata initiativet "Innovativa sätt att bekämpa Alzheimers sjukdom – Leif Lundblad med familj och andra.
Publikation
”Mapping reactive astrogliosis in Parkinson’s brain with astroglial tracers BU99008 and Deprenyl: New insights from a multi-marker postmortem study”, Filipa M. Rocha, Avishek Roy, Mukesh Varshney and Amit Kumar, Alzheimer's & Dementia, online 12 February 2025.
