Ny studie belyser kognitiv återhämtning efter höftoperation
En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMJ Open har gett viktiga insikter om hur äldre patienter återhämtar sig kognitivt efter en höftoperation. Forskningen, som genomfördes på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, fokuserade på patienter som genomgick höftledsplastik, en vanlig operation för äldre.
Fördröjd neurokognitiv återhämtning, tidigare känd som postoperativ kognitiv svikt, är ett vanligt problem bland äldre efter operation. Denna studie syftade till att undersöka sambandet mellan patienternas subjektiva upplevelser, prestationsbaserade tester och biologiska markörer i blodet för att bättre förstå detta tillstånd.
Studien
Forskningen omfattade 40 äldre patienter, med en genomsnittsålder på 73 år, som skulle genomgå höftoperation. Studien använde en mixad metoddesign, vilket innebär att både kvalitativa och kvantitativa data samlades in. Neurokognitiv förmåga bedömdes med hjälp av ett standardiserat testbatteri, medan neuroinflammation mättes genom analys av blodmarkörer. Dessutom utvärderades patienternas postoperativa återhämtning genom semistrukturerade intervjuer och en postoperativ återhämtningsenkät.
Viktiga fynd
Studien visade att fem patienter klassificerades som att ha fördröjd neurokognitiv återhämtning baserat på prestationstester. Intressant nog rapporterade många patienter kognitiva symtom, särskilt relaterade till exekutiva funktioner och trötthet, även om dessa inte alltid återspeglades i prestationstesterna.
– Psykologiska faktorer, såsom känsla av kontroll och låg sinnesstämning, spelade en betydande roll i den kognitiva återhämtningen och den dagliga funktionen, förklarar Anahita Amirpour, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och förste författare till studien.
– Graden av psykologiskt välbefinnande verkar påverka den postoperativa kognitiva återhämtningen.
Betydelse för framtida vård
Den globala postoperativa återhämtningspoängen för patienterna var 40,9, vilket indikerar en generellt låg kvalitet på återhämtningen. Många patienter rapporterade subjektiv kognitiv försämring som inte bekräftades av prestationstesterna. Denna diskrepans understryker behovet av en omfattande bedömning av kognitiv återhämtning.
– Framtida forskning bör inkludera longitudinella uppföljningar med prestationsbaserade mätningar, trötthetsbedömning och utvärderingar av dagliga aktiviteter, säger Anahita Amirpour.
– Ett multidisciplinärt team är avgörande för att effektivt stödja patienternas återhämtning.
Denna studie ger värdefulla insikter i den komplexa naturen av kognitiv återhämtning efter operation och betonar behovet av en helhetssyn på patientvården som inkluderar psykologiskt stöd.
Studien finansierades av Forskarskolan i hälsovetenskap, Karolinska Institutet och Strategiska forskningsområdet för Vårdvetenskap, Karolinska Institutet.
Publikation
Understanding neurocognitive recovery in older adults after total hip arthroplasty-neurocognitive assessment, blood biomarkers and patient experiences: a mixed-methods study.
Amirpour A, Bergman L, Markovic G, Liander K, Nilsson U, Eckerblad J
BMJ Open 2025 Jan;15(1):e093872