Publicerad: 2025-08-20 10:02 | Uppdaterad: 2025-08-20 10:04

Regelbunden vardagsaktivitet kan främja hälsosamt åldrande

Photo of older man with a cane walking with woman.

Foto: iStock

En studie nyligen publicerad i European Journal of Preventive Cardiology, visar att det inte enbart är den totala mängden fysisk aktivitet som påverkar hjärt-kärlhälsan – utan även hur ofta man rör på sig under dagen. Bland de allra äldsta deltagarna fann man att flera korta promenader dagligen hade en skyddande effekt, oavsett om tempot var lugnt eller mer intensivt. Detta samband kvarstod även efter justering för den totala gångtiden.

Porträttbilder av Caroline Lager, doktorand vid avdelningen för fysioterapi, NVS, förstaförfattare till studien och Anna-Karin Welmer, docent vid avdelningen för fysioterapi, NVS

Caroline Lager, doktorand och förstaförfattare till studien, avdelningen för fysioterapi, NVS och Anna-Karin Welmer, docent vid avdelningen för fysioterapi, NVS. Foto: Privat respektive Ulf Sirborn.

– Vi vet att strukturerad träning ger tydliga hälsofördelar, men många äldre möter hinder som trötthet, nedsatt rörlighet eller kroniska sjukdomar. Att integrera rörelse i vardagens rutiner kan därför vara ett mer realistiskt och inkluderande alternativ. Våra resultat ger nya insikter om hur regelbunden vardagsaktivitet kan främja ett hälsosamt åldrande och ligga till grund för mer individanpassade folkhälsoråd för äldre, säger Anna-Karin Welmer, docent vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och medförfattare till studien.

Så genomfördes studien

Vi vet att fysisk aktivitet är bra för hjärtat – men spelar det roll hur vi rör oss? I studien följdes äldre personer med god funktionsförmåga under åtta år för att undersöka hur olika rörelsemönster påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom, och om effekterna skiljer sig mellan olika åldersgrupper.

Studien baseras på data från 423 deltagare utan hjärt-kärlsjukdom vid studiens start, inom ramen för den svenska SNAC-K-studien. Fysisk aktivitet mättes med accelerometer under perioden 2016–2019, och information om dödlig och icke-dödlig hjärt-kärlsjukdom under uppföljningen hämtades från nationella register. Sambanden mellan olika aktivitetsmönster analyserades – såsom antal steg per dag, uppresningar från sittande, tid i lätt (LPA) respektive måttlig–högintensiv aktivitet (MVPA), samt antal gångtillfällen i olika intensitet – och risken för hjärt-kärlsjukdom.

Under en genomsnittlig uppföljningstid på 5,6 år drabbades 125 personer (30 %) av minst en hjärt-kärlhändelse. I hela gruppen minskade risken med 10 % för varje tio extra gångtillfällen i MVPA per dag. Bland de allra äldsta minskade risken med 39 % för varje 100 extra gångtillfällen i LPA, och med 13 % för varje tio extra gångtillfällen i MVPA. Inga tydliga samband sågs hos de yngre äldre.

Nästa steg

Ytterligare utforskning av fysiska aktivitetsmönster i relation till olika hälsoutfall bland äldre planeras. Dessutom kommer intervjuer med äldre personer genomföras för att undersöka deras uppfattningar om faktorer som påverkar fysisk aktivitet och stillasittande i vardagen.

Samarbeten och finansiering

Studien har genomförts i samarbete mellan forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet och forskare i Barcelona, Spanien.

Datainsamlingen för SNAC-K har finansierats av Vetenskapsrådet, Socialdepartementet samt de deltagande regionerna och kommunerna. Studien har även fått stöd från Mälardalsområdets forskarskola i vårdvetenskap och det strategiska forskningsområdet vårdvetenskap (SFO-V), Karolinska Institutet.