Nyhetsarkiv

Genom att motionera, träna balans och äta hälsosamt och varierat så kan man minska risken att drabbas av benskörhet.

Kraftigt underbehandlat – och vanligt. Benskörhet är en folksjukdom där vårdkedjan ofta brister. Nu undersöker forskare varför många patienter inte fångas upp så att de slipper nya allvarliga benbrott. På sikt hägrar målet att ge behandling redan innan en första fraktur hunnit ske.

Vi gratulerar Caroline Nordenvall, docent och lektor i kirurgi, som belönades med Stora Forskarpriset under Kirurgveckan i Linköping 2025.

Nära tre gånger så många personer under 50 år i Sverige insjuknar idag i tjock- och ändtarmscancer jämfört med i början av 1990-talet, enligt en studie från Karolinska Institutet. Studien visar också att dödligheten är förhöjd hos både unga och äldre i upp till tio år efter diagnos.

I en studie utförd i Uganda och publicerad i JAMA Surgery har forskare från Karolinska Institutet utvärderat en ny operationsmetod för behandling av ljumskbråck hos kvinnor. Metoden kan bli ett alternativ i resurssvaga miljöer där titthålskirurgi inte är allmänt tillgänglig.

Hjärnfonden gör sin hittills största utdelning till svensk hjärnforskning. I år delas 152,8 miljoner kronor ut till forskningsprojekt inom neurovetenskap. Totalt får 112 forskningsprojekt i Sverige finansiering och 39 av dessa drivs vid KI.

Varma gratulationer till Mika Gissler vid forskargruppen Translationell psykiatri, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som nu har publicerat 1 000 vetenskapliga artiklar.

Långvarig västerländsk kost försämrar såväl funktionen hos blodkärl i bukspottkörtelns Langerhanska öar som insulintransport – även efter kostomläggning och viktnedgång, enligt en ny studie av forskare från Karolinska Institutet.

Kursen Klinisk medicin 3, kirurgisk inriktning, termin 7 på läkarprogrammet har avslutats med examination av de färdigheter som studenterna lärt sig under terminen. Kursen omfattar de kliniska ämnena allmän kirurgi, anestesiologi, ortopedi, urologi och bilddiagnostik. Dessutom integreras ämnena primärvård och rättsmedicin under terminen.

Patienter som har fått sjukhusvård för svår covid-19 har tecken till nedsatt pumpförmåga och småkärlssjukdom i hjärtat vid långtidsuppföljning. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i Jama Network Open.

Antalet hälseneskador har ökat drastiskt de senaste 20 åren. Simon Svedmans avhandling visar att blodproppar är en vanlig komplikation som behöver förebyggas bättre.

Alphonsus Matovu, doktorand vid forskargruppen Rekonstruktiv plastikkirurgi och global kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Groin Hernia Surgery in Women. Outputs, Factors, Methods and Costeffectiveness" den 2 juni 2025. Huvudhandledare är Jenny Löfgren.

Tack vare en generös donation från affärskvinnan och styrelseledamoten Louise Lindh, kan institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet, inrätta en ny professur. Satsningen markerar ett viktigt steg mot att göra tandhälsa till en självklar integrerad del av allmänhälsan – något som länge har efterlysts av både forskare och vårdpersonal.

Manne Godhe vid forskargruppen Idrottsmedicin, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Physical Activity and Fitness Measurements in Healthy Older Adults and Osteoarthrities Patients Undergoing Total Hip Arthroplasty" den 23 maj 2025. Huvudhandledare är Eva Andersson.

Trots dagens avancerade genetiska tester förblir många patienter med sällsynta sjukdomar utan diagnos. I en översiktsartikel i Nature Genetics visar forskare vid Karolinska Institutet hur genomsekvensering med långa läsningar (long-read whole genome sequencing, LR-WGS) har potential att förändra detta. Tekniken möjliggör mer heltäckande analyser av arvsmassan, såsom komplexa strukturella varianter, repetitiva sekvenser och epigenetiska förändringar, vilket tidigare tekniker ofta missar.

Vid kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är flera återkommande genetiska förändringar kända för att påverka sjukdomens förlopp och prognos. En viktig sådan förändring är förlusten av en del av kromosom 11, del(11q), vilket är kopplat till ett mer aggressivt förlopp. Det har dock länge varit oklart om mutationer i ATM-genen, som också är belägen i detta område, har en liknande betydelse.

Robin Juthberg vid forskargruppen Ortopedi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Advancing neuromuscular electrical stimulation optimizing comfort and hemodynamic efficiency" den 16 maj 2025. Huvudhandledare är Paul Ackermann.

Barncancerfonden har beslutat att bevilja finansiering av barnonkologisk forskning under de kommande ett till sex åren. Diagnoser i fokus är bland annat hjärntumörer och leukemi, de vanligast förekommande barncancerdiagnoserna. Tillsammans delar 29 forskare på 64 miljoner kronor. Sju av dessa forskare är verksamma vid KI.

Regeringen finansierar Genomic Medicine Sweden (GMS) med 80 miljoner kronor under 2025. Det särskilda stödet kommer bland annat att gå till fortsatta satsningar på hållbar utveckling och implementering av precisionsmedicin inom cancervården. Richard Rosenquist Brandell, professor vid KI och föreståndare för GMS, beskriver satsningen som en viktig investering i framtidens hälso- och sjukvård.

Personer med en särskild avvikelse i en av hjärtklaffarnas infästning löper ökad risk för farliga hjärtrytmrubbningar, även efter en lyckad operation. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i European Heart Journal. Tillståndet är vanligare hos kvinnor och yngre patienter med klaffsjukdom och kan i värsta fall leda till plötsligt hjärtstopp.

Ett nytt banbrytande nationellt initiativ, Precision Omics Initiative Sweden, PROMISE, ska koppla samman forskning med hälso- och sjukvård och etablera Sverige som världsledande inom datadriven precisionsmedicin. Den vetenskapliga visionen publicerades nyligen i tidskriften Nature Medicine.

Helene Lindfors, doktorand vid forskargruppen Endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Tumor burden, thyroglobulin and Ki-67 as prognostic indicators in papillary thyroid cancer" den 11 april 2025.
Huvudhandledare är Ivan Shabo.

Rebecka Hultgren har tilldelats uppdraget som prefekt vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, MMK. Beslutet undertecknades av dekan Carl Johan Sundberg den 7 mars 2025. Rebecka Hultgren tar över som prefekt efter Anders Franco-Cereceda den 1 juni 2025.

Alla har vi fötts och alla ska vi dö. Men hur vill vi dö och hur kan den sista tiden bli så bra som möjligt? Forskare inom palliativ vård vill förbättra livskvaliteten för människor med obotlig sjukdom. En annan viktig uppgift är att få till en mer jämlik tillgång till denna vård.

Simon Svedman vid forskargruppen Ortopedi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Acute Achilles tendon rupture : predictors for outcome and plan for intervention" den 14 mars 2025.

Huvudhandledare är Paul Ackermann.

Den 5-6 februari träffades cirka 60 läkare, forskare, bioinformatiker och sjukhusgenetiker från hela landet i ett nationellt Undiagnosed Diseases Network (UDN) Sweden Hackathon. Syftet var att under två dagar titta på och analysera stora mängder data och information från tolv personer med en odiagnostiserad sällsynt sjukdom. Målet med hackatonet var öka samarbete och kunskap över hela landet, men även att komma närmre en lösning till deltagarnas olika allvarliga sjukdomar.

Carolina Maya-González, vid forskargruppen sällsynta diagnoser vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Novel genetic causes of childhood cancer predisposition" den 21 mars 2025.
Huvudhandledare är Ann Nordgren.

Kursen Klinisk medicin 3, kirurgisk inriktning, termin 7 på läkarprogrammet har avslutats med examination av de färdigheter som studenterna lärt sig under terminen. Kursen omfattar de kliniska ämnena allmän kirurgi, anestesiologi, ortopedi, urologi och bilddiagnostik. Dessutom integreras ämnena primärvård och rättsmedicin under terminen.

I det senaste numret av tidskriften Newsweek Magazine ägnas ett reportage åt implementering av helgenomsekvensering i USA, "Scientists and Doctors Reveal How Genes are Mapping Cures for Cancer". En av de som intervjuas är Richard Rosenquist Brandell, professor och forskargruppsledare för klinisk genetik och föreståndare för Genomic Medicine Sweden.

Anna Martling, professor i kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, presenterar idag den stora ALASCCA-studien vid en presskonferens på ASCO-GI-mötet i San Francisco. Studien är en randomiserad läkemedelsstudie som inleddes 2016 och har inkluderat ca 3500 patienter från 33 centra i Norden. Studien studerar värdet av tillägg av aspirin till patienter som har en specifik genetisk förändring och huruvida detta kan minska risken för återfall i kolorektalcancer.

Vi gratulerar Ulf Hedin, professor i experimentell kärlkirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som har utsetts till Alexander W. Clowes Distinguished Lecturer 2025.

Mikael Kastengren, doktorand vid forskargruppen thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Minimally Invasive Techniques for Heart Valve Procedures" den 7 februari, 2025.

Huvudhandledare är Magnus Dalén.

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,6 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet. Av dessa är det tolv forskare vid Karolinska Institutet som tilldelas 2,3 miljoner kronor. Anslagen syftar till att främja banbrytande forskning som förbättrar diagnostik, behandling och förebyggande av cancer och allergier.

Barncancerfonden delar ut över 80 miljoner kronor till Karolinska Institutet för barnonkologisk forskning 2024. Tilldelningen omfattar 29 projekt som drivs av forskare vid KI.

Hagbergs stiftelse har beslutat att tilldela Bahira Shaim och David Marlevi Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris och forskningsanslag. Priset består dels av ett personligt pris på 175 000 kronor och dels ett forskningsanslag om 475 000 kronor. Priset delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid i oktober 2025.

Hallå där Marko Bogdanovic, doktorand vid forskargruppen kärlkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Den 5 december 2024 försvarar du din avhandling "Strategies to predict patient-specific outcomes after endovascular aneurysm repair". Vad handlar den om?

Finansmannen och hedersdoktorn vid Karolinska Institutet Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor för en fortsatt satsning på kardiovaskulär forskning. Det är femte gången sedan 2007 som Lundberg donerar stora belopp vilket gett möjlighet till forskning som förändrat metoder och kirurgi vid hjärt-kärlsjukdomar.

Forskare vid Karolinska Institutet kan i en ny studie publicerad i European Heart Journal visa att genetik påverkar den cellulära sammansättningen av aterosklerotiska plack vid åderförkalkning. Det påverkar i sin tur plackens benägenhet att orsaka stroke eller hjärtinfarkt. Den nya kunskapen kan bland annat användas för att förbättra riskbedömningen och därmed behandlingen av patienter i framtiden.

Athenapriset 2024 går till Care to Translate, ett digitalt översättningsverktyg anpassat för vården som utvecklats för att ge patienter med olika språkbakgrund möjlighet att kommunicera med vårdgivare på ett effektivt sätt. Bakom Athenapriset står Dagens Medicin, Lif, Vetenskapsrådet och Vinnova. Syftet med Athenapriset är att uppmärksamma och belöna forskning och innovationer som skett i samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv.

Stort grattis till de 6 forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi som beviljats forskningsanslag från Cancerfonden i den senaste utlysningen den 7 november 2024.

Grattis till Ida Nilsson och Richard Rosenquist Brandell som beviljats projektbidrag från Vetenskapsrådet i deras utlysning Medicin och hälsa 2024 och till Alexander Fyrdahl som beviljats etableringsbidrag från Vetenskapsrådet i deras utlysning Naturvetenskap och teknikvetenskap 2024.

Med hjälp av en ny teknik, långläsnings-sekvensering, som gör det möjligt att analysera DNA i mycket större detalj än tidigare har ett team av svenska kliniker och forskare upptäckt en oväntad komplexitet i kromosomavvikelser. Studien öppnar dörren för mer precis och effektiv behandling av patienter med sällsynta hälsotillstånd som idag saknar tydliga diagnoser.

Cancerpatienter som behandlas med strålning kan få svårläkta skador på huden. I en nyligen publicerad studie har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset nu visat att strålningen skapar ett slags minne i hudcellerna som försvårar läkningen. Samtidigt fann de att genom att rikta in sig på detta minne med antikroppar går det att reversera skadan.

Varje år korsar hundratals doktorander och forskare Atlanten för konferens, intressanta föreläsningar – och fika. Varannan gång ses de på Karolinska Institutet i Stockholm och varannan gång på Mayo Clinic i Rochester, Minnesota. Nu firar samarbetet mellan de två topprankade institutionerna 30 år på KI. Några eldsjälar som var med från början reflekterar över samarbetets framgångsfaktorer.

På SFAI/Aniva-kongressen i Helsingborg i september tilldelades Anna Falk, vid forskargruppen Thoraxkirurgi, priset för årets avhandling av Riksföreningen för Anestesi och Intensivvård (Aniva).

Ulf Hedin, professor i kärlkirurgi vid Karolinska Institutet, och Christian Gasser, professor i biomekanik vid KTH, leder tillsammans ett nytt forskningsprojekt där man fokuserar på teknik för att möjliggöra individuell behandling av dödliga former av stroke och pulsåderbråck. Projektet beviljas nu ett anslag om 4,5 miljoner kronor per år i fem år av MedTechLabs.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Martin Schalling, professor i medicinsk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, med Ingvarpriset 2024 för sina insatser inom klinisk neurovetenskap.

Ebba Swedenhammar vid forskargruppen rekonstruktiv plastikkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Observations on diagnostic reliability and the surgical treatment of abdominal rectus diastasis" den 3 oktober 2024. Huvudhandledare är Birgit Stark.

David Freiholtz, doktorand vid gruppen Thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, får Senningstipendiet 2024.

Stipendiet delades ut under det Skandinaviska Thoraxmötet i Göteborg av Svensk Thoraxkirurgisk Förening till minne av Åke Senning. Stipendiet avser att stötta det mest förtjänta thoraxkirurgiskt inriktade forskningsprojektet under året.

RNA-sekvensering har blivit en hörnsten vid studier av genuttryck, men ger även andra insikter utöver mängden uttryckt mRNA. Ett område av ökande intresse är alternativ splitsning, en process som gör att en enda gen kan producera flera transkriptvarianter och därmed proteinisoformer med olika funktioner. Vid kronisk lymfatisk leukemi (KLL) är mutationer i splitsningsgenen SF3B1 väldokumenterat, men den bredare implikationen av dessa mutationer är inte väl studerat.