Publicerad: 2025-02-26 13:25 | Uppdaterad: 2025-02-27 11:19

Ny avhandling om akuta hälseneskador

Simon Svedman. Foto: n/a

Simon Svedman vid forskargruppen Ortopedi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Acute Achilles tendon rupture : predictors for outcome and plan for intervention" den 14 mars 2025.

Huvudhandledare är Paul Ackermann.

Vad handlar din avhandling om?

– Min avhandling handlar om akuta hälseneskador och komplikationer som kan uppstå därefter. Dels har vi uppdaterat kunskapsläget gällande incidensen och behandlingen av hälseneskador i Sverige de senaste 20 åren, samt undersökt faktorer som kan vara viktiga för återhämtningen efter hälseneskada: tid till kirurgisk behandling, blodpropp samt muskelförfettning och muskelatrofi, säger Simon Svedman, doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Antalet hälsenerupturer har ökad drastiskt de senaste 20 åren, och sedan 2017 har antalet skador ökat med 25 procent, vilket innebär att omkring 3 500 personer drabbas av en hälseneruptur varje år. Cirka 85 procent av dessa behandlas idag icke-kirurgiskt. Om kirurgisk behandling väljs har en fördröjning mellan skada och operation en negativ påverkan för patienternas symtom ett år efter skada.

– Vi visar även hur viktigt det är att förhindra blodpropp i benet efter en hälseneskada, där nästan 50 procent drabbas inom sex veckor från skada, och är en viktig faktor för att förklara varför patienter har mer symtom ett år efter sin skada. Det har tidigare visats att användandet av lågmolekylära hepariner inte har något vetenskapligt stöd efter hälseneskador, vilket troligen beror på den dåliga blodcirkulationen vid underbensimmobiliseringen i spetsfot har på blodproppsbildningen.

– Underbensimmobiliseringen leder också till en ökad muskelförfettning av vadmusklerna sex veckor efter skada, vilket är en starkt negativ faktor för muskelstyrka ett år efter skada. Tidigare studier visar även hur muskelförfettning kvarstår efter att det bildats. Sammantaget ökar antalet hälseneskador där det finns utmaningar att förhindra blodproppsbildning samt muskelförfettning under veckorna efter skada.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta?

– Då hälseneskador blir vanligare, där icke-operativ behandling är den absolut vanligaste behandlingsformen, måste rekommendationer baserade på vetenskapliga studier utgöra grunden för behandlingen. Idag saknas tydliga sådana behandlingsriktlinjer med en stor variation mellan sjukhusen hur man behandlar hälseneskadade patienter.

– Vi belyser flertalet faktorer som påverkar patientresultatet negativt, men i avhandlingen har vi även med ett protokoll för en pågående randomiserad multicenterstudie (STOP Leg Clots studien) som försöker angripa förekomsten av blodpropp och muskelförfettning, genom intermittent pneumatisk kompressionsbehandling (IPC).

– Kortfattat applicerar patienterna vadpumpar på vaderna och använder maskinen i hemmet för att stimulera blodflöde. På så sätt hoppas vi minska komplikationerna som beskrivs i de övriga delarbetena, och att detta leder till ett bättre resultat för patienterna.

Vilka mål har du för framtiden?

– Vi kommer fortsätta att inkludera patienter till vår multicenterstudie under 2025, därefter ska ett års uppföljning genomföras innan resultaten är redo för analys. Flertalet studier är redan planerade för tiden efter doktorandstudierna!