Nyhetsarkiv

Professor Jonas F Ludvigsson, vid MEB, KI har blivit utsedd till nationellt vetenskapligt råd i pediatrik vid Socialstyrelsen med ett fyraårigt förordnande.

Även för tidigt födda barn bör utvärderas enligt Apgarskalan, ett verktyg som används för att mäta nyföddas hälsa omedelbart efter förlossningen. Den slutsatsen drar forskare vid Karolinska Institutet som i en stor observationsstudie undersökt värdet av Apgarpoäng för barn som föds för tidigt. Resultaten har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine.

Hälsosatsningen En Frisk Generation har bidragit till att barnfamiljer i resurssvaga områden som deltagit i programmet rör på sig mer och många barn och vuxna har fått en förbättrad livskvalitet. Det visar en utvärdering av programmet som letts från Karolinska Institutet och nu publicerats i två vetenskapliga artiklar. Särskilt för mammor och flickor har programmet haft en positiv effekt.

Med stor sannolikhet kan barn med det nya coronaviruset smitta andra, men mycket talar för att de är mindre smittsamma än vuxna och att de inte driver covid-19-pandemin. Skolor och förskolor som hålls öppna torde inte påverka dödligheten hos äldre. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som gått igenom 47 relevanta publikationer av covid-19 hos barn. Den systematiska översiktsartikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.

Ett internationellt nätverk av forskare tiotalet länder ska undersöka hur skolundervisning på distans fungerar under den pågående covid-19-pandemin. Arbetet med att samla in informationen via webbenkäter på de olika språken leds av forskare vid Karolinska Institutet. Syftet är att titta på de utmaningar som familjer möter, men också att ta fram rekommendationer och nya arbetssätt för distansundervisning för barn.

Endast cirka fem procent av de barn som föds av mammor med hepatit C blir själva smittade av sjukdomen. Den låga siffran kan förklaras med att barnets immunförsvar redan lyckats slå ut viruset innan födseln. En ny studie från forskare vid KI visar tydliga anpassningar hos de osmittade barnens immunförsvar som kan öppna för nya behandlingsmetoder i framtiden. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut. 

Barn till föräldrar med psykisk ohälsa drabbas i högre utsträckning av skador än andra barn. Risken är förhöjd upp till 17 års ålder men allra störst under det första levnadsåret. Det visar en stor studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ. Resultatet belyser behovet av extra stöd kring preventiva åtgärder för att förhindra skador av barn till föräldrar med psykisk ohälsa samt av tidiga insatser för att motverka psykiska sjukdomar hos blivande föräldrar.

Två nya studier från Karolinska Institutet visar på hälsorisker kopplat till barnfetma. Barn med fetma har dels tre gånger så hög risk att dö redan i tidig vuxen ålder än barn i den allmänna befolkningen, dels har de högre risk att drabbas av ångest och depression. Studierna har publicerats i PLOS Medicine respektive BMC Medicine. Resultaten belyser behovet av att identifiera specifika riskfaktorer hos barn med fetma och vidta preventiva åtgärder, enligt forskarna.

Forskare från Karolinska Institutet under ledning av professor Erik Melén har tillsammans med ett internationellt team kartlagt sambanden mellan graviditetslängd och kemiska DNA-förändringar hos fler än 6000 nyfödda barn. För varje veckas längre graviditet kunde man se påverkan på arvsmassan i form av DNA-metylering i flera tusen gener i navelsträngsblodet (Figur 1).

Bebisar som regelbundet behandlas med fuktgivande badolja och hudkräm är inte mer skyddade från att utveckla atopiskt eksem än andra bebisar. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo som publiceras i The Lancet. Tidiga smakportioner av vissa specifika födoämnen var också verkningslösa i att förebygga atopiskt eksem under det första levnadsåret.

Barn som tillkommit via provrörsbefruktning löper en något högre risk att dö under sina första veckor i livet än barn som skapats på naturlig väg. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Fertility and Sterility. En förklaring kan vara att barn som tillkommit via IVF i högre utsträckning föds för tidigt än barn som tillkommit på naturlig väg. Risken för spädbarnsdöd är fortfarande väldigt liten för båda grupperna och efter 1 års ålder är det ingen skillnad.

Personer som föddes med en låg födelsevikt tenderar att ha sämre kondition senare i livet än de som hade en normal födelsevikt. Det visar en ny studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAHA. Resultatet understryker betydelsen av förebyggande strategier för att minska låg födelsevikt även hos bebisar som föds efter fullgången graviditet.

Kvinnor som förlöses via kejsarsnitt har inte högre risk för att få barn som utvecklar fetma än kvinnor som föder barn på naturlig väg. Det visar en stor studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften PLOS Medicine. Resultatet motsäger flera mindre studier som hittade en koppling mellan kejsarsnitt och fetma hos avkomman. Dessa tog dock inte hänsyn till lika många potentiella vilseledande bakgrundsfaktorer som forskarna i den här studien gjorde.

Att sätta igång en förlossning vid 41 fullgångna graviditetsveckor istället för vid 42 tycks vara säkrare för barnets överlevnad, visar ny svensk forskning vid bland annat Göteborgs universitet, Sahlgrenska och Karolinska Institutet. Den aktuella studien väntas bli en viktig pusselbit inför kommande ställningstaganden inom förlossningsvården.

Gravida kvinnor med ätstörningar behöver mer hjälp och stöd från vården för att minska risken för komplikationer. Det är slutsatsen av en studie som forskare vid Karolinska Institutet har publicerat i tidskriften JAMA Psychiatry. Forskarna kunde bland annat visa att barn till mödrar med ätstörningar hade ökad risk att födas för tidigt och med ett litet huvudomfång.

Barn som fått strålning mot hjärnan för att behandla tumörer kan få kognitiva problem senare i livet. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i studier på möss visat att läkemedlet litium kan bidra till läkningen av dessa skador, långt efter att de uppkommit. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry och forskarna planerar nu att testa behandlingen i kliniska prövningar.

Barn som får mild hjärnpåverkan efter syrebrist vid förlossningen får normalt inte kylbehandling för att minska risken för permanent hjärnskada. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet och University College Cork att dessa barn har försämrad kognitiv förmåga vid två till tre års ålder. Barn med mild hjärnpåverkan bör därför inkluderas i framtida kliniska prövningar av hjärnskyddande behandling, menar forskarna. Studien publiceras i JAMA Pediatrics.

Forskare vid Karolinska Institutet har följt barn som sökt vård för akuta andningsbesvär under de första åren i livet och funnit specifika biomarkörer som kan förutsäga behovet av astmamedicinering flera år senare. Studien publiceras i den ansedda tidskriften European Respiratory Journal.

Barn vars mammor använt snus under graviditeten har högre systoliskt blodtryck vid sex års ålder än barn som inte exponerats för nikotin under fosterlivet. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i Journal of the American Heart Association.

Den 7 oktober medverkar barnläkare och professor Jonas F Ludvigsson för första gången i tv-programmet ”Malou efter tio” på TV4. Han kommer därefter att vara med ungefär en gång i månaden för att prata om barnsjukdomar.

Barn med Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) löper en högre risk för psykisk ohälsa, visar en ny studie av forskare från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Pediatrics. Drabbade barn och deras föräldrar behöver ökat psykologiskt stöd och längre uppföljning, menar forskarna.

Ett extra stöd i föräldraskapet gav bättre viktutveckling hos små barn med fetma jämfört med dagens standardbehandling. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Pediatrics. Forskarna hoppas att resultatet kan bidra till att förbättra vården för familjer med barn som har fetma tidigt i livet.

Överlevnaden bland barn som föds mycket för tidigt har blivit ännu bättre i Sverige, som har en neonatal intensivvård i världsklass. Det visar en studie ledd från Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA.

I en rapport som skrivits på uppdrag av Socialstyrelsen har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att suicidrisken bland ensamkommande asylsökande flyktingbarn 2017 var nio gånger högre än motsvarande tal bland jämnåriga personer i Sveriges befolkning.

Det nyfödda barnets poäng på den så kallade Apgarskalan kan förutsäga barnets risk att senare bli diagnostiserad med cerebral pares (CP) eller epilepsi. Risken ökar successivt ju lägre Apgarpoäng barnet har, men även lätt sänkta Apgarpoäng kan kopplas till ökad risk för dessa diagnoser. Det visar en omfattande observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ.

Yngre syskon, ensambarn och äldre syskon har olika risk att få astma och andra vanliga sjukdomar i barndomen. Det visar en svensk populationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet, som publiceras i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

KI-forskaren, docent Tore Curstedt, var under våren 2016 nominerad till det europeiska patentverkets ”European Inventor Award 2016” som en av tre forskare i klassen ”Lifetime Achievement”. Det är prisets allra tyngsta kategori. Den 9 juni stod det klart att vinnaren blev en annan av de nominerade. Men oavsett vinst eller inte, har Tore Curstedt framgångsrikt ägnat sitt liv åt att arbeta med Curosurf. En behandling som har hjälpt miljontals för tidigt födda barn att få igång sina lungor.