Din plats i syskonskaran påverkar risken för astma och luftvägsinfektion
Yngre syskon, ensambarn och äldre syskon har olika risk att få astma och andra vanliga sjukdomar i barndomen. Det visar en svensk populationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet, som publiceras i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.
Mycket forskning har pekat på en lägre risk för yngre syskon att utveckla astma eller allergiska sjukdomar såsom hösnuva och atopiskt eksem. Studier har även tytt på liknande effekter av syskonskap vid andra tillstånd, som diabetes typ 1 och vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inklusive adhd. Därför ville forskarna bakom den aktuella studien ta ett samlat grepp om frågan i en storskalig populationsstudie.
– Vår studie bekräftar att det finns ett samband mellan syskonskap och senare sjukdomar i barndomen, säger Catarina Almqvist Malmros, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och barnläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus, som har lett studien.
Olika register
Hon och hennes kollegor kunde använda Flergenerationsregistret (SCB) länkat till Medicinska födelseregistret för att få fram information om syskonskap för drygt 300 000 barn födda mellan 1996 och 2002. Drygt 13 procent av barnen hade inga syskon. Resten hade syskon, där nästan 43 procent var förstfödda med yngre syskon och 44 procent hade ett äldre syskon. Forskarna mätte sjukdomsförekomst för barnen under år 2008, när de var mellan sex och tolv år gamla. Information om specialistvård och medicinering för astma, diabetes typ 1, adhd och luftvägsinfektioner hämtades från Läkemedelsregistret och Patientregistret.
– Vi fann att barn utan syskon hade högre risk för astma, diabetes och adhd jämfört med förstfödda som fått yngre syskon. Däremot syntes ingen skillnad i risken att få luftvägsinfektioner, säger Catarina Almqvist Malmros.
Lägre risk
Yngre syskon hade lägre risk för astma och luftvägsinfektioner jämfört med barn som var äldst i syskonskaran. Det fanns ingen skillnad i risken för att få diabetes eller adhd. Studien ger inte svar på vad som orsakar sambandet mellan syskonskap och sjukdomar senare under barndomen, men forskarna tror att det beror antingen på skillnader i exponering för bakterier och virus, miljön i livmodern under fosterutvecklingen eller benägenhet att söka sjukvård. Om föräldrarna är mer vana vid virusinfektioner med andra barnet och inte söker vård i samma utsträckning kan det leda till skillnader i antalet vårdkontakter för de yngre syskonen.
Forskningen har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, SIMSAM (the Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social and Medical Sciences), Hjärt-Lungfonden, Åke Wibergs stiftelse, Sällskapet Barnavård, ALF-medel och Strategiska forskningsområdet i Epidemiologi vid Karolinska Institutet.
Publikation
Sibship and risk of asthma in a total population - a disease comparative approach
Catarina Almqvist, Henrik Olsson, Tove Fall, Cecilia Lundholm
Journal of Allergy and Clinical Immunology, publicerad online 17 juni 2016, doi: 10.1016/j.jaci.2016.05.004