Sömnapné hos barn vanligt men svårdiagnostiserat

Andningsuppehåll under sömnen på grund av förstorade halsmandlar är vanligt hos barn i förskoleåldern och kan leda till allvarliga komplikationer, men de metoder som vanligen används för att ställa diagnos är subjektiva och otillförlitliga. Det visar Anna Borgström i sin avhandling från Karolinska Institutet där hon även utvärderat olika kirurgiska behandlingar.

Obstruktiv sömnapné drabbar 5-6 procent av alla barn i förskoleåldern och innebär upprepade andningsuppehåll under sömnen. Om tillståndet inte behandlas kan det störa hjärnans utveckling och leda till komplikationer såsom inlärningssvårigheter och beteendestörningar med ADHD-liknande symtom. I extrema fall kan det till och med leda till hjärtsvikt.

Det som idag anses vara den bästa metoden för att diagnostisera obstruktiv sömnapné hos barn är polysomnografi, men det är en resurskrävande undersökning som behöver utföras på sömnlaboratorium. Därför har läkare ofta förlitat sig på en klinisk undersökning i kombination med ett specifikt frågeformulär (OSA-18) för att ställa diagnos. Anna Borgström, specialistläkare inom öron-näsa-hals och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet visar dock i sin avhandling att frågeformuläret inte har något diagnostiskt värde.

Symtomen missas lätt

– Det behövs bättre och billigare diagnostiska metoder. Eftersom symtomen är ospecifika och andningsuppehållen ofta uppstår sent på natten missas diagnosen sannolikt i många fall, säger Anna Borgström.

Orsaken till obstruktiv sömnapné hos barn är oftast förstorade tonsiller (halsmandlar) och behandlingen är då operation. Tonsilloperation är ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen på barn, tusentals sådana görs årligen i Sverige. Avhandlingen visar att antalet operationer ökat under de senaste decennierna och att allt yngre barn nu opereras på indikationen obstruktiv sömnapné.

Vill uppmärksamma diagnosen

Det är främst två olika metoder som används, tonsillektomi som innebär att hela tonsillerna avlägsnas eller tonsillotomi då endast delar av tonsillerna avlägsnas. Den senare metoden har tagit över allt mer, trots att det har saknats randomiserade studier som jämför de båda metoderna. En sådan efterfrågad studie ingår i Anna Borgströms avhandling och publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Pediatrics. Studien visar att metoderna har likvärdiga resultat för behandling av obstruktiv sömnapné hos barn i förskoleåldern, men att det finns viss risk för återväxt av halsmandlarna och behov av ny operation när halsmandlarna endast avlägsnats delvis.

– Med min avhandling vill jag uppmärksamma att obstruktiv sömnapné och förstorade halsmandlar är ett vanligt tillstånd som faktiskt kan få stora konsekvenser. Förhoppningen är att min forskning ska bidra till ett bättre omhändertagande av förskolebarn med dessa besvär, säger Anna Borgström.

Anna Borgström disputerade den 24 mars 2017 med avhandlingen ”Pediatric obstructive sleep apnea – evaluation of questionnaire and surgical treatment”.