Nyhetsarkiv

Omikron kan delvis undkomma det antikroppsskydd som byggts upp genom vaccination eller infektion med tidigare varianter av sars-cov-2. Men immunförsvarets T-celler känner fortfarande igen omikron, visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publicerats i tidskriften Nature Medicine.

Från och med vårt första andetag exponeras våra lungor för mikroorganismer, exempelvis bakterier och virus. Tack vare immunceller i lungorna, så kallade makrofager, skyddas vi från många infektioner redan tidigt i livet. I en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine visar forskare vid Karolinska Institutet hur lungmakrofager utvecklas – nya rön som kan bidra till att begränsa organskador och som är betydande i den fortsatta utvecklingen av viktiga behandlingar av lungsjukdomar.

KI-forskaren Marcus Buggert har tilldelats det europeiska forskningsrådets prestigefulla anslag ERC Starting Grant för sin forskning om cell-medierad immunitet i människokroppen mot virussjukdomar. Totalt investerar nu ERC 619 miljoner euro i anslag till 397 unga forskningsledare.

I stället för att söka efter proteiner som angrips vid en specifik autoimmun sjukdom, har forskare i en ny studie använt den omvända strategin för att hitta sjukdomar kopplade till ett visst protein. Genom att söka bland patienter med olika hudsjukdomar har de lyckats identifiera en sjukdom där kroppen angriper hudproteinet TGM1. Strategin, som presenteras i tidskriften PNAS, kan underlätta diagnostik och behandling av autoimmuna sjukdomar.

Ett nyligen upptäckt inflammatoriskt protein kallat interleukin-26 verkar ha en viktig roll vid lunginflammation och kunna bidra till att döda bakterier. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Immunology - Microbial Immunology.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar och minnesceller i immunsystemet hos unga vuxna. Resultaten som publicerats i The Journal of Allergy and Clinical Immunology visar att drygt en av fyra hade antikroppar. Av de unga som haft covid-19 var det färre än i andra åldersgrupper som hade mätbara nivåer av B- och T-minnesceller. Nu fortsätter forskarna att studera långtidssymtom och hur vaccination påverkar immuniteten hos unga vuxna.

Antikroppar i luftvägarna försvinner snabbt efter genomgången sars-cov-2-infektion, men vaccination resulterar i en kraftig ökning av antikroppsnivåerna, särskilt efter två doser vaccin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JCI Insight. Att fullfölja vaccination med två doser även om man haft covid-19 kan därför vara viktigt för att skydda mot återinfektion och förhindra smittspridning, menar forskarna.

Egenskaperna hos en viss typ av vita blodkroppar i det medfödda immunförsvaret som kallas granulocyter verkar påverka hur sjuka vi blir i covid-19. Genom att kombinera analyser av granulocyter och välkända biomarkörer i blodet kan man förutsäga svårighetsgraden av sjukdomen, enligt en ny studie från Karolinska Institutet. Resultaten som publiceras i tidskriften PNAS kan på sikt bidra till mer skräddarsydda behandlingar för patienter med covid-19.

Våra kroppar kan finjustera immunsvaret vid en infektion så att det står i proportion till det aktuella hotet. Ny forskning från Karolinska Institutet beskriver hur B-lymfocyter, de immunceller som producerar antikroppar, väljer mellan olika cellöden för att justera balansen mellan det akuta immunsvaret och minnessvaret som skyddar mot framtida hot. Studien, som publiceras i tidskriften Immunity, kan bidra till optimering av vacciner för att bekämpa virus och andra smittämnen.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med ett brittiskt forskarlag identifierat en möjlig bidragande orsak till den svårbehandlade smärtsjukdomen fibromyalgi. I en studie på möss och mänsklig vävnad fann forskarna att fibromyalgipatienternas antikroppar spelade en viktig roll för utvecklingen av sjukdomssymtom. Resultaten, som publicerats i tidskriften Journal of Clinical Investigation, kan bana väg för utveckling av nya behandlingsstrategier.

Forskare vid Karolinska Institutet har analyserat och i detalj beskrivit de immunceller som finns i gallgången hos människor. Resultaten kan bana väg för nya behandlingsstrategier mot sjukdomar i gallvägarna, som ofta involverar immunologiska processer. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.

Många sjukdomar som orsakas av felaktigt reglerade immunsystem, såsom allergi, astma och autoimmunitet, kan spåras till händelser tidigt i livet. Hittills har mekanismerna bakom immunförsvarets utveckling varit ofullständigt kända. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt ett samband mellan bröstmjölk, utvecklingen av gynnsamma bakterier i tarmen och immunsystemets utveckling. Studien som publicerats i Cell kan till del förklara hur immunsystemet regleras.

En studie vid bland annat Karolinska Institutet och IMBA – Institute of Molecular Biotechnology of the Austrian Academy of Sciences – visar hur zika- och herpesvirus kan leda till hjärndeformationer under fosterstadiet. Forskarna har använt 3D modeller av mänskliga hjärnor för att studera vilka mekanismer som ligger bakom utvecklingen av virusorsakad mikrocefali, ett tillstånd där barn föds med ovanligt små huvuden. Studien har publicerats i tidskriften Cell Stem Cell.

Åtta månader efter konstaterade antikroppar mot covid-19 har fortfarande en av tio minst ett måttligt till allvarligt symptom som upplevs ha negativ påverkan på arbete, socialt liv eller i hemmet. Vanligaste långtidssymptomen är lukt- och smakbortfall samt trötthet. Det visar en delstudie från COMMUNITY-studien vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet som nu publiceras i medicinska tidskriften JAMA.

Forskare vid Karolinska Institutet undersöker i en ny studie effekten och säkerheten av covid-19-vaccin hos patienter med nedsatt immunförsvar, som kan bli svårt sjuka om de drabbas av covid-19. Den 23 februari vaccinerades den första patienten i studien med ett mRNA-vaccin vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektet har hittills beviljats två anslag om totalt tio miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Av de personer som utvecklade antikroppar mot SARS-CoV-2 i våras har 96% kvar dessa nio månader senare. De flesta har även ett SARS CoV-2 specifikt T-cellsminne. Immuniteten verkar i hög grad skydda mot återinfektion. Det visar den tredje uppföljningen i COMMUNITY-studien som undersöker långtidsimmunitet efter covid-19.

Eftersom olika vaccintyper har sina fördelar och nackdelar och kan förstärka varandras effekter är det nödvändigt att fortsätta utveckla nya covid-19-vacciner. Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu att de har utvecklat ett vaccin mot sars-cov-2 med hjälp av en DNA-vaccinplattform som är billig och stabil, ger effektiv vaccinproduktion och uppvisar en god säkerhetsprofil. Studien som publiceras i Scientific Reports visar att vaccinet inducerar starka immunsvar hos möss.

Individuella skillnader i hur immunförsvaret reagerar på sars-cov-2-viruset verkar kunna påverka hur svårt sjukdomsförloppet blir. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att patienter med svår covid-19 har markant förhöjda nivåer av en viss typ av immunceller i blodet kallade myeloida suppressorceller. Studien som publicerats i Journal of Clinical Investigation kan ge ökad förståelse för hur tidiga immunresponser påverkar hur allvarlig sjukdomen blir.

Orsaken till den inflammatoriska lungsjukdomen sarkoidos är okänd. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat om en typ av immunceller, monocyter, kan vara viktiga i att driva inflammation och sjukdom, samt förklara varför vissa patienter blir mycket sjukare än andra. Studien som publicerats i European Respiratory Journal öppnar nya möjligheter för framtida diagnostik och behandling.

En viss typ av immunceller som kallas gamma-delta-T-celler är kopplade till ökad överlevnad hos patienter med avancerad äggstockscancer, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine. Fynden antyder att stimulering av dessa specifika T-celler skulle kunna vara ett behandlingsalternativ vid äggstockscancer, menar forskarna.

Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med forskare i Tyskland och USA, utvecklat nya små antikroppar, nano-antikroppar, som hindrar coronaviruset sars-cov-2 från att ta sig in i mänskliga celler. Studien, som publiceras i tidskriften Science, visar att en kombinerad nano-antikropp gav särskilt bra effekt – även om viruset muterade. Enligt forskarna har nano-antikropparna potential att utvecklas till en behandling mot covid-19.

I vissa fall kan immunceller i lungorna bidra till att förvärra ett virusangrepp. I en ny studie beskriver forskare vid Karolinska Institutet hur olika typer av immunceller, makrofager, i lungorna utvecklas och vilka som kan ligga bakom svåra lungsjukdomar. Studien som publicerats i Immunity kan komma att bidra till framtida behandlingar för covid-19 och andra sjukdomar.

Hur immunsystemet anpassar sig under graviditeten har förbryllat forskare i årtionden. Nu visar ett internationellt forskarlag vid bland annat Karolinska Institutet på hur viktiga förändringar i tymus förhindrar missfall och graviditetsdiabetes. Resultaten publiceras i tidskriften Nature.

Blodet utgör den främsta källan för studier av immunförsvaret trots att de flesta sjukdomar bekämpas av immunceller i kroppens vävnader. En ny studie från Karolinska Institutet och University of Pennsylvania identifierar vilka immunceller som patrullerar vävnader och cirkulerar tillbaka till blodet i människor. Studien som publiceras i Cell visar på att inte alla T-celler patrullerar vävnader – en del återfinns främst i blodet och utgör där en unik del av vårt immunförsvar.

Immunterapi mot cancer har gjort stora framsteg och för många patienter finns nu möjlighet till framgångsrika behandlingar som inte fanns för tio år sedan. Det finns dock vissa typer av cancer där befintlig immunterapi inte har fungerat. I en studie från Karolinska Institutet har en ny typ av immunterapi utvecklats som ger hopp om fler framtida behandlingsalternativ mot cancer. Studien har publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS).

Tretton forskare med koppling till Karolinska Institutet finns med på 2020 års lista över högt citerade forskare som sammanställs av Clarivate, företaget bakom Web of Science. I sin helhet rymmer listan över 6000 forskare från hela världen.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan vissa immunmarkörer i blodet hos nyfödda barn och risken att senare utveckla autism. De fann att medelhöga nivåer av en klassisk inflammationsmarkör, C-reaktivt protein (CRP), var kopplat till lägst risk, medan både höga och låga CRP-nivåer kunde kopplas till ökad risk för autism. Studien publiceras i tidskriften Biological Psychiatry.

Vetenskapsrådet tilldelar KI:s nya professor Margaret Sällberg Chen ett anslag om totalt 2,4 miljoner kronor för att forska om munnens och pankreasmikrobiomets roll i utveckling och behandling av cancer i bukspottskörteln.

Mer än 10 procent av unga och tidigare friska personer som utvecklar allvarlig covid-19 har felriktade antikroppar som attackerar det egna immunsystemet, och ytterligare 3,5 procent har en specifik genetisk mutation. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Science av ett internationellt konsortium som involverar forskare vid Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab i Sverige och Tor Vergata University of Rome i Italien har genomfört en omfattande kartläggning av immunsvaret hos barn som drabbas av ett ovanligt men livshotande inflammatoriskt syndrom i samband med covid-19. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell, visar hur immunsystemet reagerar vid detta tillstånd och särskiljer det från de besläktade tillstånden Kawasakis sjukdom och cytokinstorm vid akut covid-19.

Tre forskare vid Karolinska Institutet tilldelas det europeiska forskningsrådets startanslag 2020: Niklas Björkström, Janina Seubert och Nils Landegren. Forskningsprojekten handlar om vävnadsfasta immunceller i kroppens olika organ, de kognitiva mekanismerna bakom vilken mat vi föredrar, samt könsskillnader i vårt immunsystem och kopplingen till autoimmun sjukdom. Totalt delar ERC i år ut sitt prestigefulla startanslag till 436 unga forskningsledare från hela världen.

Forskare kan ha kommit ett steg närmare i att förstå hur immunsystemet medverkar till svår covid-19 sjukdom. I en studie publicerad i Science Immunology, visar forskare vid Karolinska Institutet att så kallade naturliga mördarceller (NK-celler) var starkt aktiverade tidigt efter SARS-CoV-2-infektion, men att typen av aktivering skilde sig åt hos patienter med måttlig respektive svår covid-19. Upptäckten bidrar till förståelse om utvecklingen av hyperinflammation i vissa patienter.

En studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att många personer med mild eller asymtomatisk covid-19 uppvisar så kallad T-cellsimmunitet mot det nya coronaviruset, även om de inte testats positivt för antikroppar. Det innebär att immuniteten i samhället sannolikt är större än vad antikroppstesterna visar, menar forskarna. Forskningsartikeln har publicerats online i den ansedda vetenskapliga tidskriften Cell. [Denna nyhetsartikel har uppdaterats]

Forskare vid Karolinska Institutet har genomfört avancerade analyser av immunsystemets aktivering hos svårt sjuka covid-19-patienter. På så vis har de lyckats identifiera flera celltyper som har en central funktion i immunförsvarets reaktion på det nya coronaviruset och överreaktion vid svår sjukdom. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Reports Medicine.

Endast cirka fem procent av de barn som föds av mammor med hepatit C blir själva smittade av sjukdomen. Den låga siffran kan förklaras med att barnets immunförsvar redan lyckats slå ut viruset innan födseln. En ny studie från forskare vid KI visar tydliga anpassningar hos de osmittade barnens immunförsvar som kan öppna för nya behandlingsmetoder i framtiden. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut. 

Forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus har hittat ett sätt att förfina framställningen av näthinneceller från embryonala stamceller för behandling av blindhet hos äldre. Med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 har de även lyckats modifiera cellerna så att de kan gömma sig från immunförsvaret och på så vis förhindra avstötning. Studierna publiceras i tidskrifterna Nature Communications och Stem Cell Reports.

Petter Brodin, forskare i immunologi vid Karolinska Institutet får 2020 års Göran Gustafssonpris i medicin. Priset delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien inom områdena matematik, fysik, kemi, molekylär biologi och medicin till yngre forskare som vardera tilldelas 5,1 miljoner kronor.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en molekylär signalväg som när den hämmas kan återställa immuncellernas normala funktion hos personer med fettlever. Upptäckten kan leda till nya strategier för att behandla tillståndet, som kan utgöra en stor hälsorisk för personer med fetma. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine.

Personer som vårdats på intensivvårdsavdelning drabbas ofta av kvarstående kognitiva svårigheter efteråt, men orsaken till detta är okänd. Nu har forskare vid Karolinska Institutet funnit en tänkbar och potentiellt behandlingsbar koppling som tyder på att det uppstår en långvarig inflammation i kroppen. Resultaten presenteras i tidskriften Intensive Care Medicine.

Gunilla Karlsson Hedestam valdes in som ledamot i klassen för medicinska vetenskaper i Kungl. Vetenskapsakademien den 15 januari 2020.

Ett nytt vaccin mot kikhosta som ges som droppar i näsan visar bättre effekt än det befintliga kikhostevaccinet i en klinisk fas I-studie ledd av Folkhälsomyndigheten i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i Journal of Clinical Investigation. Vaccinet kommer nu att utvärderas i en större klinisk studie (fas II).

Kroppsegna proteiner som spelar en central roll vid allergier och parasitinfektioner kan hindra immunförsvaret från att felaktigt angripa den egna kroppen och orsaka ledinflammation. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Forskarna hoppas att resultaten ska leda till nya läkemedel mot ledgångsreumatism.

Forskare vid SciLifeLab rapporterar i tidskriften Science att de har tagit fram en blodatlas som i detalj beskriver förekomsten av proteiner i människans immunceller. Resultaten har samlats i en öppen databas, som blir en viktig resurs för att hitta nya behandlingar för människans sjukdomar.

Fyra forskare vid Karolinska Institutet tilldelas sammanlagt 28 miljoner kronor i tilläggsanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (KAW). Två av forskarna befordras också från Wallenberg Academy Fellows (WAF) till Wallenberg Scholars.

Myriam Aouadi och Camilla Svensson tilldelas det europeiska forskningsrådets konsolideringsanslag 2019 för forskning om makrofagers roll i leversjukdom respektive autoantikroppars roll vid kronisk smärta.

Av de 29 forskare som i år utses till Wallenberg Academy Fellow kommer 6 att vara verksamma vid Karolinska Institutet. Det femåriga anslaget delas ut av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ger unga, lovande forskningsledare långsiktig forskningsfinansiering i Sverige.

Nyligen upptäckta immunceller som kallas MAIT-celler spelar en central roll i toxisk chock orsakad av grupp A-streptokocker, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten som publiceras i tidskriften PNAS kan få betydelse för diagnostik och behandling av det livshotande tillståndet.

Vi gratulerar följande CLINTEC-forskare som tilldelats Cancerfondens anslag

Särskilda immunceller som kallas neutrofila leukocyter kan kontrollera mängden antibiotikaresistenta bakterier av typen Staphylococcus aureus (MRSA) i huden innan bakterierna får en chans att invadera. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Cell Reports. Resultaten kan ge en förklaring till varför infektion med denna motståndskraftiga bakterie blir väldigt kortvarig hos vissa individer.

Vetenskapsrådet har beviljat drygt 500 miljoner kronor totalt till 118 forskare vid Karolinska Institutet för åren 2019–2024. Sammanlagt delar Vetenskapsrådet ut nästan 1,1 miljarder kronor till 254 personer för forskning inom medicin och hälsa.