Skip to main content
Publicerad: 2019-10-24 16:48 | Uppdaterad: 2019-10-24 19:09

KI får över 500 miljoner från Vetenskapsrådet för medicinsk forskning

Vetenskapsrådet har beviljat drygt 500 miljoner kronor totalt till 118 forskare vid Karolinska Institutet för åren 2019–2024. Sammanlagt delar Vetenskapsrådet ut nästan 1,1 miljarder kronor till 254 personer för forskning inom medicin och hälsa.

Missing ALT text.
Martin Bergö, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära.

Med nästan 46 procent av medlen är KI det institut som beviljas högst anslag i VR:s utlysning. Pengarna kommer att gå till forskning om bland annat cancer, MS, autoimmuna sjukdomar, förlossningskomplikationer och fetma.

Med ett anslag på 9 miljoner kronor är Martin Bergö, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, en av de forskare som får mest pengar i årets utlysning.

- Det här var fantastiskt roligt! Framförallt är vi mycket glada över att ha fått ett 5-årigt anslag vilket ger mer långsiktighet och stabilitet – nyckelord för en forskargrupp med många heltidsanställda. Pengarna kommer att gå till vår forskning om lungcancer och malignt melanom med tonvikt på hur oxidativ stress, antioxidanter och metabola faktorer samverkar när cancerceller tillväxer och metastaserar, säger Martin Bergö.

Här är ytterligare sex forskare som vardera får 9 miljoner kronor fördelat på fem år.

Yihai Cao, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, som ska studera hur kärlrelaterade tumörer sprider sig och svarar på läkemedel.

Goncalo Castelo-Branco, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, som ska undersöka nya roller för oligodendrocyter, en typ av celler i nervsystemet, i multipel skleros.

Rikard Holmdahl, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, som håller på att utveckla synen på autoimmuna sjukdomar med hjälp av positionell kloning av Ncf1 genen, en gen som kodar proteiner som är viktiga för immunsystemet.

Qiang Pan-Hammarström, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, som forskar om gener och antikroppar och dess relevans för immunbrist och lymfatiska sjukdomar.

Gunnar Schulte, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som tittar på hur receptorfarmakologi kan användas som verktyg för läkemedelsutveckling.

Per Svenningsson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, som ska studera receptor-medierade mekanismer vid Parkinsons sjukdom och depression.