Nyhetsarkiv

Blodprovstestet Stockholm3, utvecklat av forskare vid Karolinska Institutet, är lika effektivt att hitta prostatacancer i olika etniska grupper som i en vit, svensk befolkning. Det visar en ny studie publicerad i Journal of Clinical Oncology. Testet ger bättre resultat än dagens standardtest, PSA.

Forskare vid Centrum för infektionsmedicin vid institutionen för medicin, Huddinge har utvecklat en ny strategi som kan få cellterapi mot cancer att verka längre i patienterna. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Stem Cell.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat nanorobotar som kan ta död på cancerceller i möss. Robotens vapen ligger dolt i en nanostruktur och exponeras enbart i den miljö som finns i tumörer, vilket gör att friska celler skonas. Studien har publicerats i tidskriften Nature Nanotechnology.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att 45 gener kan ha en avgörande roll för prognosen hos patienter med binjurebarkscancer. Fynden som publiceras i tidskriften ESMO Open ger hopp om ett bättre diagnostiskt verktyg än vad som finns i dagsläget.

Prognosen för barncancer har förbättrats kraftigt, men fortfarande kan inte alla barn behandlas effektivt. Nu införs helgenomsekvensering som möjliggör mer skräddarsydda behandlingslösningar.

Den 3e juni invigdes Theranostics Trial Center (TTC) som en ny sektion inom ME Nuklearmedicin och Sjukhusfysik, Medicinsk Diagnostik Karolinska (MDK), med en akademisk hemvist vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. TTC har fokus på kliniska prövningar i tidig fas vad gäller radioaktivt märkta målsökande läkemedel för diagnostik och behandling av cancerpatienter

Forskare vid Karolinska Institutet och Innsbrucks universitet har utvecklat en enklare och mer effektiv screeningmetod för livmoderhalscancer än den metod som används idag. En omfattande studie publicerad i Nature Medicine visar att testet upptäcker betydligt fler cancerfall och förstadier till cancer.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med forskare från Oxfords Universitet visat att en specifik grupp av stamceller, som är dedikerade till produktion av blodplättar, återbildar blodplättar på ett unikt sätt, snabbare än andra stamceller. Detta presenteras i en studie som publicerats i tidskriften Nature Immunology.

Samhällets beredskap för att hantera kriser och katastrofer behöver hela tiden utvecklas och anpassas till förändringar i omvärlden. Då beredskapen är avhängig uppdaterad medicinsk sakkunskap har Socialstyrelsen inrättat ett antal kunskaps- och forskningscentrum för krisberedskap runt om i landet förlagda till universitet, myndigheter eller motsvarande med koppling till klinisk verksamhet. Ett av dem är placerat på institutionen för medicin Solna.

Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset inleder ännu ett trepartssamarbete, nu med Elekta. Målsättningen är att kraftsamla inom cancerområdet med inriktning mot strålterapi och precisionsmedicin.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en målsökande cancerbehandling som utnyttjar kroppens egen flaskpost – små membranbubblor som våra celler kommunicerar med. En ny studie publicerad i tidskriften Nature Biomedical Engineering visar att behandlingen minskar tumörtillväxten och förbättrar överlevnaden hos möss.

I en artikel publicerad i Nature presenterar forskare från Karolinska Institutet en karta över den tidiga genetiska utvecklingen av hjärnan. Kartan kan bland annat användas för att hitta vad som har gått fel vid utvecklingen av hjärntumörer hos barn och även för att hitta nya behandlingar.

Utlysningen avser ekonomiskt stöd för samarbetsprojekt inom olika områden för KI lärare & övrig personal. Yngre forskare är särskilt välkomna att söka. Stödet kan uppgå till maximalt 50.000 sek.  

Vi gratulerar Annika Sjövall vid forskargruppen kolorektal kirurgi som uppmärksammas med årets Eldsjälspris av Nätverket mot gynekologisk cancer.

Annika Sjövall är docent, överläkare och kirurg på Kolorektalsektionen vid Karolinska Universitets­sjukhuset och ordförande i den nationella arbetsgruppen för bäckencancer­rehabilitering.

Ett stort antal experter inom cancerforskning från KI och Karolinska Universitetssjukhuset deltog i Karolinska CCC-dagen. Årets tema var cancerprevention, med fokus på forskningens framsteg och återstående utmaningar, men också på betydelsen av delaktiga patienter för hög vårdkvalitet.

Under 2 år kommer Translational Seed Funding Grant 2023 att stödja samarbetsprojektet mellan Schulte-labbet på Fyfa och forskargruppen till Prof Matthias Löhr vid CLINTEC.

Angelique har en bakgrund från KI, där hon tagit sin läkarexamen, hennes väg har banats genom en klinisk tjänstgöring under många år på Karolinska Universitetssjukhuset och hon är specialist inom både gynekologi & obstetrik och gynekologisk tumörkirurgi.

Läkemedel av typen GLP-1-analoger har blivit alltmer populära för att behandla diabetes och obesitas, men det har funnits farhågor om att de kan öka risken för sköldkörtelcancer. Nu har en omfattande skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet inte funnit några belägg för ett sådant samband. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften BMJ.

Barncancerfonden har beviljat finansiering till åtta forskartjänster på KI för barnonkologisk forskning under de kommande två till sex åren. Målet är bland annat att förbättra dagens behandlingsmetoder med hjälp av precisionsmedicin som utgår från cancerns egenskaper och det enskilda barnets genetik.

Det går att lämna kvar de flesta lymfkörtlarna i armhålan – även om en eller två av dem innehåller metastaser som är större än två millimeter. Det visar en studie som omfattar kvinnor från fem länder, ledd från Karolinska Institutet och publicerad i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine. Studien öppnar för mer skonsam kirurgi för bröstcancerpatienter.

I en ny studie publicerad i Molecular Oncology har forskare upptäckt ett nytt sätt att förbättra kroppens immunsvar mot tumörer. Studien är ett resultat av samarbete mellan Sprint Bioscience, Karolinska institutet, Luxembourg Institute of Health och Deciphera Pharmaceuticals, och ingick som manuskript i Yasmin Yus doktorsavhandling vid institutionen för onkologi-patologi 2021.

En av pionjärerna bakom forskning som kan leda till utveckling av skräddarsydda vaccin för cancerbehandling är Catherine J. Wu, Dana-Farber Cancer Institute i Boston, USA. Hon tilldelas nu Sjöbergpriset på en miljon US dollar för sina insatser. Catherine J. Wu föreläser på KI den 12 april i samband med Karolinska CCC-dagen.

Ullakarin Nyberg är forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Hon jobbar även kliniskt som psykiater, bland annat på en enhet för bröstcancerpatienter. I slutet av 2018 fick hon sjukdomen själv.

Anna Sylvan fick en bröstcancerdiagnos hösten 2021, tre tumörer som behandlades med kirurgi, cytostatika, strålning och antihormoner. Här berättar hon om sin upplevelse.

Det är svårt att dra säkra slutsatser om hur man ska äta och dricka för att undvika bröstcancer. Koststudier bygger ofta på självrapportering samtidigt som kostvanor förändras genom livet – i båda fallen krångligt för forskare. Men ett samband är väl belagt: redan en måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för att få sjukdomen, berättar professor Alicja Wolk.

Kan bröstcancerpatienter som tränar få bättre effekt av sin cytostatikabehandling? Och borde de i så fall få behandling där träning ingår? Det ska undersökas i en internationell studie som leds av forskaren Jana de Boniface.

Det händer mycket inom bröstcancerforskningen. En ny AI ska försöka trimma screeningprogrammet, en annan ska hjälpa patologerna att ställa diagnoser och nya mediciner testas. Det kan rädda fler liv. Men fortfarande saknas svar på den knöligaste frågan av alla: Varför uppstår bröstcancer?

I en nyligen publicerad översiktsartikel i tidskriften Biomarker Research diskuterar Joanna Zawacka, docent vid institutionen för onkologi-patologi, vår nuvarande förståelse av p53-biologi i myelodysplastiskt syndrom (MDS) och akut myeloisk leukemi (AML).

Sverige och USA har sedan tidigare ett gott samarbete inom området cancervård och forskning, och nu stärks det ytterligare genom ett bilateralt samarbetsavtal. Syftet är att främja ländernas utbyte med varandra inom såväl cancerforskning som implementeringen av forskningen inom cancervården, där både prevention och ökad livskvalitet innefattas.

De senaste åren har behandlingslandskapet för solida tumörer genomgått en märkbar förändring. Med de nya cancerbehandlingarna ser framtiden ljusare ut för många unga cancerpatienter, då blir fertilitetsfrågor och framtida familjebildning en viktig aspekt. Sex specialister inom onkologi och fertilitet vid institutionen för onkologi-patologi krokar arm för att sammanställa kunskap och rekommendationer i denna viktiga fråga.

KI-forskaren Laura Baranello har tilldelats det prestigefyllda ERC Consolidator Grant för sin forskning som syftar till att förstå samspelet mellan det cancerdrivande proteinet MYC och topoisomeras-enzymer. Målet är att kunna identifiera läkemedel för en mer målinriktad cancerbehandling med färre biverkningar. Laura Baranellos projekt MYCinTOPshape har tilldelats cirka 2 miljoner euro och kommer att pågå i fem år.

En stor internationell forskningsstudie, COSMOS, initierad av Karolinska Institutet och Imperial College London, Storbritannien, har studerat över 250 000 mobiltelefonanvändare för att undersöka om de som använder mobiltelefon mycket och under lång tid har en högre risk för hjärntumör än andra. Studien, publicerad i Environment International, fann inte något samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar hur östrogen skyddar mot fettlever, en sjukdom som ökat dramatiskt under den pågående fetmaepidemin. Studien som publicerats i Molecular Systems Biology visar hur ett nytt läkemedel under utveckling skulle kunna bli en framtida behandling mot fettlever och levercancer.

Genom en ny utlysningsform finansierar Barncancerfonden två forskningsprogram som ska titta på olika typer av oönskade biverkningar av framför allt cytostatikabehandling. Precisionsmedicin och de möjligheter som utvecklingen av biomarkörer innebär är gemensamt för de båda programmen som leds av KI-forskarna Susanna Ranta respektive Kenny Rodriguez-Wallberg och som nu delar på 19 miljoner kronor under fyra år.

I en studie publicerad i Nature Communications har KI-forskare avslöjat en fascinerande upptäckt som kan vara viktig vid cancerbehandlingar. Denna nya insikt handlar om c-MYC, en proteinkomponent som är central för cancerutveckling.

En plötslig och oavsiktlig viktnedgång är förknippad med en ökad risk för en cancerdiagnos under det kommande året, enligt en ny studie i JAMA. Forskare från bland annat Karolinska Institutet som ligger bakom studien uppmanar vårdpersonal och allmänhet till vaksamhet om det skulle hända.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab visar i en ny studie publicerad i iScience hur man kan identifiera ämnen som kan stänga av ett enzym som leder till cellgiftsresistens i cancerceller. Detta kan ha betydelse inom forskningen för att förbättra effektiviteten av cellgifter för cancerpatienter.

Välkommen till KI SÖS Naimi Johansson, ny postdoktor inom forskningsprojektet EVIDENCE som utvärderar Stockholm-Gotlands screeningprogram för kolorektalcancer. I projektet kommer hon ansvara för hälsoekonomiska delstudier och undersöka kostnader för kolorektalcancer och för screening, samt kostnadseffektivitet av screeningprogrammet.

Tumörsuppressor-proteinet p53 kodas av TP53, den mest frekvent muterade genen vid cancer. I en översiktsartikel i Nature Reviews Clinical Oncology av professor Klas G Wiman och kollegor vid institutionen för onkologi-patologi beskrivs hur detta protein skulle kunna användas som mål för nya cancerterapier.

I kliniska studier testas nya metoder och behandlingar på människor under kontrollerade former. Men kliniska behandlingsstudier är ofta mycket dyra att genomföra och kräver resurser som gör att många olika yrkesgrupper kan arbeta tillsammans. Nu har Cancerfonden fattat beslut om en extra tilldelning av anslag till tio forskare för kliniska studier. Sex av dessa är forskare vid Karolinska Institutet.

Barncancerfondens tilldelning speglar de behov som finns inom bland annat ny teknik och nya precisionsläkemedel. Årets projektutlysning innebär att 125 miljoner kronor fördelas till 62 projekt inom barncancerområdet och av dessa går 35 400 000 kronor till forskare vid Karolinska Institutet.

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka immunceller som bidrar till sjukdomsförlopp och möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot mängder av sjukdomar, spår forskarna.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att ett läkemedel som ibland ges till kvinnor med cancer för att skydda deras äggstockar under cellgiftsbehandling inte tycks öka deras möjligheter att få barn efter behandlingen. Studien är publicerad i eClinicalMedicine.

Genom att använda AI går det att identifiera kvinnor med hög risk för bröstcancer vid mammografiscreeningen för att kunna hitta cancern tidigare. Nu kan en internationell forskargrupp ledd från Karolinska Institutet visa att metoden fungerar väl i olika europeiska länder. Studien är publicerad i The Lancet Regional Health – Europe.

Vi gratulerar Rimma Axelsson, Anna Lantz, Anna Martling, Caroline Nordenvall, Jan Frisell och Jan Zedenius, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får forskningsanslag från Cancerfonden för perioden 2024-2026.

Vi vill gratulera de sex forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut) vid Karolinska Institutet, som har fått anslag från Cancerfonden för åren 2024 till 2026. Tillsammans fick forskarna vid vår institution mer än 21 miljoner SEK.

Cancerfondens forskningsnämnd beviljade i november flera anslag till forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik - CLINTEC

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker (artificiell intelligens) som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad behandling av cancerpatienter.

KI-forskaren Stefan Skare får medel från Barncancerfonden för utveckling av rörelserobusta MR-metoder (magnetresonans) för undersökning av vakna barn med tumörer i hjärna och ryggmärg. Projektet får totalt SEK 3,9 miljoner under tre år.

Allt fler forskare förstår vikten av att ha med patienternas erfarenheter vid planeringen av vetenskapliga studier. Möt tre personer som anlitats som experter på sin egen sjukdom.