Nyhetsarkiv

Tretton forskare vid Karolinska Institutet får dela på 54,9 miljoner kronor i forskartjänstanslag från Cancerfonden. Totalt delar fonden ut 124,3 miljoner kronor till 31 cancerforskare i Sverige.

Kvinnor med psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller substansmissbruk deltar mer sällan i gynekologisk cellprovtagning för att upptäcka livmoderhalscancer och har mer än fördubblad risk att drabbas av sjukdomen. Fynden presenteras i Lancet Public Health av forskare från Karolinska Institutet som pekar på vikten att proaktivt närma sig dessa kvinnor för att förebygga livmoderhalscancer.

Forskare vid institutionen för onkologi-patologi har tillsammans med forskare på The European Molecular Biology Laboratory publicerat en artikel i Nature Chemical Biology där de utvecklat en ny metod som kan identifiera och urskilja viktiga skillnader mellan proteiner på ett objektivt sätt.

I dag finns ett tiotal godkända AI-system för bröstcancerscreening. Men hittills har det varit svårt att objektivt utvärdera dem. Nu finns en nationell valideringsplattform som kan jämföra hur bra olika AI-system är på att upptäcka tecken på bröstcancer – och utvecklingen har letts av forskare vid Karolinska Institutet.

Immunterapi är idag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna könsskillnad. Studien, som publicerats i Cancer Research, visar att hos kvinnor med pankreascancer finns en immuncell som motarbetar kroppens immunförsvar. Resultaten kan öppna för mer könsanpassad behandling av svår cancer.

Immunterapi har visat sig avsevärt förbättra överlevnaden vid vissa typer av cancer. Men hos vissa patienter kan denna behandling leda till en överaktivering av immunförsvaret, vilket kan vara livsfarligt. I en nyligen genomförd litteraturgranskning, har forskare vid Karolinska Institutet kunnat identifiera potentiella terapier, som kan göra det möjligt att fortsätta med immunterapi, trots svåra biverkningar.

En viss typ av immunterapi där kroppens T-celler programmeras för att angripa cancerceller, så kallad CAR-T-cellsbehandling, är effektiv hos möss med äggstockscancer. Det visar en studie publicerad i The Journal for ImmunoTherapy of Cancer av forskare från Karolinska Institutet som hoppas att fynden banar väg för en klinisk prövning för att se hur effektiv behandlingen är för kvinnor med sjukdomen.

Det svenska ordförandeskapet i EU inleddes vid årsskiftet och det märks, inte minst för frågor som rör hälso- och sjukvård. Anna Martling, överläkare och professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, leder EU:s cancerkonferens som äger rum i Stockholm den 1 februari.

Proteiner har inte en enda form utan är mer som dynamiska robotar. Men – hur rör de sig egentligen? Och vad visar det om deras funktion? Laura Orellana beskriver proteiners rörelser med datorsimuleringar – och har upptäckt en ny angreppspunkt för läkemedel mot hjärntumören glioblastom.

Proteiner kan göra vilken uppfinnare som helst grön av avund. Det är proteinerna som får kroppen att fungera. Men det är samma superämnen som gör fel när vi blir sjuka i exempelvis cancer eller Alzheimers sjukdom. Forskarnas uppgift är att få ordning på proteinerna när de krånglar. Läs ett fördjupningstema från tidningen Medicinsk Vetenskap.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som ska kunna förutsäga om en patient med bröstcancer kommer att ha nytta av en viss behandling eller inte. Den cellbaserade metoden har testats på patienter med lovande resultat, enligt en studie som publiceras i PNAS.

Membranbubblor i nanostorlek, så kallade extracellulära vesiklar, aktiverar immunförsvaret hos möss och verkar kunna göra deras tumörer känsliga för cancerbehandling av typen checkpointhämmare. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i Cancer Immunology Research.

Cancer- och Allergifonden beviljar 4,2 miljoner kronor i anslag till 23 patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. Av dessa är det femton forskare vid nio institutioner vid Karolinska Institutet som delar på 2,5 miljoner kronor.

I årets utlysning av projektbidrag från Radiumhemmets Forskningsfonder fick OnkPat drygt 33 miljoner SEK. Bidragen var fördelade på 32 forskare.

När cancer kan upptäckas i ett tidigt skede minskar dödligheten drastiskt, men dagens screeningmetoder är begränsade till ett fåtal cancertyper. En internationell studie ledd av forskare vid Chalmers och anknutna till Karolinska Institutet visar att en ny, tidigare oprövad metod kan upptäcka flera typer av nybildad cancer samtidigt – även cancertyper som är svåra att hitta på annat sätt. Resultaten har publicerats i tidskriften PNAS.

Redan som liten ville Martin Bergö bli forskare. Det blev han. Hans största upptäckt hittills är att vitaminer kan försämra prognosen för cancerpatienter.

Zhao Cheng vid forskargruppen Kirurgisk vårdvetenskap, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Outcomes of surgery for oesophageal cancer with focus on fatigue" den 29 november, 2022.
Huvudhandledare är Pernilla Lagergren.

I årets utlysning av projektbidrag från Cancerfonden fick OnkPat sammanlagt ca 75 miljoner SEK. Bidragen var fördelade på 22 forskare.

Margaret Sällberg Chen är en av totalt 149 KI-forskare som får dela på 348 miljoner kronor från Cancerfondens senaste utlysning, som är den största utlysningen i organisationens historia.

Johannes Asplund vid forskargruppen Övre GI kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Towards an improved survival in gastric cancer" den 25 november, 2022.
Huvudhandledare är Jesper Lagergren.

Grattis till alla forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut) som fått anlsag från Cancerfonden för åren 2023-2025.

Två forskare från institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) tilldelas medel i Cancerfondens senaste utlysning. Vi gratulerar:

Nio forskare från institutionen för medicin, Huddinge (MedH) får dela på 29 100 000 miljoner kronor i Cancerfondens senaste utlysning. Vi gratulerar:

Annika Svanström Röjvall vid forskargruppen kolorektal kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarade sin avhandling "Adverse effects of treatment for rectal cancer : sexual function, hormones, and bone health" den 11 november, 2022. Huvudhandledare är Josefin Segelman.

Totalt 149 KI-forskare får dela på 348 miljoner kronor från Cancerfondens senaste utlysning, som är den största utlysningen i organisationens historia.

Professor Staffan Strömblad vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, har fått anslag från World Wide Cancer Research för ett projekt med den engelska titeln: "How may mechanotransduction prevent cancer?".

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har utvecklat ett screeningtest för livmoderhalscancer som kan förutsäga cellförändringar flera år innan de är synliga under mikroskopet. Testet är också bättre på att identifiera höggradiga cellförändringar i gynekologiska cellprover än dagens metoder. Det visar en studie som publicerats i tidskriften Genome Medicine.

Bland patienter med njurcancer verkar aktiviteten hos fyra specifika gener i cancercellerna kunna förutsäga risken att tumören sprider sig och patientens överlevnadschanser. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en preklinisk studie publicerad i Nature Communications.

En randomiserad studie, NordICC – Northern - European Initiative on Colorectal Cancer - visar att screening med hjälp av koloskopi (en kameraundersökning av tjocktarmen) minskar risken för tarmcancer med 18 procent. Minskningen är mycket mindre än vad experterna tidigare antagit. NordICC-studien publiceras nu i New England Journal of Medicine (NEJM).

Joachim Nilsson vid forskargruppen Endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Avidity-guided radionuclide therapy for thyroid cancer" den 30 september 2022. Huvudhandledare är Catharina Ihre Lundgren.

Vi gratulerar professor Jan Zedenius som valts till President för the International Association of Endocrine Surgeons, IAES. IAES ingår i the International Society of Surgery ISS/SIC och utnämningen ägde rum den 16 augusti 2022 i samband med the International Surgical Week i Wien.

Kvinnor med en bröstcancerdiagnos som genomgår fertilitetsbevarande åtgärder löper inte någon ökad risk för återfall eller sjukdomsspecifik dödlighet. Det visar en studie från Karolinska Institutet som följt deltagarna i genomsnitt under fem år. Resultaten, som publicerats i tidskriften JAMA Oncology, skulle i framtiden kunna ge trygghet och nytt hopp till kvinnor som vill bevara sin fertilitet efter cancerbehandling med kemoterapi.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har beslutat att tilldela professor Jonas F Ludvigsson vid Karolinska Institutet Läkaresällskapets prestigefyllda Jubileumspris. Pristagaren belönas med 150 000 kr samt SLS sekelmedalj i silver.

Barn som får återfall i den aggressiva cancerformen neuroblastom har små chanser att överleva. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kunnat visa att DHODH-hämmare, som visats tolereras väl av människor, kan bota neuroblastom hos möss om de ges tillsammans med cellgifter. Studien har publicerats i tidskriften JCI Insight och bäddar för kliniska prövningar av kombinationsbehandlingen.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har studerat effekten av att lägga till ett beprövat läkemedel som ett målriktat medikament vid behandling av akut myeloisk leukemi (AML). Resultaten tyder på att hydroxyurea kan göra behandlingen mer effektiv till relativt låg kostnad. Resultaten, som publicerats i tidskriften Journal of Internal Medicine, skulle i framtiden kunna få stor betydelse för effektiv cancerbehandling även i låginkomstländer.

Att skruva ner värmen i rummet verkar göra det svårare för cancerceller att växa, enligt en studie på möss som forskare vid Karolinska Institutet har gjort. Studien, publicerad i tidskriften Nature, fann att kalla temperaturer aktiverar värmeproducerande brunt fett som tar upp det socker som tumörerna behöver för att växa. Liknande metabola mekanismer sågs hos en cancerpatient efter att rumstemperaturen sänkts.

För att undersöka den långsiktiga nyttan av hormonsänkande behandling har forskare vid Karolinska Institutet gjort en 20-årig uppföljning av premenopausala kvinnor med bröstcancer. Studien, som publicerats i Journal of Clinical Oncology, tyder på att behandlingen ger ett skydd även efter en längre tid samt att olika patienter verkar gynnas av olika hormonella behandlingar.

I en ny studie visar forskare vid Karolinska Institutet att aktiveringen specifika cellyteproteiner – kortisol, östrogen och A-vitamin – i möss med mänskliga neuroblastomceller resulterar i utmognad av cancerceller till nerver och därmed till minskad dödlighet. Resultaten, som publicerats i Journal of Experimental and Clinical Cancer Research, skulle i framtiden kunna leda till en mer skonsam och effektiv behandling av denna svåra cancerform hos barn.

Docent Tobias Nordström har tilldelats European Association of Urology (EAU) “Prostate Cancer Research Award 2022” för Stockholm3-testet, ett blodprov som på ett bättre sätt kan identifiera de män som har en ökad risk för prostatacancer.

I en studie vid Karolinska Institutet har forskare kopplat motståndskraft mot behandling vid en dödlig form av njurcancer till låga nivåer av cellernas energiproducenter, mitokondrierna. När forskarna med hjälp av läkemedel ökade mängden mitokondrier blev cancercellerna sårbara för behandlingen. Fynden har publicerats i Nature Metabolism och ger hopp om bättre riktade cancerläkemedel.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab beskriver i en studie i Science att de genom en ny teknik har förbättrat ett proteins förmåga att reparera syreskador i DNA och skapat en ny funktion hos proteinet. Tekniken kan leda till bättre läkemedel mot sjukdomar där syreskador är inblandade, som cancer, Alzheimers sjukdom och lungsjukdomar, men forskarna tror också på ett ännu bredare genomslag.

Vi gratulerar Richard Rosenquist Brandell vid forskargruppen Klinisk genetik, intitutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får Mayo Clinic Cancer Center and Karolinska Institutet Cancer Research Award 2022.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har identifierat en typ av läkemedel med potential att minska risken för en aggressiv form av bröstcancer som mestadels drabbar yngre kvinnor. I en studie publicerad i tidskriften Genome Medicine visar forskarna att två typer av progesteronreceptorhämmare minskade cancerdrivande förändringar i vävnadsprover från friska kvinnor med mutationer i bröstcancergenen BRCA. De presenterar även ett test för att skatta en individs cancerrisk över tid.

Med hjälp av avancerad mikroskopiteknik har forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet avbildat det maskineri som cellernas energiproducenter, mitokondrierna, använder för att bygga sina proteiner. Fynden publiceras i tidskriften Nature och ger hopp om mer specifika antibiotika och nya cancerläkemedel i framtiden.

En ny studie, publicerad i Science, visar hur självförvållad DNA-skada gör det möjligt för tumörceller att motstå genotoxiska effekter vid strålbehandling, vilket gör att de kan överleva och bidrar till att tumören återkommer. Fyndet sätter strålkastarljus på en cancerspecifik överlevnadsmekanism som kan användas som måltavla och utnyttjas för att öka tumörcellernas känslighet för genotoxiska cancerbehandlingar.

En studie vid bland annat Karolinska Institutet visar att antalet registrerade canceranmälningar i de nordiska länderna minskade kraftigt under coronapandemins början i april-maj 2020 jämfört med året innan. Under hösten 2020 återhämtade sig cancerrapporteringen helt i Danmark, Norge och Island men endast delvis i Sverige och Finland. I Färöarna var alla förändringar inom den statistiska felmarginalen. Studien har publicerats i tidskriften International Journal of Cancer.

Närmare 500 medarbetare samlades i Aula Medica den 1 april när Karolinska Comprehensive Cancer Center (Karolinska CCC) firade två år av ackreditering och hyllade medarbetarna och samarbetet mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Susanne Fridsten vid forskargruppen Diagnostisk radiologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Carcinoma of the uterine cervix: aspects on preoperative staging and assessment of treatment effect using magnetic resonance imaging" den 21 april 2022. Huvudhandledare är Lennart Blomqvist.

Sara Margolin överläkare på Södersjukhuset och forskare vid KI SÖS har utnämnts till docent vid institutionen.

Cancerfonden delar ut 57,6 miljoner kronor till 15 forskare vid Karolinska Institutet vars arbete ska bidra till att besegra cancer. Två av dem forskar på strålbehandling, ett område som Cancerfonden nu satsar extra på.