Nyhetsarkiv

En kombination av immunterapi och målriktad cancerbehandling före och efter operation kan både minska risken för återfall och förbättra överlevnaden hos patienter med muskelinvasiv urinblåsecancer som inte tål konventionell cytostatika. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i The New England Journal of Medicine.

Anna Embring har antagits som docent i cancer och onkologi vid Karolinska Institutet. Hon är verksam vid institutionen för onkologi patologi och tillhör forskargruppen Klinisk strålbehandling, ledd av Åsa Carlsson Tedgren, samt är specialistläkare i onkologi med inriktning mot strålbehandling vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Vid institutionen för onkologi‑patologi (OnkPat) har sju forskare beviljats finansiering i Cancerfondens 2026 års utlysning. Totalt har 26 forskare vid Karolinska Institutet beviljats anslag inom utlysningen, som omfattar forskningsanslag på sammanlagt 135 miljoner kronor. Utlysningen inkluderar även forskarskolor, varav en är knuten till OnkPat.

Cancerfonden satsar på att stödja unga forskare tidigt i karriären genom att finansiera forskartjänster som gör det möjligt att kombinera kliniskt arbete med forskning. 2026 är stödet till forskare i början av karriären större än någonsin. Vi gratulerar Christel Hedman, Mirna Abraham-Nordling och Fredrik Jäderling som får stöd från Cancerfonden i utlysningen 2026.

Niek van Bree, tidigare doktorand vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, har tilldelats 2025 års Dan Grandér Research Prize för sin avhandling ”Development of Translational Models and Identification of Novel Therapeutic Targets for Medulloblastoma”. Priset delas årligen ut till den bästa doktorsavhandlingen inom cancerforskning vid Karolinska Institutet.

Meis Omran har tilldelats Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOF:s) forskningsstipendium för postdoktorer. Stipendiet på 250 000 kronor går till hennes studie om hur patienter med ärftlig cancerrisk upplever övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård.

Genetiska markörer kan bli nyckeln till mer träffsäkra övervakningsprogram för personer med det ärftliga cancersyndromet Li-Fraumeni. I en ny avhandling från Karolinska Institutet visar Alexander Sun Zhang hur skräddarsydda uppföljningsstrategier kan minska belastningen för patienter, särskilt barn. Dessa resultat har redan påverkat de svenska nationella riktlinjerna.

En ny metod gör det möjligt att tillverka målstyrda CAR-T-celler direkt i kroppen med förmågan att döda tumörer, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet och University of California, San Francisco (UCSF) i tidskriften Nature. Studien visar att det går att behandla flera typer av cancer i möss utan att immuncellerna behöver tas ut och bearbetas i laboratoriet.

Många kvinnor med bröstcancer får endokrin behandling, även kallad antihormonell behandling, för att minska risken att sjukdomen kommer tillbaka. Men för en betydande grupp hjälper inte behandlingen som tänkt. I en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet kartläggs tumörer från patienter som fått återfall trots pågående endokrin behandling, för att förstå varför behandlingen sviktar och hur dessa patienter kan identifieras tidigare.

Vid docentursnämndens möte den 19 februari 2026 beslutade man att anta Lisa Liu Burström som docent i onkologi.

Trots en ansträngd vårdsituation och oro för försenade cancerdiagnoser förblev barncanceröverlevnaden i Sverige stabil under covid-19-pandemin. Antalet insjuknade varierade något mellan olika cancerformer, men forskarna såg inga tecken på sämre överlevnad under det första året efter cancerdiagnos.

HPV vaccination minskar risken för livmoderhalscancer under minst 18 år, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The BMJ. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.

Fler fall av kolorektalcancer upptäcks i ett tidigt skede efter screening. Det visar en randomiserad klinisk studie av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet som publicerats i Nature Medicine.

Det vanligaste sättet att behandla cancer med strålning är med fotonstrålar, som är ljusliknande strålar. Tekniken har utvecklats så att strålningen kan riktas mycket noggrant mot tumören. Det är skyddar frisk vävnad, men kräver extrem precision. Små fel i mätningar, maskiner eller datorprogram kan leda till att patienten får lite för hög eller för låg dos strålning. Den här avhandlingen undersöker flera områden där sådana fel kan uppstå.

Immunterapi som ges före eller efter operation används allt oftare inom flera cancerområden. I en artikel i Journal of Internal Medicine presenterar forskare vid Karolinska Institutet en samlad genomgång av studier inom sju tumörområden och visar hur fältet utvecklas mot allt tidigare behandling.

Den 1 februari tillträdde Christofer Juhlin en kombinerad professorstjänst i tumörpatologi vid institutionen för onkologi-patologi. Initiativtagare till den nya tjänsten är Radiumhemmets Forskningsfonder som också delfinansierar tjänsten. Vi har ställt några frågor till Christofer om hans nya roll och pågående forskning.

En långtidsstudie som följt personer med ärftlig eller genetisk risk för bukspottkörtelcancer har tilldelats Young Investigator Award av European Journal of Radiology. Studien visar att magnetkameraundersökning (MRT) ofta identifierar strukturella förändringar hos dessa individer, men att metodens förmåga att upptäcka tumörer i tidigt skede är begränsad.

Bröstcancertumörer kan innehålla olika celltyper och strukturer, vilket kan påverka hur sjukdomen utvecklas och hur den svarar på behandling. I en ny avhandling från Karolinska Institutet använder Qiao Yang vid institutionen för onkologi-patologi datorbaserade metoder och multiomikdata för att kartlägga skillnader i stora, obehandlade bröstcancertumörer. Resultaten kan bidra till mer heltäckande diagnostiska strategier och ge stöd i framtida behandlingsval.

Personer med ulcerös proktit, en mildare och begränsad form av ulcerös kolit, löper ingen högre risk att drabbas av ändtarmscancer än befolkningen i stort. Det visar en ny svensk registerstudie från Karolinska Institutet, publicerad i Gastroenterology. Fynden kan bidra till en mer individanpassad uppföljning av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.

Cancer är en komplex sjukdom med många olika former som dessutom förändras över tid. Det gör behandlingen komplicerad: ett läkemedel kan hjälpa en patient men inte en annan. Att ta fram nya läkemedel går långsamt och är kostsamt. I denna avhandling undersöks hur avancerade laboratoriemodeller och artificiell intelligens kan göra processen snabbare.

Behöriga att söka medel är disputerade forskare som är anknutna till Karolinska Institutet och som bedriver forskning inom ovanstående område.

En ny studie publicerad i Nature Communications visar hur immunceller snabbt kan stänga av sitt försvar efter aktivering och därmed undvika skador på kroppens egna vävnader. Det kan få betydelse för behandling av infektioner och autoimmuna sjukdomar.

Långtidsanvändning av läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar, så kallade protonpumpshämmare, verkar inte öka risken för magsäckscancer, enligt en ny studie publicerad i The BMJ. Resultaten bygger på omfattande nordiska hälsodata och kan ge trygghet för patienter som behöver behandlingen under lång tid, enligt forskare vid Karolinska Institutet.

Ett enkelt blodprov kan bidra till att upptäcka cancer hos patienter med ospecifika symtom som trötthet, smärta eller viktnedgång. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus som publicerats i Nature Communications.

Flickor som vaccineras mot HPV får inte bara ett bra skydd mot livmoderhalscancer. De löper även lägre risk att drabbas av allvarliga cellförändringar i vulva och vagina, särskilt om de vaccineras före 17 års ålder. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Oncology.

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat små molekyler som kan påverka en svåråtkomlig receptorfamilj kopplad till cancerutveckling. Resultaten har publicerats i Nature Communications och Journal of Biological Chemistry.

Karolinska Institutet utlyser i början av år 2026 forskningsbidrag ur Hildegun och Mats Guldbrands forskningsstiftelse för forskning inom immunreglering respektive kvinnors sjukdomar.

2026 års medel för kategorin kvinnors sjukdomar avser forskning inom gynekologisk cancer.

Vi gratulerar Åsa Carlsson Tedgren som från och med den 1 december 2025 har anställts som adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi.

En lägre dos av godkänd immunterapi för malignt melanom kan enligt en ny svensk studie ge bättre effekt mot tumörerna, samtidigt som biverkningarna minskar. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften Journal of the National Cancer Institute.

En ny internationell studie publicerad i The Lancet Oncology visar att artificiell intelligens (AI) kan vara mer träffsäker än erfarna radiologer när det gäller att upptäcka bukspottkörtelcancer på datortomografi (CT). Studien är ett samarbete mellan Radboud University Medical Center i Nederländerna, Karolinska Institutet i Sverige och University of Bergen i Norge.

En av de lovande unga forskarna som i år får Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses grundforskningsanslag är Camilla Engblom på institutionen för medicin, Solna. Pengarna kommer hon att använda till att forska om en pusselbit som kan bidra till mer träffsäkra och individanpassade behandlingar mot cancer och inflammatorisk tarmsjukdom.

Det är Sara Mijwel Cardinale och Maria Hagströmer som får bidragen.

Cancerfonden har beslutat om forskningsanslagen för 2025. Omkring 73 miljoner kronor tilldelas forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

Ett förbryllande experiment på 1970-talet ledde till upptäckten av en ny celltyp i immunförsvaret. Rolf Kiessling berättar om slumpen som tog hans karriär i en ny riktning.

I årets satsning, vilken är den största satsningen i Cancerfondens historia, så har Cancerfondens forskningsnämnd beslutat att ge tre forskare på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik - CLINTEC sammanlagt 32 miljoner kronor i anslag för åren 2026-2030.

Cancerfonden har beslutat om forskningsanslagen för 2025. Drygt 90 miljoner kronor tilldelas forskare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet.

Vetenskapsrådet tilldelar sju forskare vid institutionen för onkologi-patologi tillsammans forskningsanslag om cirka 42 miljoner kronor. Anslagen sträcker sig över en period på tre till sex år.

I Cancerfondens senaste utlysning fördelades forskningsanslag om 34 300 000 SEK till 11 forskare vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) för åren 2026-2028.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i npj Precision Oncology, visar att stödjeceller i binjuren kan hjälpa till att bygga upp hormonproducerande vävnad inte bara under fosterutveckling utan även efter födseln. Men samma celler kan också bilda ursprunget till binjuretumörer, vilket ger nya ledrådar till hur cancer uppstår – och hur den kan behandlas.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt hur celler kan ställa om sin genaktivitet för att överleva när syret tar slut. Studien, som publicerats i Nature Cell Biology, visar att celler använder en tidigare okänd mekanism för att styra vilka proteiner som bildas – och hur snabbt.

Forskare från Karolinska Institutet och Albert Einstein College of Medicine har visat att glioblastom, den mest aggressiva formen av hjärncancer, inte bara påverkar hjärnan utan även bryter ner skallbenet och förändrar immunförsvaret i benmärgen. Resultaten är publicerade i Nature Neuroscience.

Hallå där Melissa Kotte, doktorand vid avdelningen för omvårdnad. Den 24 oktober försvarar du din avhandling ”Reaching cancer survivors where they are : effects and experiences of live-remote exercise”. Vad handlar den om?

Affärsmannen Fredrik Lundberg donerar 30 miljoner kronor till Karolinska Institutet och ett forskningsprojekt som undersöker immunförsvarets roll i att bekämpa tjock- och ändtarmscancer och förhindra att den sprider sig.

Bukspottkörtelcancer är en av de mest aggressiva cancerformerna. En ny studie från Karolinska Institutet i samarbete med enheten för patologi vid Karolinska Universitetssjukhuset visar att tumörceller inte bara växer i den bindvävsrika miljön som är typisk för sjukdomen, utan även i skadade delar av bukspottkörteln där normal vävnad förändrats. Fynden kan ge nya insikter i tumörutveckling och behandling.

En studie ledd av Vincenzo Condello och Christofer Juhlin, har publicerats i Endocrine Pathology. Forskarna har undersökt varför vissa fall av papillär sköldkörtelcancer (PTC) inte svarar bra på radiojodbehandling, som annars är en viktig del av behandlingen för denna cancerform.

Den största utmaningen vid dagens behandlingar av leukemi är utvecklingen av läkemedelsresistens. Hong Qian studerar mikromiljön där cancercellerna bor och utvecklas, med målet att hitta nya behandlingsvägar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

En svenskledd forskargrupp vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har i en ny randomiserad klinisk studie visat att en låg dos av den välkända medicinen acetylsalicylsyra halverar risken för återfall efter operation hos patienter med tjock- och ändtarmscancer med en viss typ av genetiska förändringar i tumören.

Det är spridningen av cancertumörer, metastaser, som oftast orsakar dödsfall vid cancer. Jonas Fuxe forskar om mekanismerna bakom denna spridning, med fokus på hur cancerceller samspelar med sin omgivning och förändrar sig för att kunna ta nya vägar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober. 

Marcus Skribek, postdoktor vid institutionen för onkologi-patologi och onkolog vid Karolinska Universitetssjukhuset tilldelas 2024 års Dan Grandér Research Prize för sin avhandling “Strategies for optimizing immune checkpoint inhibition in advanced non-small cell lung cancer”. Priset delas ut årligen till den bästa avhandlingen inom cancerforskning vid Karolinska Institutet.

Nära tre gånger så många personer under 50 år i Sverige insjuknar idag i tjock- och ändtarmscancer jämfört med i början av 1990-talet, enligt en studie från Karolinska Institutet. Studien visar också att dödligheten är förhöjd hos både unga och äldre i upp till tio år efter diagnos.