Nyhetsarkiv

Refluxsjukdom yttrar sig i sura uppstötningar och halsbränna och är en känd riskfaktor för matstrupscancer. Men nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften BMJ att det inte finns någon ökad cancerrisk hos majoriteten av patienterna. En omfattande studie från tre nordiska länder visar att cancerrisken enbart är förhöjd hos patienter som uppvisar förändringar i matstrupens slemhinna vid gastroskopi.

En röntgenläkare och en AI upptäckte fler fall av bröstcancer i mammografiscreening jämfört med två röntgenläkare, enligt en studie publicerad i The Lancet Digital Health. Forskarna från Karolinska Institutet pekar på att AI nu är redo att implementeras inom bröstcancerscreeningen.

Även familjemedlemmar till personer med metabolt orsakad fettlever har en ökad risk att utveckla levercancer och avlida av leverrelaterade sjukdomar. Detta skulle kunna innebära att även närstående är betjänta av de livsstilsråd som idag endast ges till patienter. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som kan visa sambandet i en rikstäckande studie publicerad i Journal of Hepatology.

Blodfettssänkande statiner verkar kunna skydda patienter med den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit från att utveckla och avlida i tjock- och ändtarmscancer. Statinbehandling var också associerad till lägre risk att dö oavsett orsak hos patienter med ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine.

C-vitamin och andra antioxidanter stimulerar nybildning av blodkärl i lungcancertumörer, visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of Clinical Investigation. Fynden ger ytterligare stöd för att kosttillskott med antioxidanter kan påskynda tumörtillväxt och metastasering vid cancer.

RNA har en central roll i cellens proteinproduktion. Ny forskning visar att RNA kan förändras genom olika kemiska modifieringar, vars funktion är okänd för de flesta. Studien genomfördes av forskare från institutionen för cell- och molekylärbiologi och institutionen för biovetenskap och nutrition och publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Sedan sommaren 2022 har KI tilldelats ungefär 280 miljoner kronor för sammanlagt 33 olika projekt. Medlen kommer från flertalet forskningsprogram inom EU, varav Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation, är det största.

Fem forskare vid Karolinska Institutet tilldelas 30 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att bygga upp ett så kallat excellencecentrum för vidare utveckling av cellbaserade cancerbehandlingar. Medlen delas ut under fem år, med potential för ytterligare fem års finansiering efter utvärdering.

Maria Karvouni från Centrum för hematologi och regenerativ medicin (HERM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling "Cellular and personalized therapies in Multiple Myeloma with special emphasis on retargeted NK cells" den 16 juni 2023. Huvudhandledare är Evren Alici (MedH).

Nasofaryngealt karcinom (NPC) är en typ av cancer som uppstår i nasofarynx bakom näsan och ovanför baksidan av halsen. Geografiskt har NPC en skev fördelning globalt sett, med höga incidenser i Öst- och Sydostasien. NPC är svår att upptäcka tidigt och behandlingen innefattar vanligtvis strålning, cellgiftsbehandling eller en kombination av båda.

Jenny Mjösberg vid institutionen för medicin i Huddinge, tilldelas priset för sin enastående forskning om medfödda lymfoida cellers roll i utvecklingen av olika sjukdomar.

I förra veckan hölls en konferens på Karolinska Universitetssjukhuset på ämnet ”Cancer, equality and Europe’s Beating Cancer Plan”. Konferensen hade över 200 deltagare från EU:s medlemsländer, däribland Sveriges sjukvårdsminister, Socialstyrelsens generaldirektör och EU-kommissionens representant för cancerområdet.

Karolinska Institutet har beslutat att tilldela Johan Hartman och Mattias Rantalainen Priset för innovation och nyttiggörande år 2023. De belönas för att de med innovativ forskning och inspirerande arbetsmetoder förbättrar cancerdiagnostiken.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och chansen att överleva sjukdomen är högre om cancern upptäcks tidigt och tumören är relativt liten och inte aggressiv.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och många kvinnor efterbehandlas för att förhindra att cancern återkommer, exempelvis med adjuvant hormonbehandling. Denna behandling innebär att man tar en tablett dagligen för patienter med östrogenreceptor-positiv bröstcancer (cirka 80% av alla fall) under minst fem år.

Risken att drabbas av lymfkörtelcancer är något förhöjd vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, och har ökat under senare år hos patienter med Crohns sjukdom. Det visar en ny studie publicerad i Clinical Gastroenterology and Hepatology av forskare från Karolinska Institutet. Forskarna kunde se en riskökning både hos patienter som får moderna IBD-läkemedel och de som inte får det, vilket tyder på att riskökningen kan bero på både läkemedel och sjukdomen i sig.

Närmare 500 medarbetare inom cancerområdet från Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, samlades i Aula Medica under årets Karolinska CCC-dagar den 30–31 mars. I år medverkade även Sahlgrenska CCC och Skåne CCC.

I en nationell svensk studie av 207 nyfödda till kvinnor med cancer i tjocktarmen eller ändtarmen (”kolorektalcancer”), fann forskare en ökad risk för graviditets- och nyföddhetskomplikationer. Studien publiceras i eClinicalMedicine och är ett samarbete mellan Washington University i St Louis och Karolinska Institutet.

Ansök senast den 1 juni kl 14.00.

Tretton forskare vid Karolinska Institutet får dela på 54,9 miljoner kronor i forskartjänstanslag från Cancerfonden. Totalt delar fonden ut 124,3 miljoner kronor till 31 cancerforskare i Sverige.

Kvinnor med psykisk sjukdom, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller substansmissbruk deltar mer sällan i gynekologisk cellprovtagning för att upptäcka livmoderhalscancer och har mer än fördubblad risk att drabbas av sjukdomen. Fynden presenteras i Lancet Public Health av forskare från Karolinska Institutet som pekar på vikten att proaktivt närma sig dessa kvinnor för att förebygga livmoderhalscancer.

Forskare vid institutionen för onkologi-patologi har tillsammans med forskare på The European Molecular Biology Laboratory publicerat en artikel i Nature Chemical Biology där de utvecklat en ny metod som kan identifiera och urskilja viktiga skillnader mellan proteiner på ett objektivt sätt.

I dag finns ett tiotal godkända AI-system för bröstcancerscreening. Men hittills har det varit svårt att objektivt utvärdera dem. Nu finns en nationell valideringsplattform som kan jämföra hur bra olika AI-system är på att upptäcka tecken på bröstcancer – och utvecklingen har letts av forskare vid Karolinska Institutet.

Immunterapi är idag en effektiv behandlingsform av olika typer av cancer. Men för cancer i bukspottkörteln, pankreas, har immunterapi liten och varierande effekt hos män och kvinnor. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till denna könsskillnad. Studien, som publicerats i Cancer Research, visar att hos kvinnor med pankreascancer finns en immuncell som motarbetar kroppens immunförsvar. Resultaten kan öppna för mer könsanpassad behandling av svår cancer.

Immunterapi har visat sig avsevärt förbättra överlevnaden vid vissa typer av cancer. Men hos vissa patienter kan denna behandling leda till en överaktivering av immunförsvaret, vilket kan vara livsfarligt. I en nyligen genomförd litteraturgranskning, har forskare vid Karolinska Institutet kunnat identifiera potentiella terapier, som kan göra det möjligt att fortsätta med immunterapi, trots svåra biverkningar.

En viss typ av immunterapi där kroppens T-celler programmeras för att angripa cancerceller, så kallad CAR-T-cellsbehandling, är effektiv hos möss med äggstockscancer. Det visar en studie publicerad i The Journal for ImmunoTherapy of Cancer av forskare från Karolinska Institutet som hoppas att fynden banar väg för en klinisk prövning för att se hur effektiv behandlingen är för kvinnor med sjukdomen.

Det svenska ordförandeskapet i EU inleddes vid årsskiftet och det märks, inte minst för frågor som rör hälso- och sjukvård. Anna Martling, överläkare och professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, leder EU:s cancerkonferens som äger rum i Stockholm den 1 februari.

Proteiner har inte en enda form utan är mer som dynamiska robotar. Men – hur rör de sig egentligen? Och vad visar det om deras funktion? Laura Orellana beskriver proteiners rörelser med datorsimuleringar – och har upptäckt en ny angreppspunkt för läkemedel mot hjärntumören glioblastom.

Proteiner kan göra vilken uppfinnare som helst grön av avund. Det är proteinerna som får kroppen att fungera. Men det är samma superämnen som gör fel när vi blir sjuka i exempelvis cancer eller Alzheimers sjukdom. Forskarnas uppgift är att få ordning på proteinerna när de krånglar. Läs ett fördjupningstema från tidningen Medicinsk Vetenskap.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som ska kunna förutsäga om en patient med bröstcancer kommer att ha nytta av en viss behandling eller inte. Den cellbaserade metoden har testats på patienter med lovande resultat, enligt en studie som publiceras i PNAS.

Membranbubblor i nanostorlek, så kallade extracellulära vesiklar, aktiverar immunförsvaret hos möss och verkar kunna göra deras tumörer känsliga för cancerbehandling av typen checkpointhämmare. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en studie i Cancer Immunology Research.

Cancer- och Allergifonden beviljar 4,2 miljoner kronor i anslag till 23 patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. Av dessa är det femton forskare vid nio institutioner vid Karolinska Institutet som delar på 2,5 miljoner kronor.

I årets utlysning av projektbidrag från Radiumhemmets Forskningsfonder fick OnkPat drygt 33 miljoner SEK. Bidragen var fördelade på 32 forskare.

När cancer kan upptäckas i ett tidigt skede minskar dödligheten drastiskt, men dagens screeningmetoder är begränsade till ett fåtal cancertyper. En internationell studie ledd av forskare vid Chalmers och anknutna till Karolinska Institutet visar att en ny, tidigare oprövad metod kan upptäcka flera typer av nybildad cancer samtidigt – även cancertyper som är svåra att hitta på annat sätt. Resultaten har publicerats i tidskriften PNAS.

Redan som liten ville Martin Bergö bli forskare. Det blev han. Hans största upptäckt hittills är att vitaminer kan försämra prognosen för cancerpatienter.

Zhao Cheng vid forskargruppen Kirurgisk vårdvetenskap, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Outcomes of surgery for oesophageal cancer with focus on fatigue" den 29 november, 2022.
Huvudhandledare är Pernilla Lagergren.

I årets utlysning av projektbidrag från Cancerfonden fick OnkPat sammanlagt ca 75 miljoner SEK. Bidragen var fördelade på 22 forskare.

Margaret Sällberg Chen är en av totalt 149 KI-forskare som får dela på 348 miljoner kronor från Cancerfondens senaste utlysning, som är den största utlysningen i organisationens historia.

Johannes Asplund vid forskargruppen Övre GI kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Towards an improved survival in gastric cancer" den 25 november, 2022.
Huvudhandledare är Jesper Lagergren.

Grattis till alla forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut) som fått anlsag från Cancerfonden för åren 2023-2025.

Två forskare från institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) tilldelas medel i Cancerfondens senaste utlysning. Vi gratulerar:

Nio forskare från institutionen för medicin, Huddinge (MedH) får dela på 29 100 000 miljoner kronor i Cancerfondens senaste utlysning. Vi gratulerar:

Annika Svanström Röjvall vid forskargruppen kolorektal kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarade sin avhandling "Adverse effects of treatment for rectal cancer : sexual function, hormones, and bone health" den 11 november, 2022. Huvudhandledare är Josefin Segelman.

Totalt 149 KI-forskare får dela på 348 miljoner kronor från Cancerfondens senaste utlysning, som är den största utlysningen i organisationens historia.

Professor Staffan Strömblad vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet, har fått anslag från World Wide Cancer Research för ett projekt med den engelska titeln: "How may mechanotransduction prevent cancer?".

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har utvecklat ett screeningtest för livmoderhalscancer som kan förutsäga cellförändringar flera år innan de är synliga under mikroskopet. Testet är också bättre på att identifiera höggradiga cellförändringar i gynekologiska cellprover än dagens metoder. Det visar en studie som publicerats i tidskriften Genome Medicine.

Bland patienter med njurcancer verkar aktiviteten hos fyra specifika gener i cancercellerna kunna förutsäga risken att tumören sprider sig och patientens överlevnadschanser. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en preklinisk studie publicerad i Nature Communications.

En randomiserad studie, NordICC – Northern - European Initiative on Colorectal Cancer - visar att screening med hjälp av koloskopi (en kameraundersökning av tjocktarmen) minskar risken för tarmcancer med 18 procent. Minskningen är mycket mindre än vad experterna tidigare antagit. NordICC-studien publiceras nu i New England Journal of Medicine (NEJM).

Joachim Nilsson vid forskargruppen Endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Avidity-guided radionuclide therapy for thyroid cancer" den 30 september 2022. Huvudhandledare är Catharina Ihre Lundgren.

Vi gratulerar professor Jan Zedenius som valts till President för the International Association of Endocrine Surgeons, IAES. IAES ingår i the International Society of Surgery ISS/SIC och utnämningen ägde rum den 16 augusti 2022 i samband med the International Surgical Week i Wien.