Nyhetsarkiv

Robotassisterad kirurgi vid tidig livmoderhalscancer var förknippad med färre komplikationer under själva operationen än öppen kirurgi, men skillnaden bestod framför allt av mindre allvarliga händelser. Detta ledde inte till färre komplikationer efter operationen eller till en bättre övergripande återhämtning. Det visar den första publikationen från den internationella randomiserade RACC-studien. Resultaten publiceras i JAMA Surgery.

Tumörer består av mer än bara cancerceller. De innehåller också immunceller och andra stödjeceller som samspelar i ett komplext ekosystem som kallas tumörmikromiljön. En doktorsavhandling av Linglong Huang vid institutionen för onkologi-patologi tyder på att cellernas rumsliga organisering i solida tumörer kan ge kliniskt relevant information om patientutfall.

Behandling med aspirin minskade inte risken för återfall eller död hos patienter som behandlats för levermetastaser från tjock- och ändtarmscancer. Det visar en studie med forskare från bland annat Karolinska Institutet, publicerad i The Lancet Gastroenterology & Hepatology.

Två tumörer kan se likadana ut i mikroskop, men ändå utvecklas helt olika. Christofer Juhlin vill förstå varför – för att kunna ge patienter en mer träffsäker vård. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

En ny översiktsartikel publicerad i The New England Journal of Medicine ger en uppdatering om det aktuella kunskapsläget om matstrupscancer, särskilt om dess orsaker, förebyggande, och behandling. Författarna är Shaohua Xie och Jesper Lagergren på Karolinska Institutet samt Elizabeth Smyth vid Oxfords universitet.

Karolinska Institutet satsar på ett nytt centrum för immunonkologi. Målet är att skapa en internationellt ledande forskningsmiljö där kunskap om immunsystemet kan omsättas i nya behandlingar mot både solida tumörer och blodcancer. Centrumet, vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, ska ledas av professor Karl-Johan Malmberg.

Den 9 oktober försvarar Johan Hardvik Åkerström, vid gruppen övre gastrointestinal kirurgi, sin avhandling "Prevention of esophageal adenocarcinoma" där han har undersökt möjligheterna att förebygga adenocarcinom i matstrupen genom behandling av två av sjukdomens viktigaste riskfaktorer, gastroesofageal reflux och obesitas.

Var tredje patientjournal innehöll minst en dokumentationsbrist när vårdcentraler i Region Stockholm utredde patienter med ospecifika symtom som kan vara tecken på cancer. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Quality & Safety.

Patienter som fått högriskpolyper borttagna från tarmen kan sannolikt vänta fem år, i stället för tre, till nästa koloskopi utan att risken för tjock- och ändtarmscancer ökar. Det visar två nya studier i tidskriften New England Journal of Medicine där forskare från Karolinska Institutet medverkat. Resultaten kan minska antalet undersökningar och därmed belastningen för både patienter och sjukvården.

Cancerförekomsten har ökat för 12 av 18 cancerformer hos unga vuxna under 50 år under de senaste 20 åren. Det visar en ny studie som publicerats i Lancet Regional Health – Europe, där forskare, inklusive forskare från Karolinska Institutet, analyserade cancerregisterdata från över 2,2 miljoner cancerfall i de nordiska länderna. Resultaten bidrar till en bättre förståelse av den ökande cancerbördan bland unga.

Läkemedel som riktar sig mot DNA-reparation och cellers ämnesomsättning kan antingen förstärka immunförsvarets förmåga att bekämpa tumörer eller dämpa skadlig inflammation, beroende på sjukdom. I sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet undersökte Jianyu Shen hur dessa cellulära processer påverkar immunsvaret vid cancer och autoimmuna sjukdomar.

Gaddad? Var fjärde svensk är tatuerad och bland unga kvinnor är det ännu vanligare. Men vad har du egentligen sprutat in i din hud? Vi har pratat med forskarna som vet mer.

Margareta Wilhelm undersöker hur hjärntumörer och tumörer i nervsystemet utvecklas hos barn. Målet är att hitta nya sätt att angripa cancer. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Karolinska Institutet gör tillsammans med KTH, Stockholms universitet och Region Stockholm en strategiskt viktig satsning inom strålterapi. Tack vare en donation på 15 miljoner kronor från näringslivsprofilen Björn Savén, stärks etableringen av ett nytt centrum för medicinsk strålningsvetenskap. Dessutom möjliggörs ett projekt för precisionsstrålterapi.

Personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som har flera nära släktingar med kolorektalcancer har en betydligt högre risk att själva drabbas av sjukdomen. Det visar en ny svensk registerstudie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Gastroenterology. Resultaten väcker frågan om antalet cancerfall i familjen bör få större betydelse i framtida riktlinjer för cancerövervakning.

Genom att studera epigenetiska förändringar i leukemiceller vill Sören Lehmann bidra till effektivare och mer individanpassade behandlingar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Bröstcancer klassificeras ofta som antingen östrogenreceptorpositiv (hormonkänslig) eller inte. Men en ny studie från Karolinska Institutet visar att denna förenklade indelning kan missa viktiga biologiska skillnader mellan patienter som kan påverka behandlingsval. Resultaten har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.

En patient med avancerad, terapiresistent lungcancer blev tumörfri efter behandling med selenföreningen selenit. Det visar en ny studie från Karolinska Universitetssjukhuset och KaroIinska Institutet som publicerats i tidskriften Oncology and Therapy som en fallrapport. Fynden kan bidra till ökad kunskap om selenit som möjlig cancerbehandling.

Personer som deltar i screening för tjock- och ändtarmscancer kan ha hela 43 procent lägre risk att dö av sjukdomen, enligt nya beräkningar som publicerats i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet. Resultaten bygger på upp till 14 års uppföljning av screeningprogrammet i Stockholm–Gotland.

Ett blodprov som mäter hur snabbt tumörceller delar sig kan i framtiden hjälpa läkare att bedöma prognos och välja behandlingsstrategi för patienter med melanom som har spridit sig till andra delar av kroppen. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Clinical Cancer Research.

En enkel ny metod, baserad på resultaten från två studier från Christofer Juhlins forskargrupp, kan göra det lättare att identifiera den bakomliggande orsaken till en vanlig form av högt blodtryck och bidra till att förutsäga vilka patienter som har störst nytta av kirurgi. Metoden har nu gått från forskning till rutinmässig patientvård vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Forskare vid Karolinska Institutet visar i en studie i Journal of Experimental & Clinical Cancer Research att natriumselenit inte bara kan skada tumörceller utan också påverka egenskaper som har betydelse för hur aggressiva tumörer är och hur de svarar på behandling. Resultaten bygger på både cellförsök och analyser av tumörvävnad från patienter med bukspottkörtelcancer.

Andelen kvinnor med tidig bröstcancer som får cellgifter varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. En studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Breast Cancer Research, visar att skillnaderna kan ha betydelse för överlevnaden hos kvinnor över 65 år.

Ett enda blodprov kan i framtiden ge en mer samlad bild av cancer än dagens metoder. I en översiktsartikel i tidskriften Genome Medicine beskriver forskare vid Karolinska Institutet hur flera olika biologiska signaler kan analyseras samtidigt från samma blodprov för att upptäcka och följa cancersjukdomar.

Vilka celler som finns i en bröstcancertumörs mikromiljö kan ha betydelse för hur väl hormonbehandlingen tamoxifen fungerar på lång sikt. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i BMC Medicine. Resultaten kan bidra till ökad förståelse för varför vissa patienter har större nytta av behandlingen än andra.

Barn med en ärftlig variant i genen TP53 följer i hög grad rekommenderade medicinska kontroller för tidig upptäckt av cancer. Samtidigt leder kontrollerna ofta till utredning av misstänkta fynd som visar sig vara ofarliga. Det visar en ny svensk studie från Karolinska Institutet som nyligen publicerats i tidskriften Genetics in Medicine.

I en översiktsartikel i tidskriften Nature Reviews Endocrinology sammanfattar forskare vid Karolinska Institutet den nuvarande kunskapen om hur jod påverkar sköldkörtelcancer. Artikeln beskriver mekanismer bakom varför behandling med radioaktivt jod fungerar olika bra hos olika patienter.

Ett nytt blodtest kan göra det lättare att hitta de farligaste formerna av prostatacancer i tid. I en studie från Karolinska Institutet upptäckte blodtestet Stockholm3 fler kliniskt betydelsefulla cancerfall än PSA-testet, utan att fler män utsattes för onödig utredning. Studien är publicerad i Annals of Internal Medicine.

En typ av vita blodkroppar i immunsystemet som kallas neutrofiler kan göra immunterapi mindre effektiv, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Immunity. Resultaten visar att ett signalämne i tumören påverkar neutrofilerna så att de hämmar effekten av behandlingen.

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att RNA kan påverka hur celler reparerar skador i sitt DNA. Resultaten bidrar till ökad förståelse av processer som är viktiga vid sjukdomar som cancer och kan på sikt vara relevanta för utveckling av nya behandlingar.

Varje år diagnostiseras över 6 000 svenskar med melanom. Melanom är en hudcancer som, om den upptäcks sent, kan vara dödlig. Alla melanom beter sig inte på samma sätt. I en ny avhandling från Karolinska Institutet undersöks varför vissa patienter får sämre utfall än andra och om vissa markörer i tumörvävnad kan hjälpa oss att förutsäga vilka som är i riskzonen.

Genom att kombinera flera typer av analyser kan forskare bättre förstå varför behandlingar fungerar olika vid akut myeloisk leukemi (AML). Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Andri Papakonstantinou och Sean Rudd har antagits som docenter i cancer och onkologi vid Karolinska Institutet. Båda är verksamma vid institutionen för onkologi-patologi.

Forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet har identifierat en möjlig mekanism bakom spridningen av den aggressiva hjärntumören diffuse midline glioma. Studien visar att hjärnans egna immunceller, mikroglia, kan bidra till tumörens invasiva förmåga genom att producera proteinet fibronectin. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Death and Disease.

För andra året i rad delar cancerföreningen PALEMA ut bidrag till unga forskare inom matstrups- och magsäckscancer. I år, liksom i fjol, delas två bidrag ut på vardera 25 000 kr i samband med PALEMA cancerdagen den 28 maj i Läkaresällskapets lokaler i centrala Stockholm.

De flesta bröstcancerpatienter i Uganda och Etiopien får sin diagnos för sent och många saknar tillgång till livräddande behandling. Tove Ekdahl Hjelm försvarar sin avhandling "Early-onset breast cancer in East Africa: Genetics, tumor characteristics and clinical management" den 5 juni där hon visar på brister i tillgång till adekvat vård, men också att fler liv kan räddas.

Behandling med så kallade BTK hämmare har förbättrat prognosen för personer med kronisk lymfatisk leukemi. Samtidigt påverkar läkemedlen immunförsvaret och kan ge biverkningar över tid. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Många unga vuxna som behandlats för cancer lever med sexuella problem. Det visar en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet, som också pekar på brister i information från vården.

Karolinska Institutet och MSD firar tio år av strategiskt forskningssamarbete med fokus på patientnära, registerbaserad forskning. Samarbetet har under det senaste decenniet lett till över 40 gemensamma studier och så här långt ett trettiotal vetenskapliga publikationer inom områden som infektionssjukdomar, onkologi, kardiometabola sjukdomar, immunologi och neurologi.

Låga doser av det potentiella läkemedlet endoxifen minskar brösttätheten i samma omfattning som standardbehandlingen tamoxifen, men utan att ge lika svåra biverkningar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of the National Cancer Institute. Resultaten kan få betydelse för framtida förebyggande behandling mot bröstcancer.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att genanalys av bröstcancertumörer kan identifiera patienter som inte har nytta av cellgifter som ges före operation. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan på sikt bidra till mer individanpassad behandling.

Andrew P. Feinberg, Foreign Adjunct Professor vid forskargruppen Translationell psykiatri, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, har tilldelats 2026 års AACR–G.H.A. Clowes Award för enastående grundläggande cancerforskning.

Blodbrist som upptäcks i vården hänger ihop med en förhöjd risk för både cancer och ökad dödlighet. Det visar en ny befolkningsbaserad studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Oncology. Resultaten kan ge vägledning för hur patienter med blodbrist följs upp i klinisk vardag.

En kombination av immunterapi och målriktad cancerbehandling före och efter operation kan både minska risken för återfall och förbättra överlevnaden hos patienter med muskelinvasiv urinblåsecancer som inte tål konventionell cytostatika. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i The New England Journal of Medicine.

Anna Embring har antagits som docent i cancer och onkologi vid Karolinska Institutet. Hon är verksam vid institutionen för onkologi patologi och tillhör forskargruppen Klinisk strålbehandling, ledd av Åsa Carlsson Tedgren, samt är specialistläkare i onkologi med inriktning mot strålbehandling vid Karolinska Universitetssjukhuset.

Vid institutionen för onkologi‑patologi (OnkPat) har sju forskare beviljats finansiering i Cancerfondens 2026 års utlysning. Totalt har 26 forskare vid Karolinska Institutet beviljats anslag inom utlysningen, som omfattar forskningsanslag på sammanlagt 135 miljoner kronor. Utlysningen inkluderar även forskarskolor, varav en är knuten till OnkPat.

Cancerfonden satsar på att stödja unga forskare tidigt i karriären genom att finansiera forskartjänster som gör det möjligt att kombinera kliniskt arbete med forskning. 2026 är stödet till forskare i början av karriären större än någonsin. Vi gratulerar Christel Hedman, Mirna Abraham-Nordling och Fredrik Jäderling som får stöd från Cancerfonden i utlysningen 2026.

Niek van Bree, tidigare doktorand vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, har tilldelats 2025 års Dan Grandér Research Prize för sin avhandling ”Development of Translational Models and Identification of Novel Therapeutic Targets for Medulloblastoma”. Priset delas årligen ut till den bästa doktorsavhandlingen inom cancerforskning vid Karolinska Institutet.

Meis Omran har tilldelats Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOF:s) forskningsstipendium för postdoktorer. Stipendiet på 250 000 kronor går till hennes studie om hur patienter med ärftlig cancerrisk upplever övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård.

Genetiska markörer kan bli nyckeln till mer träffsäkra övervakningsprogram för personer med det ärftliga cancersyndromet Li-Fraumeni. I en ny avhandling från Karolinska Institutet visar Alexander Sun Zhang hur skräddarsydda uppföljningsstrategier kan minska belastningen för patienter, särskilt barn. Dessa resultat har redan påverkat de svenska nationella riktlinjerna.