Nyhetsarkiv

I en nyligen publicerad studie i Developmental Cell har forskare vid Karolinska Institutet skapat en omfattande karta över neuroblastom på cellulär nivå genom att integrera enkelcells-transkriptomik, enkelcells-multiomik och spatial transkriptomik.

Svenska cancerpatienter som behandlats med CAR T-cellsterapi visar bättre överlevnad och färre biverkningar än vad som setts i tidigare studier. Det visar en ny sammanställning av svenska behandlingsresultat som har gjorts av forskare i nätverket SWECARNET.

Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet tyder på att det går att diagnostisera prostatacancer i ett tidigt skede med ett enkelt urinprov. Med hjälp av AI och omfattande analyser av geners aktivitet i tumörer har forskare identifierat nya biomarkörer i urin som har hög diagnostisk noggrannhet.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en unik förmåga hos en speciell typ av naturliga mördarceller i immunsystemet, så kallade adaptiva NK-celler, att minnas äggstockstumörer och effektivt angripa dem. Upptäckten, som publicerats i Cancer Immunology Research, kan bana väg för nya, kraftfullare immunterapier för svårbehandlad cancer.

Vi gratulerar Hanna Dubois som erhåller fellowship i vårdvetenskap under tre år, med start i juli 2025.

Den femte upplagan av Världshälsoorganisationens (WHO) klassifikation av endokrina och neuroendokrina tumörer har nu officiellt publicerats i tryckt form. Detta efterlängtade referensverk betraktas allmänt som den globala standarden för tumördiagnostik och erbjuder en omfattande syntes av traditionell histopatologi i kombination med den senaste utvecklingen inom digital och molekylär patologi.

Forskare från Karolinska Institutet har i en ny studie visat att så kallad intervallcancer, som upptäcks mellan två screeningtillfällen, utgör en betydande del av bröstcancerfallen och att vissa riskfaktorer kan öka sannolikheten för att utveckla denna typ av cancer. Studien publicerades i tidskriften JAMA Oncology.

I en studie publicerad i Nature har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och SciLifeLab identifierat en ny mekanism för hur celler hanterar stress. Detta kan få betydelse för behandling av vissa ärftliga, neurodegenerativa sjukdomar men även vara relevant för framtida cancerbehandling.

Helene Lindfors, doktorand vid forskargruppen Endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Tumor burden, thyroglobulin and Ki-67 as prognostic indicators in papillary thyroid cancer" den 11 april 2025.
Huvudhandledare är Ivan Shabo.

I en studie på cancerceller från äggstockar visar forskare från Karolinska Institutet med hjälp av AI hur omgivningen runt tumören påverkar hur cancercellerna reagerar på läkemedel. Studien har publicerats i tidskriften Communications Biology.

Professor Rolf Kiessling vid Karolinska Institutet har utsetts till mottagare av 2025 CIMT Lifetime Achievement Award för sin banbrytande upptäckt av naturliga mördarceller (NK-celler), vilket haft stor betydelse för förståelsen av immunsvaret mot virus och cancerceller.

Hösten 2022 fick Jennie Gustavsson diagnosen ändtarmscancer. I mars 2024 fick hon veta att sjukdomen inte går att bota. Hon hoppas att hennes berättelse kan ge kraft åt andra.

Forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset har identifierat biomarkörer i blodet som kan användas för att skilja gallblåsecancer från inflammation i gallblåsan. Detta kan leda till färre onödiga operationer och bättre behandlingsbeslut för patienter med misstänkt gallblåsecancer. Studien har publicerats i tidskriften JHEP Reports.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat ett nytt sätt att förstå hur cancerläkemedel interagerar med snarlika varianter av samma protein. Studien har publicerats i Nature Communications och kan leda till mer precisa och effektiva behandlingar.

T-celler från lever och lymfkörtlar visar på lovande möjligheter för framtida behandlingar av levercancer, enligt en ny studie. Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur immunceller reagerar på tumörspecifika antigen i den komplexa miljön som omger levercancer.

Den framstående cancerforskaren och professorn vid Karolinska Institutet Eva Klein har avlidit i en ålder av 99 år. Närmast anhöriga är hennes och framlidne maken Georg Kleins tre barn. Eva Klein blev flerfaldigt belönad med priser och utmärkelser genom åren för sina viktiga upptäckter inom cancerforskningen. Hon valdes in i Kungliga Vetenskapsakademien 1987.

2025 kommer Sjöbergstiftelsen att som tidigare år ge bidrag till cancerforskning inom forskningsområdena:

Forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus har kartlagt hur barns immunsystem reagerar vid olika typer av cancer och beroende på barnets ålder. Studien, som publicerats i tidskriften Cell, avslöjar betydande skillnader mellan barns och vuxnas immunsvar och kan leda till nya skräddarsydda behandlingar för barn med cancer.

Vid 2024 års upplaga av AI@KI den 18 december presenterades ett nytt sätt att tolka röntgenbilder med hjälp av artificiell intelligens (AI). Initiativet, som har tagits fram av doktoranden Dawid Rutkowski, är en del av den europeiska storsatsningen PANCAIM. Syftet är att utveckla AI-modeller som kan upptäcka bukspottskörtelcancer i ett tidigt skede, vilket bygger vidare på Rutkowskis tidigare examensarbete i medicin.

För barn som drabbas både av medfödda hjärtfel (CHD) och cancer är vägen tillbaka till hälsa mycket osäkrare än man tidigare trott, enligt en ny studie publicerad i Journal of the National Cancer Institute. Studien visar att dessa barn har en högre risk att avlida inom fem år efter en cancerdiagnos jämfört med barn utan CHD. Även om deras överlevnad har förbättrats under de senaste decennierna, är dödligheten i lymfom fortfarande oproportionerligt hög.

Hallå där Elinor Nemlander, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 31 januari försvarar du din avhandling ”Early cancer detection through symptoms and signs”. Vad handlar den om?

Forskare i gruppen ledd av docent Ninib Baryawno vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, har gjort betydande framsteg i kampen mot barncancer genom att studera nervsystemets tumörer, särskilt neuroblastom. Artikeln är publicerad i tidskriften Cancer Research, som ges ut av den amerikanska cancerforskningsföreningen (AACR).

Strålbehandling är en hörnpelare i cancersjukvården. Men under senare decennier har Sverige halkat efter inom området, både när det gäller vårdresurser och forskning. Medicinsk Vetenskap har intervjuat forskarna som vill fortsätta att utveckla en strålande idé.

Strålningsonkologen Alexander Valdman forskar vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Han arbetar för att patienter med cancer i ändtarmen ska få färre biverkningar av sin behandling.

Neuroblastom är en ovanlig sjukdom som drabbar barn, ofta före två års ålder. En del föds med sjukdomen. Barnkirurgen Jakob Stenman undersöker om målsökande, radioaktiva läkemedel kan fungera bromsande hos dem som har den allvarligaste formen.

Strålbehandling kan ge långsiktiga hudskador hos cancerpatienter. Ny forskning visar att strålningen skapar ett minne i hudcellerna som försvårar läkning, men också att antikroppar kan hjälpa till att återställa skadan.

En ny internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att AI-baserade modeller kan överträffa mänskliga experter i att identifiera äggstockscancer via ultraljudsbilder. Studien har publicerats i tidskriften Nature Medicine.

För tio år sedan behandlades för första gången i Sverige en cancerpatient med CAR T-cellsterapi. Idag är han helt frisk. Flera utmaningar kvarstår innan behandlingen kan ges till alla som skulle kunna ha nytta av den och hur det ska gå till var en av frågorna som diskuterades på nätverket SWECARNET:s årliga utbildningsdag.

Analyser av självtest för humant papillomvirus (HPV) kan användas för att dela in HPV-positiva kvinnor i tre riskgrupper. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Queen Mary University of London som publicerats i PLOS Medicine. Metoden kan få betydelse för att förenkla livmoderhalscancerscreening.

Barncancerfonden delar ut över 80 miljoner kronor till Karolinska Institutet för barnonkologisk forskning 2024. Tilldelningen omfattar 29 projekt som drivs av forskare vid KI.

Karolinska Institutet SÖS har fått ett betydande anslag från Cancerfonden för att leda forskning inom ctDNA-ledd adjuvant cytostatikaterapi vid tjocktarmscancer.

I dag får alla kvinnor med östrogenkänslig bröstcancer anti-hormonell behandling. Forskare visar nu att den ger mer än 20-årigt skydd mot återfall hos kvinnor som fått cancer efter menopaus, medan skyddet var mer kortvarigt för kvinnor som ännu inte genomgått klimakteriet. Resultaten rapporteras i Journal of the National Cancer Institute.

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit en molekyl som både kan hjälpa tarmarna att läka efter skador och att bromsa tumörtillväxten vid tjock- och ändtarmscancer. Upptäckten kan leda till nya behandlingar både vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och cancer. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature. 

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt hur bra olika AI-modeller kan förutsäga prognosen vid trippelnegativ bröstcancer genom att analysera vissa immunceller inuti tumören. Studien, som publicerats i tidskriften eClinicalMedicine, är ett viktigt steg mot att använda AI inom cancervården för att förbättra patienters hälsa.

Nu presenterar Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) årets 100-lista med de mest lovande forskningsprojekten från Sveriges högskolor och universitet. Samtliga ansökningar till listan har granskats av IVA:s expertgrupp och de utvalda projekten bedöms ha stor potential att komma till nytta i samhället. På listan finns flera projekt som rör forskare vid Karolinska Institutet.

Ett stort grattis till Linda Björkhem-Bergman och Erland Axelsson för sina respektive forskningsanslag!

Tack vare gåvor från privatpersoner och företag kan Cancerfondens forskningsnämnd bevilja anslag till ett stort antal ansökningar. Forskningsnämnden beslutade att ge fyra forskare på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik - CLINTEC sammanlagt 10,6 miljoner kronor i anslag för åren 2025-2027.

Cancerfonden har fattat beslut om beviljade forskningsanslag för 2024. Forskare från institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet fick tillsammans närmare 80 miljoner kronor.

Cancerpatienter som behandlas med strålning kan få svårläkta skador på huden. I en nyligen publicerad studie har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset nu visat att strålningen skapar ett slags minne i hudcellerna som försvårar läkningen. Samtidigt fann de att genom att rikta in sig på detta minne med antikroppar går det att reversera skadan.

Thuy Trans forskargrupp vid Karolinska Institutet har tilldelats 8 MSEK över tre år från Erling-Perssons Stiftelse för att utveckla en precisionsinriktad, teranostisk, metod som integrerar både diagnostik och behandling av avancerade solida tumörer.

Karin Holmsten vid Karolinska Institutet har tilldelats Pfizers och Svensk Förening för Urologisk Onkologis (SFUOs) nyinstiftade forskningsstipendium för onkologer inom urologi. Stipendiet på 50 000 kronor delades ut den 17 oktober vid SFUOs årsmöte i Stockholm.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har beslutat att tilldela Jana de Boniface, adjungerad professor vid Karolinska Institutet samt överläkare och kirurg på kirurg- och onkologkliniken, Capio S:t Görans sjukhus, Läkaresällskapets prestigefyllda Jubileumspris. Pristagaren belönas med 175 000 kr samt SLS sekelmedalj i silver.

Vinnova satsar på precisionsmedicin och delar ut finansiering till sex innovationsmiljöer. Två av dessa finns på Karolinska Institutet och de fokuserar på behandling av cancer. Anslaget syftar till att stödja arbetet med att skapa mer träffsäker diagnostik och behandling av vanliga sjukdomar.

Hallå där Katarina Holmberg, doktorand vid avdelningen för omvårdnad. Den 11 oktober försvarar du din avhandling ”Symptom burden, preparedness, self-efficacy and self-care in allogeneic haematopoietic cell transplantation”. Vad handlar den om?

Merkelcellscancer är en aggressiv form av hudcancer som ofta leder till döden. Weng-Onn Lui vill ta reda på hur merkelcellpolyomavirus påverkar tumörtillväxt och utveckling av behandlingsresistens. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Forskare från Karolinska Institutet har gjort en banbrytande upptäckt inom studier av barncancer, specifikt neuroblastom, som börjar redan före födseln under de tidiga stadierna av binjureutvecklingen.

Livmoderhalscancer är ett stort globalt hälsoproblem. Det rankas som den fjärde vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall bland kvinnor, trots att sjukdomen till stor del kan förebyggas. Nu har forskare från Karolinska Institutet fått anslag från UICC för att undersöka hur ett program för HPV-självscreening kan genomföras i det krigshärjade Ukraina.

Prostatacancer är den cancerform i Sverige som idag dödar flest män. Men sjukdomsutveckling och dödlighet skiljer sig åt mellan olika tumörformer. Olof Akre vill hitta bättre prognostecken för att kunna individanpassa behandlingarna. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Barn som genomgått cancerbehandling förlorar ofta det skydd mot infektioner som de fått genom tidigare vaccinationer. Anna Nilsson studerar hur cancerbehandling påverkar immunförsvaret. Målet är att förbättra riktlinjerna för vaccination av dessa barn. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Flickor med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är i lägre utsträckning än jämnåriga flickor vaccinerade med HPV-vaccinet som skyddar mot framtida livmoderhalscancer. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.