Nyhetsarkiv

I förra veckan var det dags för universitetsledningen att besöka CNS på sin turné för att träffa alla KI:s institutioner.

I en studie har forskare från Karolinska Institutet och Uppsala Universitet gjort den hittills största sammanställningen av kognitiva testresultat hos individer med nydebuterad psykossjukdom.

Efter en intern utvärdering av de förslag som inkommit, har StratNeuros styrelse beslutat att tilldela 100 000 kronor till Onur Dagliyan vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, för ett två månader långt besök i hans laboratorium av Cristian Ripoli, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Università Cattolica del Sacro Cuore i Rom, Italien.

Vid docenturutskottets sammanträde den 24 augusti 2023 beslöt man att anta Rayomand Press och Charith Cooray som docenter i Neurologi.

Att följa hjärnskadebiomarkörer och glukosvariation på patienter som drabbats av en akut skallskada under hela första veckan kan ge en bättre bild av sjukdomsförloppet. Det kan forskare vid Karolinska Institutet visa i en artikel publicerad i Lancet Neurology. Något som, i förlängningen, kan leda till en mer individualiserad behandling.

Stort grattis till Carl Sellgren för att ha erhållit större anslag från Vetenskapsrådet(VR), stiftelsen för medicinsk forskning (SSMF), samt Bjarne Ahlströms Minnesfonds pris 2023 för klinisk neurologisk forskning. I en intervju uttrycker Carl sin glädje över det betydelsefulla stödet för forskningen och betonar hur dessa anslag möjliggör ett mer långsiktigt forskningsperspektiv med mer djupgående projekt.

Neuroförbundet delar ut ett rekordstort bidrag på närmare 14 miljoner kronor till tre forskningsprojekt inom ALS. Forskningen ska bidra till bättre omvårdnad, nya läkemedel och precisionsläkemedel.

KI-forskaren Stefan Skare får medel från Barncancerfonden för utveckling av rörelserobusta MR-metoder (magnetresonans) för undersökning av vakna barn med tumörer i hjärna och ryggmärg. Projektet får totalt SEK 3,9 miljoner under tre år.

Psykisk hälsa är ett prioriterat forskningsområde hos Forte. Sedan 2021 bedrivs ett nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa för att öka kunskapen om ämnet och aktivt bidra till att bygga upp kunskapsbasen i Sverige. Nu får flera nya forskningsprojekt finansiering från programmet, bland annat kommer Forte och Försäkringskassan att stödja forskning inom psykisk ohälsa med 42 miljoner kronor.

KI-forskaren Carl Sellgren får Bjarne Ahlströms Minnesfonds pris 2023 för sin forskning inom klinisk neurologi och hur förlust av synapser (kontakter mellan celler) i hjärnan skulle kunna vara en möjlig orsak till schizofreni.

En metod som ger autistiska ungdomar och deras lärare ökade färdigheter väcker uppmärksamhet i flera länder. I veckan är professor Sven Bölte från KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) inbjuden att berätta om metoden för parlamentet i västra Australien.

Svenskar med lägre inkomst och utbildning löpte större risk att må sämre psykiskt under pandemin. Det visar en undersökning som forskare från Göteborgs universitet gjort i samarbete med professor Mats Lekander vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Tack vare Christian Rücks och andras forskning finns idag behandling för alla tvångs­relaterade sjukdomar. Nu ger han sig på en kanske ännu svårare och viktigare uppgift: Förhindra självmord.

Universitetet i Bergen har i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet tilldelats ett betydande bidrag finansierat av Horizon Europe om 7 miljoner euro under 2024-2028. Detta som ett resultat av forskarnas engagemang i att rikta in Epstein-Barr-virus i syfte att behandla och förebygga multipel skleros.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en psykiatrisk diagnos som drabbar cirka 5-10 procent av befolkningen. PTSD uppstår som följd av att erfara - eller bevittna - svåra, livshotande och traumatiska händelser, såsom övergrepp, krig, olyckor och misshandel.

Självskadebeteende hos unga innebär lidande och ökar risken för självmord. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Region Stockholm studerat om en internetbehandling för att öka förmågan att reglera känslor kan minska självskadebeteende hos ungdomar. Studien, som publicerats i JAMA Network Open, tyder på att behandlingen har god effekt.

Den 1 juli 2023 anställdes forskargruppsledare Karin Jensen som professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS).

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen fortskrider.

Mellan den 13 och 19 mars 2023 tog forskare inom neurovetenskap runt om i världen initiativ till att belysa vikten av hjärnvetenskap, som en del av "Brain Awareness Week". Strategiska forskningsområdet neurovetenskap (StratNeuro) vid Karolinska Institutet, tog tillfället i akt att initiera ett återkommande evenemang för att väcka entusiasm och öka medvetenheten om neurovetenskaplig forskning, som ett led av den globala kampanjen.

Tomas Olsson vid Institutionen för Klinisk neurovetenskap, avdelningen för Neuro, är rankad #35 av landets främsta forskare inom det medicinska fältet.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur celler i den mänskliga ryggmärgen bildas i embryot och vilka gener som styr denna utveckling. Det kan leda till ny kunskap om hur skador och sjukdomar i ryggmärgen uppstår och hur de kan behandlas. Fynden har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.

Syftet med anslaget är att hjälpa framstående forskare som befinner sig i början av sin karriär, och som erhållit ett startbidrag från Vetenskapsrådet eller beviljats en anställning som biträdande lektor vid Karolinska Institutet.

Blinda är bättre på att uppfatta sina egna hjärtslag än seende, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Jagiellonian University i Polen. Forskningen tyder på att blindhet leder till en ökad förmåga att förnimma signaler från kroppens inre organ. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Experimental Psychology: General.

Klusterhuvudvärk, ibland kallad ”självmordshuvudvärk”, har historiskt beskrivits som en mansdominerad sjukdom. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet att kvinnor som drabbas av sjukdomen påverkas mer i vardagen. De har längre besvärsperioder, högre frekvens relaterade symtom, använder mer förebyggande mediciner och är oftare sjukskrivna. Resultatet publiceras i två studier i tidskriften Neurology.

I studier där cannabis testas för behandling av smärta ger placebo en betydande smärtlindring. Men cannabisstudierna får stort genomslag i media oavsett vilken effekt behandlingen har, visar forskare från Karolinska Institutet i en studie i JAMA Network Open.

StratNeuro:s Bridging-anslag på konsolideringsnivå är ett finansieringsinitiativ där StratNeuro delar ut upp till två anslag på konsolideringsnivå för att stödja framstående forskare inom neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Mer information finns på engelska.

Hur beslutar sig människor för att hjälpa eller inte hjälpa andra som befinner sig i fara? Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att samma system i hjärnan som gör att vi själva kan undvika fara, aktiveras även vid osjälviska hjälpbeteenden riktade mot andra. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften eLife.

Forskningen inom multipel skleros (MS) vid Karolinska Institutet stärks ytterligare av rekryteringen av den framstående MS-forskaren Roland Martin.

Den 4 oktober 2022 blev forskargruppledare Niaz Ahmed anställd som adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS), avdelningen Neuro.

StratNeuro har beviljat 2 000 000 kronor i startbidrag till fyra internationella forskare som etablerar sina grupper vid Karolinska Institutet, efter att ha fått fakultetsfinansierade biträdande lektorstjänster.

Den 18-20 maj 2022 hade vi äran att stå värdar för den årliga StratNeuro-retreaten på Runö i Åkersberga. Årets upplaga var speciell eftersom många av oss hade sett fram emot att få träffas igen. Arrangörerna hade lagt ner extra mycket och hårt arbete för att göra detta möte produktivt och minnesvärt.

Forskare vid Karolinska Institutet kan ha hittat en förklaring till varför personer med självskadebeteende generellt känner mindre smärta än andra. Nyckeln tycks ligga i ett effektivare smärtregleringssystem, en upptäckt som kan leda till bättre hjälp för de som söker vård för sitt självskadebeteende. Fynden har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Med hjälp av metoden har de funnit fyra nya målmolekyler för MS som kan få betydelse för framtida individanpassad behandling. Resultaten som publiceras i Science Advances har nåtts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.

StratNeuro tilldelar årets startanslag om 1,000,000 kronor till tre forskare vid Karolinska Institutet, Enric Llorens, Arvid Guterstam och Jeroen Goos.

Vilka lukter vi gillar eller ogillar avgörs främst av strukturen på den aktuella luktmolekylen. En studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet och University of Oxford visar att människor oavsett vilken kultur de tillhör visar upp liknande luktpreferenser. Studien publiceras i tidskriften Current Biology.

Hittills har det saknats en pålitlig objektiv metod för att diagnostisera tinnitus. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att så kallad hjärnstamsaudiometri kan användas för att mäta förändringar i hjärnan hos personer med konstant tinnitus. Studien har publicerats i Journal of Clinical Investigation.

Det finns ett samband mellan förmågan att förstå komplex meningsbyggnad och den finmotoriska förmågan att hantera verktyg. I en ny studie i tidskriften Science visar forskare vid Karolinska Institutet och det franska forskningsinstitutet Inserm att samma grupp nervceller i hjärnan är inblandad i båda färdigheterna. Studien som också visar att användning av verktyg förbättrar språkförmågan, och vice versa, kan i framtiden erbjuda nya möjligheter att behandla patienter med nedsatt språkförmåga.

Inom psykiatrin är det en svår uppgift att bedöma om en patient kommer att förbättras av en behandling. En ny studie visar att fluktuationer i hjärnans aktivitet, från sekund till sekund, på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga om patienter med social ångest kommer förbättras av kognitiv beteendeterapi (KBT). Studien är publicerad i tidskriften Biological Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet och Max Planck Institute for Human Development i Tyskland.

Förmågan att upptäcka och reagera på lukten av möjliga hot är en förutsättning för människors och andra däggdjurs överlevnad. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte. Studien som publicerats i PNAS tyder på att negativa lukter förknippade med obehag processas tidigare än positiva lukter och triggar en snabb och omedveten fysisk reaktion för undvikande.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein som förbättrar muskelmetabolismen, motorkoordinering och träningsresultaten hos möss. Resultaten, publicerade i Cell Metabolism, kan få terapeutisk betydelse för patienter med muskel- och neurologiska sjukdomar, såsom ALS.

Både människor och andra djur lär sig snabbt om faror i sin omgivning genom att observera beteendet hos andra individer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att både råttor och människor kan använda sig av sådan social information för att återaktivera rädslo-minnen som lärts in genom egna erfarenheter.

Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar. Det visar en stor registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Lancet Psychiatry.

Professor Per Svenningsson vid Karolinska Institutet erhåller medel för ett femårigt forskningsprojekt på 38 miljoner kronor från Nordstjernan Holding AB och Axel Johnson Gruppen. Satsningen går till fundamental forskning kring uppkomsten av Parkinsons sjukdom samt till kliniknära studier för att skräddarsy behandling nu och bromsa sjukdomsförloppet i framtiden.

Forskare vid Karolinska Institutet och UCL har identifierat en allmän faktor som påverkar unga människors beslutsförmåga, oberoende av IQ. Hög beslutsskärpa är kopplat till god social förmåga, enligt en ny studie som har publicerats i tidskriften Neuron.

Låga nivåer av serotonin i hjärnan anses vara en möjlig förklaringsmodell till depression, och många antidepressiva läkemedel hämmar ett protein som transporterar bort serotonin från nervcellerna. Nu visar en hjärnavbildningsstudie vid Karolinska Institutet att den genomsnittliga nivån av den så kallade serotonintransportören ökade hos en grupp på 17 individer som återhämtat sig från depression efter kognitiv beteendeterapi. Resultatet har publicerats i tidskriften Translational Psychiatry.

Läkemedelsgruppen acetylkolinesterashämmare är en viktig del av behandlingen vid Alzheimers sjukdom, men deras effekt på kognitionen har varit omdiskuterad och få studier har undersökt deras långsiktiga effekter. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet visar goda kognitiva effekter och minskad dödlighet upp till fem år efter diagnos. Studien har publicerats i tidskriften Neurology.

En stor hjärnavbildningsstudie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet visar att det finns skillnader i hjärnans struktur som kan kopplas till samkönat sexuellt beteende. Mönster i hjärnan som skiljer sig åt mellan män och kvinnor var mindre uttalade hos icke-heterosexuella individer, och några av skillnaderna i hjärnan kunde kopplas till en genetisk benägenhet för icke-heterosexualitet. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Human Brain Mapping.

Personer som har tendenser till adhd, men inte uppfyller kriterierna för diagnos, får efter en natts sömnbrist större försämring i sin förmåga att utföra uppgifter som kräver uppmärksamhet eller känsloreglering än personer utan sådana tendenser. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Biological Psychiatry: Cognitive Neuroscience and Neuroimaging.

Forskare vid Karolinska Institutet får 36 800 000 kr från Vetenskapsrådets konsolideringsanslag 2020. Totalt fördelades 217 miljoner kronor fördelat på tjugo lärosäten.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat förekomsten och regionala fördelningen av alzheimer-biomarkörer i hjärnan hos personer med Downs syndrom. Resultaten kan innebära nya möjligheter till såväl tidigare diagnos som förebyggande behandling av demens. Studien publiceras i Molecular Neurodegeneration.