Nyhetsarkiv

Stockholm fortsätter att vara ett viktigt centrum för svensk parkinsonforskning. Inför 2025 har Parkinsonfonden beslutat att ge anslag till mer än 40 nya projekt som kan hjälpa svenskar med Parkinsons sjukdom, varav 14 forskningsprojekt bedrivs på Karolinska Institutet.

Vi gratulerar Johan Bjureberg med kollegor som erhållit närmare 20 miljoner kronor från VR Behandlingsforskning för studien Preventing Suicide With Safe Alternatives for Teens and Youths (SAFETY): A Randomized Clinical Trial of a Psychosocial Intervention.

Kommittén för forskning vid Karolinska Institutet har beviljat totalt 1,8 miljoner kronor till Karolinska Neuroimmunology and Multiple sclerosis network (KNIMS), ett konsortium av prekliniska och kliniska forskare som har ett gemensamt mål att förbättra förståelsen, behandlingen och vården av neuroinflammatoriska sjukdomar med särskilt fokus på multipel skleros.

Kommittén för utbildning på forskarnivå vid Karolinska Institutet har beviljat fem KID-anslag till avdelningen Neuro (Institutionen för klinisk neurovetenskap) för projekt med fokus på multipel skleros och Parkinsons sjukdom.

Augustpriset i fackboksklassen går till Christian Rück, professor i psykiatri, för “Ett liv värt att leva. Varför självmord blev människans följeslagare”. Enligt juryn en bok skriven med “en befriande självklarhet”.

Grattis till våra totalt sju forskare vid avdelningen för Neuro, Institutionen för klinisk neurovetenskap, som beviljats över 31 miljoner kronor i projektbidrag från Vetenskapsrådet i deras utlysning Medicin och hälsa, respektive Internationella samarbeten inom neurodegenerativa sjukdomar (JPND), 2024.

Daniel Lundqvist, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, anställs per den 1 november 2024 som professor i neuroimaging.

Den 1 juli 2023 anställdes forskargruppsledare Karin Jensen som professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS).

De senaste femton åren har antalet adhd-diagnoser ökat kraftigt i Sverige. Är utvecklingen rimlig? Och vad kan den bero på? Samtidigt vill forskarna att vi ska bry oss mindre om just diagnosen och mer om funktionsförmågan hos personer med adhd.

Kyla McKay, forskare inom MS-epidemiologi och anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap, har tilldelats Stiftelsen Bjarne Ahlströms minnesfonds pris inom "Klinisk neurologi – särskilt inflammatoriska mekanismer som påverkar centrala eller perifera nervsystemets funktion”.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en mekanism som orsakar en allvarlig psykiatrisk komplikation vid dopaminersättningsterapi för Parkinsons sjukdom. Resultaten av dessa fynd publicerades nyligen i Molecular Psychiatry.

Typ 2-diabetes och förstadier till diabetes kan kopplas till ett snabbare åldrande av hjärnan, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes Care. Den positiva nyheten är att detta verkar kunna motverkas genom en hälsosam livsstil.

Eva Kosek, professor i klinisk smärtforskning, har tilldelats Roland Melzack Lecture Award av International Association for the Study of Pain (IASP).

Pete Williams är en av få i Sverige som forskar på glaukom eller grön starr som det också kallas. Målet är en effektivare behandling. Ett läkemedel som kan förhindra den nedbrytande processen i ögats nervceller.

En ny studie visade att sambanden mellan psykiatriska symtom och utvalda inflammatoriska biomarkörer var svaga hos patienter med kronisk smärta. Studien fann att sjukdomsbeteende bidrog mer till att förklara psykiatrisk komorbiditet.

ADHD Report är ett konsensusuttalande från World Federation of ADHD där 80 experter i 27 länder samlat och sammanfattat de viktigaste vetenskapliga rönen om ADHD. Nu finns "ADHD Report" med 208 vetenskapligt välgrundade slutsatser om ADHD publicerade i lättläst version på svenska.
- Det vetenskapliga underlaget är robust, med trots detta saknas det adekvat kunskap inom vård, skola, socialtjänst, säger professor Sven Bölte på KIND, Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet

En ny studie från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet visar att diagnosen bipolär sjukdom ofta fördröjs hos tonåringar med depression jämfört med vuxna. Fördröjd diagnos försenar korrekt behandling och hantering, vilket ökar risken för förlängt lidande och självmord. Studien, som är publicerad i JAMA Psychiatry, visar även att ungdomar och vuxna spenderar mindre tid i psykiatrisk slutenvård och använde mindre antidepressiva läkemedel efter att bipolär diagnos ställts.

I förra veckan var det dags för universitetsledningen att besöka CNS på sin turné för att träffa alla KI:s institutioner.

I en studie har forskare från Karolinska Institutet och Uppsala Universitet gjort den hittills största sammanställningen av kognitiva testresultat hos individer med nydebuterad psykossjukdom.

Efter en intern utvärdering av de förslag som inkommit, har StratNeuros styrelse beslutat att tilldela 100 000 kronor till Onur Dagliyan vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, för ett två månader långt besök i hans laboratorium av Cristian Ripoli, docent vid institutionen för neurovetenskap vid Università Cattolica del Sacro Cuore i Rom, Italien.

Vid docenturutskottets sammanträde den 24 augusti 2023 beslöt man att anta Rayomand Press och Charith Cooray som docenter i Neurologi.

Att följa hjärnskadebiomarkörer och glukosvariation på patienter som drabbats av en akut skallskada under hela första veckan kan ge en bättre bild av sjukdomsförloppet. Det kan forskare vid Karolinska Institutet visa i en artikel publicerad i Lancet Neurology. Något som, i förlängningen, kan leda till en mer individualiserad behandling.

Neuroförbundet delar ut ett rekordstort bidrag på närmare 14 miljoner kronor till tre forskningsprojekt inom ALS. Forskningen ska bidra till bättre omvårdnad, nya läkemedel och precisionsläkemedel.

KI-forskaren Stefan Skare får medel från Barncancerfonden för utveckling av rörelserobusta MR-metoder (magnetresonans) för undersökning av vakna barn med tumörer i hjärna och ryggmärg. Projektet får totalt SEK 3,9 miljoner under tre år.

Psykisk hälsa är ett prioriterat forskningsområde hos Forte. Sedan 2021 bedrivs ett nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa för att öka kunskapen om ämnet och aktivt bidra till att bygga upp kunskapsbasen i Sverige. Nu får flera nya forskningsprojekt finansiering från programmet, bland annat kommer Forte och Försäkringskassan att stödja forskning inom psykisk ohälsa med 42 miljoner kronor.

KI-forskaren Carl Sellgren får Bjarne Ahlströms Minnesfonds pris 2023 för sin forskning inom klinisk neurologi och hur förlust av synapser (kontakter mellan celler) i hjärnan skulle kunna vara en möjlig orsak till schizofreni.

En metod som ger autistiska ungdomar och deras lärare ökade färdigheter väcker uppmärksamhet i flera länder. I veckan är professor Sven Bölte från KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) inbjuden att berätta om metoden för parlamentet i västra Australien.

Svenskar med lägre inkomst och utbildning löpte större risk att må sämre psykiskt under pandemin. Det visar en undersökning som forskare från Göteborgs universitet gjort i samarbete med professor Mats Lekander vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Tack vare Christian Rücks och andras forskning finns idag behandling för alla tvångs­relaterade sjukdomar. Nu ger han sig på en kanske ännu svårare och viktigare uppgift: Förhindra självmord.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en psykiatrisk diagnos som drabbar cirka 5-10 procent av befolkningen. PTSD uppstår som följd av att erfara - eller bevittna - svåra, livshotande och traumatiska händelser, såsom övergrepp, krig, olyckor och misshandel.

Självskadebeteende hos unga innebär lidande och ökar risken för självmord. Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Region Stockholm studerat om en internetbehandling för att öka förmågan att reglera känslor kan minska självskadebeteende hos ungdomar. Studien, som publicerats i JAMA Network Open, tyder på att behandlingen har god effekt.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet rapporterar i Nature att de har identifierat den första MS-genvarianten som kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad. Fyndet öppnar för utveckling av behandlingar som förhindrar den ökande funktionsnedsättningen som uppstår i takt med att sjukdomen fortskrider.

Mellan den 13 och 19 mars 2023 tog forskare inom neurovetenskap runt om i världen initiativ till att belysa vikten av hjärnvetenskap, som en del av "Brain Awareness Week". Strategiska forskningsområdet neurovetenskap (StratNeuro) vid Karolinska Institutet, tog tillfället i akt att initiera ett återkommande evenemang för att väcka entusiasm och öka medvetenheten om neurovetenskaplig forskning, som ett led av den globala kampanjen.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur celler i den mänskliga ryggmärgen bildas i embryot och vilka gener som styr denna utveckling. Det kan leda till ny kunskap om hur skador och sjukdomar i ryggmärgen uppstår och hur de kan behandlas. Fynden har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.

Syftet med anslaget är att hjälpa framstående forskare som befinner sig i början av sin karriär, och som erhållit ett startbidrag från Vetenskapsrådet eller beviljats en anställning som biträdande lektor vid Karolinska Institutet.

Blinda är bättre på att uppfatta sina egna hjärtslag än seende, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Jagiellonian University i Polen. Forskningen tyder på att blindhet leder till en ökad förmåga att förnimma signaler från kroppens inre organ. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Experimental Psychology: General.

Klusterhuvudvärk, ibland kallad ”självmordshuvudvärk”, har historiskt beskrivits som en mansdominerad sjukdom. Nu visar ny forskning från Karolinska Institutet att kvinnor som drabbas av sjukdomen påverkas mer i vardagen. De har längre besvärsperioder, högre frekvens relaterade symtom, använder mer förebyggande mediciner och är oftare sjukskrivna. Resultatet publiceras i två studier i tidskriften Neurology.

I studier där cannabis testas för behandling av smärta ger placebo en betydande smärtlindring. Men cannabisstudierna får stort genomslag i media oavsett vilken effekt behandlingen har, visar forskare från Karolinska Institutet i en studie i JAMA Network Open.

StratNeuro:s Bridging-anslag på konsolideringsnivå är ett finansieringsinitiativ där StratNeuro delar ut upp till två anslag på konsolideringsnivå för att stödja framstående forskare inom neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Mer information finns på engelska.

Hur beslutar sig människor för att hjälpa eller inte hjälpa andra som befinner sig i fara? Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att samma system i hjärnan som gör att vi själva kan undvika fara, aktiveras även vid osjälviska hjälpbeteenden riktade mot andra. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften eLife.

Forskningen inom multipel skleros (MS) vid Karolinska Institutet stärks ytterligare av rekryteringen av den framstående MS-forskaren Roland Martin.

Den 4 oktober 2022 blev forskargruppledare Niaz Ahmed anställd som adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS), avdelningen Neuro.

StratNeuro har beviljat 2 000 000 kronor i startbidrag till fyra internationella forskare som etablerar sina grupper vid Karolinska Institutet, efter att ha fått fakultetsfinansierade biträdande lektorstjänster.

Den 18-20 maj 2022 hade vi äran att stå värdar för den årliga StratNeuro-retreaten på Runö i Åkersberga. Årets upplaga var speciell eftersom många av oss hade sett fram emot att få träffas igen. Arrangörerna hade lagt ner extra mycket och hårt arbete för att göra detta möte produktivt och minnesvärt.

Forskare vid Karolinska Institutet kan ha hittat en förklaring till varför personer med självskadebeteende generellt känner mindre smärta än andra. Nyckeln tycks ligga i ett effektivare smärtregleringssystem, en upptäckt som kan leda till bättre hjälp för de som söker vård för sitt självskadebeteende. Fynden har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Med hjälp av metoden har de funnit fyra nya målmolekyler för MS som kan få betydelse för framtida individanpassad behandling. Resultaten som publiceras i Science Advances har nåtts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.

StratNeuro tilldelar årets startanslag om 1,000,000 kronor till tre forskare vid Karolinska Institutet, Enric Llorens, Arvid Guterstam och Jeroen Goos.

Vilka lukter vi gillar eller ogillar avgörs främst av strukturen på den aktuella luktmolekylen. En studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet och University of Oxford visar att människor oavsett vilken kultur de tillhör visar upp liknande luktpreferenser. Studien publiceras i tidskriften Current Biology.

Hittills har det saknats en pålitlig objektiv metod för att diagnostisera tinnitus. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att så kallad hjärnstamsaudiometri kan användas för att mäta förändringar i hjärnan hos personer med konstant tinnitus. Studien har publicerats i Journal of Clinical Investigation.

Det finns ett samband mellan förmågan att förstå komplex meningsbyggnad och den finmotoriska förmågan att hantera verktyg. I en ny studie i tidskriften Science visar forskare vid Karolinska Institutet och det franska forskningsinstitutet Inserm att samma grupp nervceller i hjärnan är inblandad i båda färdigheterna. Studien som också visar att användning av verktyg förbättrar språkförmågan, och vice versa, kan i framtiden erbjuda nya möjligheter att behandla patienter med nedsatt språkförmåga.