Bra fotbollsspelare är snabbtänkta men inte alltid tillmötesgående

– Frågan om vad det är som gör att elitidrottare blir så bra som de faktiskt blir har intresserat forskningen länge. Det första som undersöktes var förstås fysiken, att elitidrottare måste vara starka, snabba och uthålliga, men det räcker inte som förklaring, säger Predrag Petrovic, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och den som har lett studien.

I stället har forskningen alltmer börjat titta på kognitiva förmågor och personlighetsdrag. Den aktuella studien visar att elitfotbollsspelarna genomgående är mycket bättre än kontrollerna när det gäller exekutiva funktioner. Med det menas förmågan att lösa problem i en föränderlig miljö. Det handlar mycket om att reglera hur hjärnan arbetar, såsom att planera i flera steg, hämma felaktiga beteenden och impulser samt att vara flexibel.

– I fotboll har man en ständig interaktion mellan elva spelare i varje lag och miljön förändrar sig jättesnabbt. Beteendeinhibition är till exempel något som fotbollsbackar använder när motståndaren försöker dribbla förbi dem och anfallaren plötsligt byter håll. Då måste de snabbt hämma sitt pågående beteende och ställa om åt vilket håll de rör sig för att inte bli bortdribblade, säger Predrag Petrovic.

Tydliga personlighetsdrag 

Ett annat drag som tydligt skiljer elitfotbollsspelare från den allmänna befolkningen är deras personlighet. Med hjälp av den så kallade femfaktormodellen testades spelarna och kontrollerna för fem olika personlighetsdrag. Det var stora skillnader mellan dem.

Toppspelarna var signifikant mer extroverta, öppna för nya erfarenheter och samvetsgranna än kontrollerna. Som i sin tur var signifikant mer neurotiska och tillmötesgående än vad spelarna var.

– Det var en otroligt tydlig profil. Jag har inte jobbat så mycket med personlighetstest tidigare, men jag blev överraskad hur tydligt det var. Att spelarna var mer samvetsgranna innebär att de har en självdisciplin och jobbar stenhårt mot sitt mål. Att de sedan är betydligt mindre tillmötesgående på gruppnivå visar att de går sin egen väg, de bryr sig inte så mycket om vad andra tycker, säger Predrag Petrovic.

Med hjälp av ett AI-verktyg kunde forskarna sedan analysera resultaten baklänges och kan visa att AI-modellen med 97 procents träffsäkerhet kan plocka ut vilka som är toppfotbollsspelare och inte.

Välja spelare att satsa på

När det gäller vad forskningsresultaten kan användas till menar Predrag Petrovic att det för honom främst är ett sätt att förstå hur människor och djur har utvecklats och anpassat sig i miljöer som förändras snabbt och där man behöver arbeta i grupp, såsom till exempel jakt. I fotbollsvärlden tror han att dessa data kan komma att användas för att utnyttja de spelare man har på bästa möjliga sätt, men också för att välja vilka spelare man ska satsa på.

Men då gäller det att resultaten från de färdigutvecklade elitspelarna kan överföras på outvecklade ungdomsspelare. Och det är inte fullständigt självklart att det går.

– Om man tittar på den samlade forskningen inom området så verkar det som om de flesta av dessa färdigheter är medfödda, men att man kan träna upp dem lite grann. Andra studier som har tittat på ungdomsspelare kan också visa en liknande skillnad jämfört med normalbefolkningen.

– Samtidigt är ju verkligheten så att det redan idag sker ett urval i fotbollsklubbarna, i många länder baserat på fysik. De som är störst och starkast går vidare, ofta de som är födda tidigt på året. Men vill man ha fler Daniel Chávez, Andrés Iniesta eller Lionel Messi, som alla är små, tekniska, spelare, så måste man kunna se den talangen som inte är fysisk. Att använda dessa resultat vid urvalet av spelare skulle göra det mer rättvist, menar jag, säger Predrag Petrovic.

Studien genomfördes i nära samarbete med University of Oxford, Århus universitet, universitetet i Bologna, CQUniversity Australia och Rio de Janeiro State University. Forskningen finansierades av bland andra Danmarks grundforskningsfond, Lundbeckfonden, Carlsbergfonden och Nordic Mensa Fund. Det finns inga rapporterade intressekonflikter.

Publikation

“Decoding the elite soccer player’s psychological profile”, Leonardo Bonetti, Torbjörn Vestberg, Reza Jafari, Debora Seghezzi, Martin Ingvar, Morten L. Kringelbach, Alberto Goncalves, Predrag Petrovic, PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences), online 14 januari 2025, doi: 10.1073/pnas.2415126122.