Nyhetsarkiv

Barncancerfonden har beviljat finansiering till åtta forskartjänster på KI för barnonkologisk forskning under de kommande två till sex åren. Målet är bland annat att förbättra dagens behandlingsmetoder med hjälp av precisionsmedicin som utgår från cancerns egenskaper och det enskilda barnets genetik.

Uppföljning och behandling av barn med cancer förbättras avsevärt då även medfödda genetiska orsaker utreds visar en ny svensk studie. Resultaten från forskningsstudien med ett 50-tal forskare och kliniker från hela Sverige har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.

Genom en ny utlysningsform finansierar Barncancerfonden två forskningsprogram som ska titta på olika typer av oönskade biverkningar av framför allt cytostatikabehandling. Precisionsmedicin och de möjligheter som utvecklingen av biomarkörer innebär är gemensamt för de båda programmen som leds av KI-forskarna Susanna Ranta respektive Kenny Rodriguez-Wallberg och som nu delar på 19 miljoner kronor under fyra år.

I kliniska studier testas nya metoder och behandlingar på människor under kontrollerade former. Men kliniska behandlingsstudier är ofta mycket dyra att genomföra och kräver resurser som gör att många olika yrkesgrupper kan arbeta tillsammans. Nu har Cancerfonden fattat beslut om en extra tilldelning av anslag till tio forskare för kliniska studier. Sex av dessa är forskare vid Karolinska Institutet.

Barncancerfondens tilldelning speglar de behov som finns inom bland annat ny teknik och nya precisionsläkemedel. Årets projektutlysning innebär att 125 miljoner kronor fördelas till 62 projekt inom barncancerområdet och av dessa går 35 400 000 kronor till forskare vid Karolinska Institutet.

KI-forskaren Stefan Skare får medel från Barncancerfonden för utveckling av rörelserobusta MR-metoder (magnetresonans) för undersökning av vakna barn med tumörer i hjärna och ryggmärg. Projektet får totalt SEK 3,9 miljoner under tre år.

Den 1 november 2023 besökte statsminister Ulf Kristersson och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson Genomic Medicine Sweden (GMS) för att ta del av arbetet med precisionsmedicin för en bättre cancervård. Några av de frågor som lyftes var bred gensekvensering som en del av individanpassad vård, samt behandling och tillgängliggörande av data.

Barntumörbanken är en nationellt förankrad genomisk biobanksinfrastruktur inom barncancerområdet som verkar för att främja forskning om barntumörer. Inom projektet Genomic Medicine Sweden (GMS) Barncancer får Barntumörbanken vid KI och institutionen för onkologi-patologi 5,13 Mkr från regeringen.

Närmare 500 medarbetare inom cancerområdet från Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, samlades i Aula Medica under årets Karolinska CCC-dagar den 30–31 mars. I år medverkade även Sahlgrenska CCC och Skåne CCC.

Forskare vid institutionen för onkologi-patologi har tillsammans med forskare på The European Molecular Biology Laboratory publicerat en artikel i Nature Chemical Biology där de utvecklat en ny metod som kan identifiera och urskilja viktiga skillnader mellan proteiner på ett objektivt sätt.

Barncancerfonden tilldelar 46 miljoner kronor till forskning vid Karolinska Institutet (KI). Det gör KI till den största mottagaren för medel till forskning från Barncancerfonden år 2022.

Att drabbas av svår sorg innebär både psykiska och fysiska hälsokonsekvenser för den drabbade som kan ta decennier att läka. Man kan till och med dö av sorg. Därför är det viktigt att försöka mildra effekterna av en svår sorg, något som vi i Sverige inte är särskilt bra på.

Barn som får återfall i den aggressiva cancerformen neuroblastom har små chanser att överleva. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet kunnat visa att DHODH-hämmare, som visats tolereras väl av människor, kan bota neuroblastom hos möss om de ges tillsammans med cellgifter. Studien har publicerats i tidskriften JCI Insight och bäddar för kliniska prövningar av kombinationsbehandlingen.

I en ny studie visar forskare vid Karolinska Institutet att aktiveringen specifika cellyteproteiner – kortisol, östrogen och A-vitamin – i möss med mänskliga neuroblastomceller resulterar i utmognad av cancerceller till nerver och därmed till minskad dödlighet. Resultaten, som publicerats i Journal of Experimental and Clinical Cancer Research, skulle i framtiden kunna leda till en mer skonsam och effektiv behandling av denna svåra cancerform hos barn.

Februarisolen glittrade i glasfasaderna när Karolinska Institutet tog emot utbildningsminister Anna Ekström måndagen den 28 februari. Samtidigt förmörkade situationen i Ukraina, och demonstrerades bland annat med en lektion i katastrofmedicin.

Som en strategisk satsning tilldelas Barntumörbanken 12 miljoner kronor för att genomföra helgenomsekvenseringar på de ännu inte analyserade tumör- och blodproverna i provsamlingen. Det årliga verksamhetsanslaget ökas till 19 miljoner kronor för 2022. GMS Barncancer-projektet kommer få ett flerårigt stöd på totalt 24 miljoner kronor. En projektkoordinator med uppgift att samverka med barnleukemiprovsamlingen i Uppsala ska tillsättas, som ytterligare en strategisk satsning av Barncancerfonden.

Grattis till Andreas Lennartsson, vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, som fått 500 000 kronor i projektanslag från Barncancerfonden 2021 ör ett projekt om "Nya terapeutiska tillvägagångssätt för spädbarn och barn akut leukemi".

Nu satsar regeringen genom innovationsmyndigheten Vinnova ytterligare 96 miljoner kronor på den nationella organisationen Genomic Medicine Sweden (GMS) som leds från Karolinska Institutet. Regioner och universitet finansierar dessutom med 124 miljoner kronor. Totalt handlar det om 220 miljoner som ska göra det möjligt att fortsätta att införa precisionsmedicin i svensk sjukvård.

Neuroblastom är en typ av barncancer som utvecklas hos spädbarn och små barn. Även om det är en relativt sällsynt form av cancer, är den fortfarande ansvarig för cirka 15 procent av dödsfallen i barncancer. I en ny studie som publicerats i Nature Communications, har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att neuroblastom med låg risk samt hög risk har olika cellidentiteter, vilket kan påverka överlevnaden hos de som drabbas.

Med utvecklingen av effektivare behandling mot barncancer har fertilitetsbevarande insatser blivit rutin. Samtidigt har det funnits frågor om risker för återfall vid återtransplantation av äggstocksvävnad vid vissa cancersjukdomar. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet om en kvinna som väntar sitt andra barn, efter att som tonåring behandlats mot leukemi och varit infertil. Studien som publicerats i Haematologica kan få stor betydelse för många unga kvinnor och deras familjer.

Tack vare många års grundforskning om den ovanliga cancersjukdomen neuroblastom kan nu en del svårt sjuka barn bli friska. I en studie publicerad i tidskriften Journal of Clinical Oncology skriver forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Göteborgs universitet att så kallade ALK-hämmare bör testas vid behandling av barn med högriskneuroblastom. Detta efter att en kartläggning visat att barn med mutationer i ALK-genen har sämre prognos.

Grattis till Peter Zaphiropoulos, vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, som fått 1 miljon kronor i projektanslag från Barncancerfonden 2020 för ett projekt om Cirkulära RNA i medulloblastom.

Barncancerfondens största forskningsutdelning för året är klar. Totalt delas 146 miljoner kronor ut, ett nytt rekordbelopp i kampen mot barncancer. 51,6 av dessa går till forskning vid Karolinska Institutet.