Ny studie söker ärftliga orsaker till barncancer
Uppföljning och behandling av barn med cancer förbättras avsevärt då även medfödda genetiska orsaker utreds visar en ny svensk studie. Resultaten från forskningsstudien med ett 50-tal forskare och kliniker från hela Sverige har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.
Varje år insjuknar omkring 350 barn med cancer i Sverige. Det har under senare år visat sig vara viktigt att identifiera medfödda genetiska orsaker till barncancer, så kallad barncancerpredisposition, eftersom tidig upptäckt kan vara avgörande för behandling och överlevnad.
I projektet Childhood Cancer Predisposition, ChiCaP, har över 750 barn med solida tumörer inklusive tumörer i centrala nervsystemet (CNS) analyserats med helgenomsekvensering för att undersöka förekomst och klinisk betydelse av medfödda genetiska förändringar. Resultaten från de första 309 barnen visar att 11 procent har en medfödd genetisk predisposition. Det visar på vikten av att identifiera dessa medfödda diagnoser för den kliniska handläggningen.
–Våra resultat har stor klinisk betydelse för hur man följer upp barnen och även hur man behandlar dem, säger Ann Nordgren, ansvarig för studien, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid Klinisk Genetik och Genomik, Karolinska universitetssjukhuset och Avdelningen för Laboratoriemedicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.
Ändrad behandling som följd av ChiCaP
En av de mest betydelsefulla upptäckterna är att medfödda varianter som associerats till barncancer inte bara hjälper till att bedöma risken för andra familjemedlemmar att utveckla cancer utan också möjliggör en skräddarsydd uppföljning och behandling för patienten själv. Till exempel har patienter med så kallat CMMRD (Constitutional Mismatch Repair Deficiency) syndrom, ett genetiskt tillstånd som innebär hög risk för barncancer, fått individualiserade kontrollprogram och immunterapi som en del av deras andra linjens behandling.
Betydelse för familj och syskon
Utöver att direkt påverka patientens behandling har ChiCaP-studien också stor betydelse för familjen som kan få en förklaring till varför deras barn drabbats av cancer och hur man ska hantera eventuella risker för syskon och andra familjemedlemmar i framtiden.
–Genom att kartlägga om det finns en ärftlig orsak till cancer hos barnet så kan vi också veta om andra familjemedlemmar bör erbjudas genetisk vägledning och testning inom rutinsjukvården. Detta eftersom släktingar med bekräftad risk ibland kan erbjudas specifika kontrollprogram, säger Bianca Tesi, förstaförfattare till studien och specialistläkare vid Klinisk Genetik och Genomik, Karolinska universitetssjukhuset.
–Likaså har det varit betydelsefullt att kunna utesluta kända ärftliga faktorer för att minska oro för cancer bland släktingar, berättar Bianca vidare.
Ett exempel som beskrivs i publikationen är syskon till barn med retinoblastom. Genom ett arbetssätt där resultat från genetisk analys av både blod och tumör-DNA används för att bedöma risken för syskon kunde man identifiera vilka syskon som behövde följas i kontrollprogram och vilka som inte hade en förhöjd risk för retinoblastom. Därmed slapp de syskon utan förhöjd risk genomgå extensiva kontrollprogram med 13 ögonundersökningar i narkos under de första fyra levnadsåren.
–Det är ett nytt sätt att tänka inom onkogenetik som kan gynna ärftlighetsbedömningar för andra cancerdiagnoser, berättar Bianca.
Ett tätare samarbete mellan barnonkologer, genetiker och patologer för en effektivare barncancervård
ChiCaP-studien ingår som en del av den nationella studien GMS Barncancer och det nationella samarbete som etablerats inom GMS Barncancer har haft stor betydelse för det nära samarbete som utvecklats mellan barnonkologer, genetiker och patologer för att optimera vården för barn med cancer.
Gustaf Ljungman, en av de ledande forskarna, professor i pediatrik vid Uppsala universitet, överläkare i barnonkologi på Akademiska sjukhuset, Uppsala, och ledare för kliniska gruppen i GMS Barncancer kommenterar
–Det här samarbetet mellan olika professioner är avgörande för att förstå och behandla barncancer effektivt. ChiCaP-studien har visat sig vara ovärderlig för utvecklingen av framtidens barncancervård och kommer att fortsätta ge insikter och biologisk kunskap som förbättrar våra möjligheter att bekämpa barncancer.
Forskningen finansierades av Barncancerfonden och Socialdepartementet.
Publikation
“Diagnostic yield and clinical impact of germline sequencing in children with CNS and extracranial solid tumors-a nationwide, prospective Swedish study”. Bianca Tesi*, Kristina Lagerstedt Robinson*, Frida Abel*, Teresita Díaz de Ståhl, Sara Orrsjö, Anna Poluha, Maria Hellberg, Sandra Wessman, Sofie Samuelsson, Tony Frisk, Hartmut Vogt, Karin Henning, Magnus Sabel, Torben Ek, Niklas Pal, Per Nyman, Geraldine Giraud, Joakim Wille, Cornelis Jan Pronk, Ulrika Norén-Nyström, Magnus Borssén, Maria Fili, Gustav Stålhammar, Nikolas Herold, Giorgio Tettamanti, Carolina Maya-Gonzalez, Linda Arvidsson, Anna Rosén, Katja Ekholm, Ekaterina Kuchinskaya, Anna-Lotta Hallbeck, Margareta Nordling, Pia Palmebäck, Per Kogner, Gunilla Kanter Smoler, Päivi Lähteenmäki, Susanne Fransson, Tommy Martinsson, Alia Shamik, Fredrik Mertens, Richard Rosenquist, Valtteri Wirta, Emma Tham, Pernilla Grillner, Johanna Sandgren, Gustaf Ljungman#, David Gisselsson#, Fulya Taylan#, Ann Nordgren# *delad förstaförfattare, #delad sista författare. The Lancet Regional Health – Europe, online 19 mars 2024, https://doi.org/10.1016/j.lanepe.2024.100881.