Nyhetsarkiv

Hallå där John Ressman, doktorand vid avdelningen för fysioterapi. Den 26 januari försvarar du din avhandling "The Single Leg Squat in clinical testing. Aspects of reliability, validity, and associated factors". Vad handlar den om?

När Martin Bengtsson fick veta att han hade fettlever bestämde han sig för att börja äta nyttigare och röra sig mer. ”Många tror att det inte går att göra något åt en fettlever – men det går,” säger han.

Många svenskar lever med fettlever – och det behöver inte vara farligt. Men för vissa startas ett förlopp där ihärdig inflammation leder till skrumplever. Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som värnar om levern – bukens bjässe som har en smått magisk återhämtningsförmåga och enorm överkapacitet.

Leverläkare berättar att allmänhetens kunskapsnivå om levern är förvånansvärt låg. I en studie bekräftas bilden.

Vid en förutsättningslös samkörning av ett helt gäng hälso­register föll ett spännande samband ut. Kan kanske patienter med leversjukdomen PSC vara hjälpta av att få en vanlig och billig blodfettssänkare ur standardrepertoaren? Det undersöks nu i en klinisk prövning.

Det går att ta bort 80 procent av en frisk lever utan att den tappar i funktion. Men hur mycket kan tas bort i en sjuk lever där viss vävnad redan är förlorad? Frågan är central för att få ned dödligheten efter leverkirurgi.

Peter Jonson behövde genomgå en levertransplantation efter att oväntat fått veta att hans lever var i dåligt skick. Idag mår han bra och saknar inte livsstilen som gjorde honom sjuk. ”Alkoholfri öl smakar riktigt bra”, säger han.

Professor Magnus Ingelman-Sundberg har kommit på ett sätt att tillverka pyttesmå levrar, kallade leversfäroider.

Nedsatt kognition bland förskolebarn som fötts mycket tidigt kan förutsägas redan vid utskrivning från neonatalvården. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Det verkar inte finnas några betydande skillnader mellan så kallad exponeringsbaserad KBT och traditionell KBT vid behandling av fibromyalgi, enligt en studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Båda behandlingsformerna gav en markant minskning av symtomen hos personer drabbade av sjukdomen. Studien är bland de största som hittills gjorts när det gäller att jämföra olika behandlingsalternativ av fibromyalgi och publiceras i tidskriften PAIN.

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har följt personer som fått det nya uppdaterade covid-19-vaccinet och kartlagt antikroppssvaret mot olika sars-cov-2-varianter. Resultaten som publicerats i The Lancet Infectious Diseases visar ett förvånansvärt starkt svar mot de nu dominerande och kraftigt muterade omikron-varianterna. [Denna nyhetsartikel har uppdaterats]

Lördagen den 18:e november välkomnade KI-nätverket Lifestyle4Health allmänheten till en informativ eftermiddag hos Medicinska Föreningen på Karolinska Institutet. Eftermiddagen var fylld med föreläsningar, mätningar av hälsomarkörer och även praktiska ”patientfall” som deltagarna fick analysera och föreslå rekommendationer kring ändrade levnadsvanor.

Följ med på en resa genom historien för att möta personerna bakom den forskning som i dag utgör institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Ulla och Ingemar Dahlbergs stiftelse har beslutat att donera 50 miljoner kronor till Karolinska Institutet. Medlen ska användas till en ny professur i synvetenskap med inriktning mot okulär neurobiologi och ha det fullständiga namnet "Ulla och Ingemar Dahlbergs professur i synvetenskap med inriktning mot okulär neurobiologi".

Karolinska Institutet är det universitet varifrån flest artiklar om fysisk aktivitet vid reumatoid artrit utgått sedan början av 2000-talet.

Harald Lund, Matthew Hunt, Zerina Kurtović & Camilla Svensson med flera har publicerat en studie i Journal of Experimental Medicine. De har upptäckt en unik struktur i blod-nervbarriären i det område som kallas dorsalrotsganglierna. Studien har betydelse för hur sjukdomar drabbar nervsystemet och hur de kan behandlas.

Synestesi är ett sensoriskt fenomen där ett sinnesintryck eller koncept leder till ytterligare sensoriska upplevelser. Det kan till exempel betyda att man alltid upplever en färg när man ser en viss siffra, eller att varje veckodag har en tydlig plats i ett mönster. Fenomenet är vanligare hos personer med autism men man vet inte varför.
-Vår studie är den första som visar att sambandet mellan synestesi och autism huvudsakligen är genetiskt, säger Janina Neufeld, senior forskare på KIND.

Pernilla Lagergren, professor i kirurgisk vårdvetenskap vid Karolinska Institutet, forskar om stöd för återhämtning efter behandling av matstrups- eller magsäckscancer.

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet som ett första steg i en forskningsresa som så småningom kan ge svaret.

Tumörsuppressor-proteinet p53 kodas av TP53, den mest frekvent muterade genen vid cancer. I en översiktsartikel i Nature Reviews Clinical Oncology av professor Klas G Wiman och kollegor vid institutionen för onkologi-patologi beskrivs hur detta protein skulle kunna användas som mål för nya cancerterapier.

Instruktörsutbildningen Första hjälpen till psykisk hälsa utbildar instruktörer som i sin tur utbildar så kallade ”Första hjälpare” som lär sig ingripa vid kriser som har att göra med psykisk ohälsa. Sedan starten år 2011 och fram till och med år 2023 har KI utbildat ungefär 2 800 instruktörer i hela Sverige. Instruktörerna har i sin tur utbildat 50 000 Första hjälpare som lär sig hur man känner igen och ingriper vid psykiska kriser.

Den 6 december publicerade EU-kommissionen namnen på utsedda experter i deras nytillsatta arbetsgrupper om vetenskapsdiplomati (science diplomacy). Maja Fjaestad, expertkoordinator på Centrum för hälsokriser och affilierad till forskning på Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), är en av två svenska universitetsforskare som kommer ingå i arbetsgrupperna. Deras uppgift är att utveckla ett potentiellt framtida europeiskt ramverk för vetenskapsdiplomati.

Vilka var framgångarna och utmaningarna med de kliniska prövningarna av covid-19-behandling som gjordes under pandemin i Sverige? Vad har vi lärt oss för att vara bättre förberedda på framtida hälsokriser? Det var frågor som ställdes vid ett symposium och rundabordssamtal som anordnades av Centrum för hälsokriser vid KI den 14 december.

Efter ett halvsekel i jordnära omloppsbana är människan på väg långt ut i rymden igen. Först tillbaka till månen. Sedan Mars! För att det ska gå bra krävs mer forskning om rymdens påfrestningar på människokroppen.

I kliniska studier testas nya metoder och behandlingar på människor under kontrollerade former. Men kliniska behandlingsstudier är ofta mycket dyra att genomföra och kräver resurser som gör att många olika yrkesgrupper kan arbeta tillsammans. Nu har Cancerfonden fattat beslut om en extra tilldelning av anslag till tio forskare för kliniska studier. Sex av dessa är forskare vid Karolinska Institutet.

Nu lanserar Swelife den nya, uppdaterade och webbaserade Hälsodatavägledningen, en hälsodatavägledning ger dig som innovatör ökade möjligheter att lyckas i din strävan att förbättra individers hälsa med hjälp av data.

Vid docenturutskottets sammanträde den 24 augusti 2023 beslöt man att anta Rayomand Press och Charith Cooray som docenter i Neurologi.

MhGAP (Mental Health Gap Action Programme) är ett stödmaterial vars syfte är att stärka länders kapacitet att hantera den växande mängden psykiska, neurologiska och beroendetillstånd samt att minska behandlingsgapet. Dessa rekommendationer publicerades första gången år 2010. Den tredje upplagan av mhGAP-riktlinjerna, som återspeglar 15 års investering, täcker 11 moduler om olika psykiska tillstånd och angränsande besvär.

Barncancerfondens tilldelning speglar de behov som finns inom bland annat ny teknik och nya precisionsläkemedel. Årets projektutlysning innebär att 125 miljoner kronor fördelas till 62 projekt inom barncancerområdet och av dessa går 35 400 000 kronor till forskare vid Karolinska Institutet.

Överflöd av onyttig mat i samhället gör att obesitasläkaren och forskaren Ylva Trolle Lagerros arbetar i viss motvind. Men de nya läkemedlen som har kommit har gjort jobbet roligare. Parallellt har hon utvecklat appar som ger patienterna stöd.

I podden Innovationslandet samtalar Emma Frans med professor Peter Stenvinkel om hans kommande bok “Naturens intelligens", biologiskt åldrande och vilken nytta vi kan dra av naturens intelligens för att bättre förstå åldrande och effekterna av miljö- och klimathot på vår hälsa.

Demenssjukdomar kostar det svenska samhället omkring 80 miljarder kronor per år. Nu har EU tilldelat anslag till projektet Prominent, som ska förbättra såväl diagnostik som behandling för dessa sjukdomar. Karolinska Institutet ansvarar för projektet i rollen som koordinator.

Vetenskapsrådet har beviljat projektbidrag för internationella samarbeten inom sällsynta sjukdomar (EJP RD). Av de sju forskare som tilldelas anslag är fyra forskare vid Karolinska Institutet.

Examenstider närmar sig på KI! Fredagen den 12 januari 2024 äger examensceremonierna rum för programmen: arbetsterapeuter, sjuksköterskor, läkare och fysioterapeuter. Möt fyra studenter som tar examen och ta del av deras bästa minnen och tips.

Kungl. Patriotiska Sällskapets tilldelade Medalj för betydande fostrargärning 2023 till Hugo Lagercrantz, professor emeritus i pediatrik och tidigare överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Detta för hans insatser inom barnmedicinen, hans starka och rakryggade engagemang i samhällsdebatt.

Helena Karlström, lektor vid avdelningen för neurogeriatrik, får 250 000 Euro (ca 2 800 000 kronor) från Dutch Brain Foundation för projektet ”NOTCH3 immunotherapy to target toxic protein aggregation in CADASIL”.
Hon får också 3 600 000 kronor från European Joint program – Rare Diseases (EJP-RD) för projektet ”CADASIL-Naturliga sjukdomsförloppet ”.

KI-forskaren Birgitta Henriques Normark är nyinvald ledamot av IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien). IVA arbetar för att bygga broar mellan akademi, näringsliv och politik och verkar för människans förmåga att bidra positivt till samhället genom teknisk och ekonomisk vetenskap.

En bred grupp med expertis inom ämnet hälsokriser, med personer från femton svenska lärosäten samlades på Karolinska Institutet tisdagen den 5 december när Centrum för hälsokriser bjöd in till möte om hur universitet kan bidra innan, under och efter hälsokriser. Under mötet delades olika erfarenheter och grunden lades för ett hälsokrisnätverk.

Författarna bakom KI:s första Planetary Health Report Card (PHRC) är tolv studenter från KI:s olika utbildningsprogram . Engagemanget kommer från ett gemensamt intresse och en oro för miljö, klimat och planetär hälsa.

För lite sömn under skoldagar och bristande sömnkvalitet kan kopplas till ökad risk för depression och självmordstankar bland högstadieelever, visar en studie genomförd vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP).

Svår depressiv sjukdom (MDD) är en vanlig psykisk störning som påverkar cirka 20% av världens befolkning. Det finns flera orsaker bakom sjukdomen, och patienter visar ett brett spektrum av symptom samt hur de svarar på behandling. Denna mångfald gör det svårt både att precisera bakomliggande orsaker och att anpassa behandling effektivt. Självmord och självmordsförsök utgör också en viktig folkhälsofråga som inte bara påverkar individer som lever med MDD utan även befolkningen i stort.

Katalin Karikó och Drew Weissmans upptäckter möjliggjorde de första vaccinen mot covid-19. Men det är bara en av alla saker man kan göra med mRNA förklarade årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin under sina Nobelföreläsningar på Karolinska Institutet.

Den 4-5 december möttes nationella och internationella forskare, sakkunniga och intressenter för att lyssna till och diskutera goda exempel på självmordsförebyggande åtgärder inom den spårbundna trafiken. Bakom arrangemanget stod Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) vid Karolinska Institutet och Region Stockholm.

Som tidigare meddelats har IMM under hösten mottagit forskningsanslag från bland annat Forte och AFA försäkring. Nya anslag har nu inkommit från Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Hjärt-lungfonden och FORMAS.

Nyare diabetesläkemedel verkar inte öka risken för fosterskador. I den största jämförande studien hittills ses ingen ökad risk jämfört med behandling med insulin som anses säkert under graviditeten. Studien publicerades i JAMA Internal Medicine.

Kommittén för forskning har beslutat att godkänna ansökan om att inrätta centrum för eliminering av livmoderhalscancer vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC)

Tigist Wodaje från avdelningen för endokrinologi, vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling "Hereditary hypercholesterolemia and cardiovascular disease: functional and epidemiological aspects", den 14 december, 2023. Huvudhandledare är Jonas Brink (MedH).

Under perioden 2024-2026 har Hjärt- Lungfonden beviljat projektbidrag (hjärta) till två forskare vid CLINTEC, båda verksamma vid enheten för medicinska njursjukdomar.

Stort grattis till de sex forskare från institutionen för medicin, Hudinge (MedH), som får bidrag från Hjärt- lungfonden 2024-2026! Tillsammans får de 9 300 000 kronor i bidrag.

Vissa människor verkar åldras snabbare än andra. Medan "kronologisk ålder" beskriver den tid som gått sedan födseln, berättar "biologisk ålder" för oss hur gammal ens kropp verkar vara. Vi kan numera mäta biologisk ålder med hjälp av vanliga blodprovsresultat och blodtrycksmätningar genom ett sammansatt poäng . Alternativt kan vi mäta biologisk ålder med hjälp av epigenetik, s.k. DNA-metylering, vilket är kemiska modifieringar av vårt DNA som reglerar hur gener uttrycks och förändras över tiden.