Fettlever kopplas till ökad risk att dö i flera olika sjukdomar

Forskare vid Karolinska Institutet har i en omfattande studie kunnat visa att personer med fettlever har en nästan dubbelt så hög dödlighet jämfört med normalbefolkningen. De drabbas både av leversjukdomar och folksjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdom, enligt studien som publicerats i Journal of Hepatology.
Uppskattningsvis en av fem personer i Sverige har fettlever orsakad av övervikt eller obesitas, och globalt kan det vara så många som en av fyra. Sjukdomen, som brukar förkortas MASLD, kännetecknas av en överdriven fettansamling i levern, vilket kan leda till allvarlig leverskada och levercancer.
Dold folksjukdom

– Fettlever är en dold folksjukdom som många inte känner till att de har eftersom det ger symtom först vid framskriden sjukdom. Vår studie visar att personer som fått en fettleverdiagnos har ökad risk att dö i många olika sjukdomar, inte bara i leversjukdom, säger Axel Wester, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och ST-läkare på Karolinska Universitetssjukhuset.
Forskarna har identifierat alla patienter som fått diagnosen MASLD i Sverige mellan 2002 och 2020, totalt över 13 000 patienter, och analyserat deras risk för olika dödsorsaker jämfört med normalbefolkningen.
Personer med fettlever hade totalt sett nästan dubbelt så hög dödlighet. Risken var förhöjd för nästan alla studerade dödsorsaker, men framför allt för död i leversjukdom (27 gånger högre dödlighet) och levercancer (35 gånger högre dödlighet). De vanligaste dödsorsakerna var dock hjärt-kärlsjukdom och cancer på andra ställen än i levern, där dödligheten var 54 respektive 47 procent högre.
Viktigt med en helhetssyn
Personer med fettlever hade även ökad risk att dö av infektioner, mag-tarmsjukdomar, sjukdomar i andningsvägarna, endokrina sjukdomar eller av yttre orsaker, men inte av psykiska sjukdomar.

– Det är viktigt att vi inte bara fokuserar på levern när vi behandlar patienter med fettlever. En helhetssyn och tidig insats från olika medicinska specialiteter kan vara avgörande för att förbättra prognosen för dessa patienter, säger Hannes Hagström, adjungerad professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Studien leddes av Hannes Hagström och Axel Wester som har delat sisteförfattarskap medan Gabriel Issa, läkarstudent vid Karolinska Institutet, är försteförfattare. Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Region Stockholm, Syskonen Svenssons stiftelse för medicinsk forskning, Mag-Tarmfonden, Bengt Ihres stiftelse, Professor Nanna Svartz stiftelse och Gastroenterologisk forskningsfond. Hannes Hagströms institutioner har fått forskningsfinansiering från Astra Zeneca, EchoSens, Gilead, Intercept, MSD och Pfizer. Han har även varit konsult för Astra Zeneca och har ingått i bedömningskommittéer för leverhändelser för KOWA, GW Pharma, Boehringer Ingelheim och Arrowhead.
Publikation
”Cause-specific mortality in 13,099 patients with metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease in Sweden”, Gabriel Issa, Ying Shang, Rickard Strandberg, Hannes Hagström, Axel Wester, Journal of Hepatology, online 24 mars 2025, doi: 10.1016/j.jhep.2025.03.001.