Nyhetsarkiv

På SFAI/Aniva-kongressen i Helsingborg i september tilldelades Anna Falk, vid forskargruppen Thoraxkirurgi, priset för årets avhandling av Riksföreningen för Anestesi och Intensivvård (Aniva).

Kanske är du som läser det här student, alumn eller funderar på att börja studera på Karolinska Institutet. Oavsett har du säkert din egen bild av hur det är att vara ny student på KI, vare sig du har upplevt det eller inte. Här svarar två studenter – en som är helt ny och en som läst några terminer – på frågor om sin upplevelse av livet som ny KI-student.

När Times Higher Education i Storbritannien publicerar sin rankning över världens bästa universitet landar KI på plats 49 bland drygt 2 000 lärosäten i 115 länder. Det innebär bland annat att KI har den främsta placeringen i Norden.

I samband med Karolinska Institutets professorsinstallation torsdagen den 3 oktober delade rektor Annika Östman Wernerson ut 2024 års pris för innovation och nyttiggörande till Jacob Hollenberg, Mattias Ringh och Leif Svensson. Trion får priset för sitt arbete med att designa, tekniskt utveckla, vetenskapligt utvärdera och därefter implementera och driftsätta ett system med frivilliga livräddare som larmas ut via en app till plötsliga hjärtstopp.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige, med cirka 10 000 nya fall som diagnostiseras årligen. Trots framsteg inom diagnostik och behandling kvarstår utmaningar i hur man hanterar prostatacancer på grund av dess ofta symptomfria förlopp och komplexiteten runt tidig upptäckt.

Ulf Hedin, professor i kärlkirurgi vid Karolinska Institutet, och Christian Gasser, professor i biomekanik vid KTH, leder tillsammans ett nytt forskningsprojekt där man fokuserar på teknik för att möjliggöra individuell behandling av dödliga former av stroke och pulsåderbråck. Projektet beviljas nu ett anslag om 4,5 miljoner kronor per år i fem år av MedTechLabs.

En ny studie från Karolinska Institutet och Chinese Academy of Medical Sciences har identifierat en RNA-molekyl som är viktig för hudens sårläkning. Forskningen, som publicerats i Nature Communications, kan få betydelse för behandlingen av svårläkta sår.

Amerikanerna Victor Ambros och Gary Ruvkun delar årets Nobelpris i fysiologi eller medicin. De prisas för sina upptäckter av mikroRNA, som har en avgörande roll för att komplexa organismer kan utvecklas. På Karolinska Institutet pågår det forskning om hur dessa små molekyler kan få en klinisk tillämpning.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Martin Schalling, professor i medicinsk genetik vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, med Ingvarpriset 2024 för sina insatser inom klinisk neurovetenskap.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har beslutat att tilldela 2024 års Nobelpris i fysiologi eller medicin gemensamt till Victor Ambros och Gary Ruvkun för upptäckten av mikroRNA och dess roll i post-transkriptionell genreglering.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har beslutat att tilldela Jana de Boniface, adjungerad professor vid Karolinska Institutet samt överläkare och kirurg på kirurg- och onkologkliniken, Capio S:t Görans sjukhus, Läkaresällskapets prestigefyllda Jubileumspris. Pristagaren belönas med 175 000 kr samt SLS sekelmedalj i silver.

En ny donationsprofessur i prevention inrättas på Karolinska Institutet. Den får namnet Prins Daniels professur i kardiovaskulär prevention och tilldelas forskaren och obesitasläkaren Ylva Trolle Lagerros som tillträdde tjänsten den 1 oktober. Syftet är att minska förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar i Sverige.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny omfattande kartläggning av genetisk aktivitet för att förstå orsakerna till kronisk smärta. Studien, som publiceras i Nature Communications, öppnar vägen för en mer effektiv icke-beroendeframkallande behandling av kronisk smärta och huvudvärk.

Välkommen till Shifeng Lians presentation av avhandlingen ”Biomarkers for early detection and prognostic prediction of hepatocellular carcinoma”.

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har identifierat en biomarkör som kan bli ett viktigt verktyg för vården i bedömningen av patienter med akut covid-19-infektion. Forskarna har studerat interleukin (IL)-26, en signalsubstans i immunförsvaret, som har visat sig spegla både sjukdomens svårighetsgrad, virusmängd och behovet av sjukhusvård.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny möjlig riskmarkör för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor. En ny studie visar ett samband mellan låga nivåer av en antiinflammatorisk antikropp och risken att drabbas av hjärtinfarkt samt kranskärlssjukdom. Studien publiceras i tidskriften Journal of American College of Cardiology.

Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin på Karolinska Institutet, tilldelas KTH:s stora pris 2024 ”för sina insatser som minskar lidandet i världen”.

Karolinska Institutet (KI) förnyar sitt utbildningssamarbete med Läkare Utan Gränser och lanserar inom kort två nya kurser. Dessa utbildningar är möjliga tack vare stöd från Familjen Kamprads stiftelse. Fokus ligger på utbildningar som ger deltagarna kompetens och verktyg för att arbeta med vårdinsatser i lågresurskontexter, humanitära katastrofer och hälsokriser både globalt och i vårt närområde.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) deltog nyligen i det periodiska konsortium-mötet för EXPERIENCE-projektet, som hölls den 19–20 september 2024 i Rom, Italien. Mötet arrangerades av Tor Vergata universitetet i Rom och samlade medlemmar i konsortiet för att granska de framsteg som gjorts inom EXPERIENCE – ett banbrytande projekt som utforskar användningen av VR ("virtuell realitet") i kliniska miljöer.

Vinnova satsar på precisionsmedicin och delar ut finansiering till sex innovationsmiljöer. Två av dessa finns på Karolinska Institutet och de fokuserar på behandling av cancer. Anslaget syftar till att stödja arbetet med att skapa mer träffsäker diagnostik och behandling av vanliga sjukdomar.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar forskarna John Pernow och Aida Collado Sánchez vid Karolinska Institutet med Alvarengas pris 2024. Pristagarna belönas för en forskningsartikel om studie som visar på en ny orsak bakom kärlkomplikationer vid typ 2-diabetes och möjliga framtida behandlingar för att motverka detta.

Hallå där Katarina Holmberg, doktorand vid avdelningen för omvårdnad. Den 11 oktober försvarar du din avhandling ”Symptom burden, preparedness, self-efficacy and self-care in allogeneic haematopoietic cell transplantation”. Vad handlar den om?

Själva grundtanken med ett vaccin är att förhindra att en sjukdom inträffar. Genom att utsätta kroppen för en liten del av ett smittämne som orsakar en sjukdom, men göra det i en avdödad eller försvagad form, utvecklar kroppen ett skydd mot sjukdomen. På det sättet kan vaccin hävdas vara den ultimata formen av beredskap, eftersom det förhindrar sjukdomen från att överhuvudtaget uppstår eller i alla fall blir mildare.

Vi känner alla igen det från otaliga skräckfilmer och thrillers. Ett nytt, okänt virus sprider sig. Panik uppstår! Plötsligt är New Yorks gator fyllda av människor i gula skyddsdräkter med stora hjälmar som bär på bårar där folk ligger och vrider sig i fruktansvärda plågor. Men hur fungerar det på riktigt när man hanterar och skapar beredskap för smittsamma sjukdomar? Det vet Centrum för hälsokrisers expertkoordinator mer om.

Kyla McKay, forskare inom MS-epidemiologi och anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap, har tilldelats Stiftelsen Bjarne Ahlströms minnesfonds pris inom "Klinisk neurologi – särskilt inflammatoriska mekanismer som påverkar centrala eller perifera nervsystemets funktion”.

Vaccinationstäckningen för covid-19 är hög både hos personer med och utan psykisk ohälsa. Det visar en omfattande multinationell studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i Nature Communications. Svenska registerdata avslöjar dock att individer med omedicinerad psykisk ohälsa har lägre vaccinationsnivåer.

En del hälsokriser uppstår plötsligt och intensivt, till exempel vid ett väpnat anfall eller en jordbävning. Andra kommer mer smygande. En av de tydligaste och mest oroande exemplen på en smygande hälsokris är antibiotikaresistens, som tas upp på ett högnivåmöte i FN i september.

Addgene är en ideell organisation som fungerar som ett globalt plasmidarkiv, vilket underlättar delningen av molekylärbiologiska verktyg mellan forskare över hela världen. De forskare vars plasmid har beställts 100 gånger eller mer gratuleras med en ”Blue Flame Award”.

En ny studie, publicerad i Nature Communications av forskare vid Karolinska Institutet, ger nya insikter i utvecklingen av äggstocksfolliklar, som är avgörande för kvinnlig fertilitet eftersom de innehåller äggceller (oocyter).

Korrekt och fungerande diagnostik är en grundförutsättning för att veta vad det är som händer och vad det är vi har att göra med, både till vardags, men inte minst i en hälsokris. Därför är behovet av anpassningsbar och skalbar laboratorie- och diagnostikkapacitet centralt för snabb och adekvat hantering i många hälsokriser, oavsett om det handlar om infektionssjukdomar eller kemiska utsläpp.

Prioriteringar till intensivvård i kris är något som intresserat Centrum för hälsokrisers expertkoordinator Märit Halmin under en längre tid. Nu är hon aktuell med ett temanummer i Läkartidningen i ämnet, tillsammans med ett flertal andra experter i ämnet.

Hälso- och sjukvård är en samhällsfunktion som måste fungera både till vardags och i en hälsokris. I alla hälsokriser, det kan handla om en naturkatastrof, krig i ett instabilt Europa eller en ny pandemi, kommer antalet patienter i behov av vård att öka. Bland dem kommer en viss andel vara kritiskt sjuka i behov av intensivvård. Det ställer bland annat krav på svåra beslut och prioriteringar från deras läkare.

KI Biobank i Solna firar i år 20-årsjubileum. Totalt 8,5 miljoner prover från 750 000 personer förvaras idag i frysarna. – Biobanken är central för att kunna möta framtidens forskningsbehov, säger biobankens chef Sanela Kjellqvist.

En ny studie från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet, i samarbete med Beroendecentrum Stockholm, visar att kognitiv beteendeterapi över internet med stöd från terapeut kan minska symtom på spelberoende, som en del av rutinmässig beroendevård. Studien, som publicerades i Journal of Medical Internet Research, jämförde resultaten av KBT över internet med traditionell behandling.

Ulla och Stanley Sandins stiftelse Guldbyxan har som syfte att främja vetenskaplig utbildning och forskning inom medicin och omvårdnad, i första hand av klinisk betydelse. Stipendiet är öppet att söka för doktorander och forskare inom medicin och omvårdnad.

Beredskapsveckan 2024 har dragit igång. Temat för året är ”Sätt igång” och runt om i landet satsar kommuner, regioner, civilsamhällesorganisationer och många fler på informations- och kommunikationskampanjer. Men vad är egentligen beredskap?

Forskare har tagit fram en gel inspirerad av koslem för patienter som lider av diskbråck.

En ny studie från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet visar att tidig minskning av specifika depressionssymptom under behandling med internetbaserad kognitiv beteendeterapi har tydliga kopplingar till lägre depressionsnivåer efter behandling. Studien, som inkluderade 1300 patienter med mild till måttlig depression, undersökte vikten av att minska vissa symptom tidigt i behandlingen för att uppnå bättre behandlingsresultat.

Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet, har i samarbete med Duke University i USA genomfört ett forskningsutbyte kring användningen av drönare som ”first responders” vid hjärtstopp. Under ett symposium i Göteborg delade forskare och räddningstjänst från både Sverige och USA sina erfarenheter och diskuterade framtida möjligheter att förbättra prehospitala räddningssystem med hjälp av drönarteknik.

Ebba Swedenhammar vid forskargruppen rekonstruktiv plastikkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Observations on diagnostic reliability and the surgical treatment of abdominal rectus diastasis" den 3 oktober 2024. Huvudhandledare är Birgit Stark.

Dimitris N. Chorafas Prize (10.000 USD) vänder sig till nydisputerade, alternativt doktorander under sista året av doktorandarbetet. Syftet är att stimulera unga, lovande forskare. För att vara behöriga att nomineras ska kandidaterna ännu inte ha fyllt 32 år vid nomineringstillfället. Priset delas ut i samband med Installationshögtiden den 3 oktober 2024 i Aula Medica, Karolinska Institutet.

Några av världens främsta alzheimerforskare samlades nyligen i Stockholm för tioårsjubileet av det prestigefyllda Goodes Prize. På programmet stod en seminariedag och studiebesök på Karolinska Institutet och festligheter i Stockholms stadshus.

För tredje året i rad platsar Karolinska Institutet på listan över Sveriges 100 mest attraktiva arbetsgivare enligt studenter och unga akademiker. Detta i hård konkurrens med bland annat Ikea, Google, Spotify och Astra Zeneca. Det visar den årliga undersökningen Young Professional Attraction Index.

NASP har fått förlängt förtroende som WHO:s samarbetscentrum för forskning, metodutveckling och utbildning i suicidprevention.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har funnit att järn som ges intravenöst fungerar snabbare och effektivare än en järntablett som tas via munnen för behandling av blodbrist hos gravida kvinnor i Nigeria. Resultaten har publicerats i Lancet Global Health.

När undersökningsföretaget Verian presenterar årets anseendeindex för universitet och högskolor har KI ökat med fyra punkter. Med skattningen 70 ligger KI väl över medel som är 63.

Docenturnämnden har beslutat att anta Jennie Engstrand som docent i kirurgi. Beslutet togs vid docentursnämndens sammanträde den 18 juni 2024.

Merkelcellscancer är en aggressiv form av hudcancer som ofta leder till döden. Weng-Onn Lui vill ta reda på hur merkelcellpolyomavirus påverkar tumörtillväxt och utveckling av behandlingsresistens. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Vår förståelse av autism har förändrats avsevärt under de senaste åren. Tidigare sågs det som en sällsynt barndomsstörning med fokus på brister och patologi, men autism ses nu som ett vanligt, livslångt och heterogent tillstånd som kännetecknas av ett brett spektrum av styrkor och utmaningar. Med ett ökande antal autistiska vuxna och i synnerhet kvinnor är en bättre förståelse av autism bland unga vuxna för både autistiska kvinnor och män motiverad.

Forskare vid Karolinska Institutet och AstraZeneca har upptäckt att genuttrycket i fettstamceller varierar beroende på kön och typ av fettvävnad hos möss. Studien visar att fettstamceller från honmöss uttrycker högre nivåer av östrogen- och progesteronreceptorer, medan celler från hanmöss uttrycker enzymer som deaktiverar östrogener. Dessa fynd kan bana väg för framtida terapeutiska behandlingar för att öka kroppens fettlagringskapacitet och förbättra metabolismen.