Nyhetsarkiv

Du som medarbetare är en viktig del i att förhindra stölder, skadegörelse och otrygga händelser på campus. Tänk på de här råden när du tar emot besökare på KI.

Forskare vid Karolinska Institutet har skapat den första detaljerade kartan som visar hur genetisk aktivitet styrs i enskilda celler i den vuxna människans hjärna och ryggmärg. Studien, som publicerats i Nature Neuroscience, visar att oligodendroglia, de celler som bildar hjärnans isolerande myelin, behåller ett ‘epigenetiskt minne’ av utvecklingsprogram långt efter att dessa gener inte längre är aktiva.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en snabb och kostnadseffektiv sekvenseringsmetod som kan identifiera antibiotikaresistens på mycket kort tid. Tekniken, som kallas s5PSeq, mäter hur bakteriella ribosomer reagerar redan inom några minuter efter att de utsatts för ett antibiotikum. Det ger en molekylär avläsning av bakteriers tillväxt i stället för att man behöver vänta på traditionella odlingar.

Ett nytt forskningsinitiativ vid Karolinska Institutet syftar till att förstå hur kronisk smärta uppstår och hur den kan stängas av vid sin källa. Projektet “A Game-Changing Therapy for Lasting Pain Relief”, har nu fått stöd från Promobilia-stiftelsen.

Läkningen av ryggmärgen beror på noggrant avstämda interaktioner mellan skadade nervceller och deras omgivning enligt en ny studie publicerad i Science Advances av forskare vid Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny teknik som visar hur proteiner interagerar med RNA-molekylen som bär genetiska instruktioner i våra celler. Studien, som publicerats i Nucleic Acids Research, ger ny kunskap om en viktig del av genregleringen och kan leda till bättre förståelse av sjukdomsmekanismer.

Nya medel från Region Stockholm i samverkan med Karolinska Institutet ska stödja avancerad forskning om klusterhuvudvärk vid universitetet. Genom att kombinera genetiska studier med forskning om sömn och dygnsrytm ska projektet bidra till bättre vård för en patientgrupp med hög sjukdomsbörda och risk för feldiagnostik.

Professor Ute Römling vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi har, tillsammans med 62 andra forskare, valts in i American Academy of Microbiology.

I en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Nature Neuroscience, har forskare identifierat en neurogen progenitorcell som ger upphov till dopaminerga nervceller, de nervceller som främst drabbas vid Parkinsons sjukdom. Dessa fynd kan bidra till att förbättra hur dopaminerga nervceller framställs för transplantation vid Parkinsons sjukdom.

En ny svensk studie, nyligen publicerad i Neurology, visar att personer som drabbats av en traumatisk hjärnskada i högre grad riskerar perioder av sjukfrånvaro som kan pågå i upp till fem år efter skadetillfället.

Birgitta Henriques- Normark, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, har tilldelats en medalj av Kungen, 12:e storleken med Serafimerordens band.

Professor Birgitta Henriques-Normark, som fått ett anslag från Gates Foundation och arbetar vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, träffade Bill Gates när han besökte Stockholm i slutet av januari.

Bland de 102 mottagarna vid KI som beviljades forskningsprojektbidrag inom medicin och hälsa från Vetenskapsrådet fanns fem forskare från institutionen för neurovetenskap.

Saida Hadjab har beviljats finansiering från Novo Nordisk Foundation för sitt projekt ”A Game-Changing Therapeutic Target for Lasting Pain Relief”, som tar itu med ett stort ouppfyllt medicinskt behov inom kronisk smärta och huvudvärksbesvär. Bidraget är utformat för att påskynda kommersialiseringen av banbrytande forskning inom hållbarhet och hälsa och syftar till att stödja djärva innovationer som har en verklig inverkan.

Under våren påbörjar KI ett byte av passerkort/KI-kort. Bakgrunden är ett nytt system för hantering av behörigheter, för ett säkrare campus för både medarbetare och studenter. Det gemensamma verksamhetsstödet (GVS) är först ut med att byta kort och därefter följer institutionerna.

I mer än ett sekel har kartor av hjärnan baserats på hur vävnaden ser ut under mikroskop. Dessa anatomiska kartor delar upp hjärnan i regioner utifrån strukturella variationer i vävnaden. Men speglar dessa indelningar verkligen hur hjärnan fungerar? En ny studie på möss från Karolinska Institutet, publicerad i Nature Neuroscience, tyder på att så ofta inte är fallet.

KI forskaren Federico Iovino har tilldelats Pioneer Innovator Grant från Novo Nordisk- fonden. Bidraget är utformat för att påskynda kommersialiseringen av banbrytande forskning inom hållbarhet och hälsa och syftar till att stödja djärva innovationer med verklig samhällsnytta.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Communications, visar hur så kallade alfavågor i hjärnan hjälper oss att skilja på vår egen kropp och omvärlden. Resultaten ger nya insikter i hur hjärnan integrerar sinnesintryck för att skapa en sammanhängande känsla av den egna kroppen.

Professor Tore Midtvedt, Oslo, har avlidit den 2 december i en ålder av 91 år. Han sörjs närmast av hustrun Kari, sönerna Karsten, Per och Öyvind med familjer, samt en stor skara barnbarn, barnbarnsbarn och övrig familj.

Barn som ägnar mycket tid åt sociala medier får gradvis något sämre koncentrationsförmåga. Det visar en omfattande studie från Karolinska Institutet där forskare följt över 8 000 barn från cirka 10 till 14 års ålder. Resultaten presenteras i tidskriften Pediatrics Open Science.

I en ny studie publicerad i tidskriften Nucleic Acids Research har ett forskarteam vid Karolinska Institutet genomfört en storskalig genetisk screening för att avslöja de dolda rollerna hos små proteiner, så kallade mikroproteiner. Cellstress och felveckning av proteiner är inblandade i många sjukdomar, inklusive cancer och neurodegenerativa sjukdomar, och studien kan bidra till nya terapeutiska strategier i framtiden.

En ny studie visar att visuella och taktila intryck som är relaterade till vår egen kropp prioriteras för att nå medveten upplevelse. Det hjälper oss förstå hur vi får känslan av att kroppen är vår egen – genom att hjärnan kopplar ihop det vi ser och känner.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt hur däggdjursceller förhindrar den gradvisa ansamlingen av skadliga mutationer i mitokondriellt DNA (mtDNA) – det lilla men livsviktiga arvsmaterial som driver varje cell. Studien, som publicerats i Science Advances, förklarar hur mtDNA behåller sin integritet trots att det ärvs endast från mamman och har en hög mutationshastighet.

Den 3 november meddelade Japans regering att Birgitta Henriques Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, har tilldelats ”Order of the Rising Sun, Gold and Silver Star”. Utmärkelsen hedrar hennes insatser för att främja akademiskt utbyte och ömsesidig förståelse mellan Japan och Sverige. Order of the Rising Sun var Japans första orden och instiftades 1875.

Välkommen till Luciafirande i Biomedicum måndagen den 15 december kl. 15:00 i ljusgården.

Vi gratulerar de sju forskarna vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik som har beviljats anslag från Cancerfonden för perioden 2026–2028. Tillsammans får MBB-forskarna anslag på över 25 miljoner kronor.

Gonçalo Castelo-Branco och Sten Linnarsson vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik finns med på Clarivates lista över Highly Cited Researchers 2025

Som en del av den svenska regeringens långsiktiga strategi och handlingsplan för att motverka och minska virusutbrott och pandemier, driver Vetenskapsrådet ett tioårigt nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. I den senaste anslagsomgången har forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi beviljats över 20 miljoner kronor.

Torsten Söderbergs stiftelse uppmärksammar varje år framstående prestationer inom medicin genom sina anslag. Två forskare från Institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet får nu bidrag för att stödja deras innovativa forskning om hjärnhälsa och infektionssjukdomar.

Forskare vid Karolinska Institutet, Columbia University och University of San Francisco har upptäckt en tidigare okänd mekanism där dopamin, en viktig signalsubstans som är avgörande för rörelse och motivation, kan påverka hjärnans aktivitet indirekt genom att öka serotonin. Studien publicerades nyligen i Sciences Advances.

Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister, besökte KI den 12 november. Hon guidades bland annat i forskningsbyggnaden Biomedicum, mötte forskare inom multipel skleros och fick veta mer om precisionsmedicin. Under besöket ställde ministern även frågor om djurförsök. KI lyfte frågan om den i Iran fängslade forskaren Ahmadreza Djalali.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en hjärnkrets som kan driva fram repetitiva och tvångsmässiga beteenden hos möss, även när naturliga belöningar som mat eller social kontakt finns tillgängliga. Studien har publicerats i tidskriften Science Advances och kan bidra till ökad kunskap om tvångssyndrom och beroende.

2025 års KI Kulturdag firades med ett program om bildkonst och hjärnan. KI:s rektor Annika Östman Wernerson hedrade professor emeritus Hugo Lagercrantz med årets KI kulturpris. Med detta pris uppmärksammar KI personer vid KI vars insatser har förenat kultur och vetenskap på meningsfulla sätt – både inom universitetet och i vårt engagemang med samhället.

Professor Ola Hermanson, som var en framstående medlem av neurovetenskapssamhället vid Karolinska Institutet, avled den 2 oktober 2025 vid 60 års ålder. Hans karriär kännetecknades av vetenskaplig excellens, visionärt ledarskap och ett djupt engagemang för neurovetenskapens utveckling både i Sverige och internationellt.

På eftermiddagen den 22 oktober drabbades delar av Biomedicum i Campus Solna av ett strömavbrott. Händelsen påverkade både elförsörjningen och flera digitala system, inklusive internet, KI:s webbplats och andra elektroniska stödsystem.

A new study, published in Cell Death & Disease, led by Dr. Roberta Filograna’s team at MBB, reveals how the mitochondrial proteins CHCHD2 and CHCHD10 help maintain brain lipid balance and protect against mitochondrial stress. Previously associated with genetic forms of Parkinson’s disease (PD) and amyotrophic lateral sclerosis (ALS), these proteins play key roles in preserving neuronal health. The findings provide new insight into how their dysfunction contributes to neurodegeneration.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Nature Communications, visar att cyklinberoende kinaser (CDK) främjar licensiering av DNA-replikation i mänskliga celler genom att motverka hämmande signaler från RB-tumörsuppressorproteiner. Resultaten tillför en ny dimension till förståelsen av hur cancerläkemedel fungerar och kan bana väg för mer målinriktade cancerbehandlingar i framtiden.

Ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Reports Medicine, visar att mantelcellslymfom är mer varierad än man tidigare trott, vilket understryker behovet av individanpassade terapier.

Forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet har medverkat i en internationell studie som publicerats i tidskriften Cell. Studien presenterar ett nytt sätt att designa antibiotika med hjälp av generativ djupinlärning. Genom att kombinera AI och proteomik har forskarna kunnat skapa helt nya antibiotikamolekyler och identifiera deras målmolekyler i bakterieceller.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Reports Medicine, visar att follikulärt lymfom (FL), en vanlig form av blodcancer, inte är en enhetlig sjukdom utan består av tre genetiskt skilda undertyper. Resultaten kan bidra till att läkare i framtiden kan ställa mer träffsäkra diagnoser och ge mer individanpassad behandling.

Den 7e juli klockan 12:19 aktiverades ett brandlarm inne i matsalen C1012 på grund av rökutveckling i en mikrovågsugn. Larmet innebar att alla som befann sig i Ljusgården behövde utrymma till återsamlingsplatsen (ytan mellan Biomedicum och Aula Medica). Utrymningen gick bra och ingen materiel eller fysiskt skada skedde.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har utsett biträdande lektor Bjørt Katrinardóttir Kragesteen vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik till en av "Framtidens forskningsledare". Totalt inkom 213 ansökningar, varav 16 valdes ut. Forskarna får ett anslag på 15 miljoner kronor vardera under en femårsperiod och deltar i ett omfattande ledarskapsutbildningsprogram.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat tre typer av nervceller som är kopplade till tarmluddet, vilket tyder på att tidigare okända nervnätverk styr vätskebalansen i tarmen. Forskningsresultaten, som publicerats i tidskriften Nature Neuroscience, kan bidra till bättre förståelse för sjukdomar som irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).

Amir Ata Saei, biträdande universitetslektor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, har tilldelats Novo Nordisk Foundation Excellence Emerging Investigator Grant inom endokrinologi och metabolism 2025.

Amir Ata Saei, biträdande lektor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, har tilldelats Novo Nordisk Foundation Excellence Emerging Investigator Grant inom endokrinologi och metabolism 2025.

En ny studie från Karolinska Institutet har identifierat en mekanism som celler använder för att hantera näringsbrist. När näringstillgången är låg gör cellerna små förändringar i hur ribosomer – cellens proteinfabriker – läser av mRNA, de genetiska instruktionerna för att producera proteiner. Dessa förändringar leder till att felaktiga proteiner bildas och att mRNA bryts ner snabbare, vilket resulterar i en omfattande nedbrytning av RNA som därmed inte längre kan användas för proteinproduktion.

Ett team av internationella forskare ledda av Karolinska Institutet har i en studie sett hur tetracyklinantibiotika försämrar T-cellfunktionen genom att binda till mitokondriella ribosomer och hämma oxidativ metabolism (OXPHOS). Studien, som publicerats i Nature Communications, väcker mekanistiska överväganden för antibiotikaterapi och hur man kan designa nya molekyler som bättre kan skilja mellan skadliga bakterier och kroppens egna celler.

Klas Kärre, professor emeritus i molekylär immunologi vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, har valts in som internationell ledamot i US National Academy of Sciences.

Svedbergpriset 2025 tilldelas Michael Landreh, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, "för utvecklingen och innovativ användning av masspektrometriska verktyg som avslöjar dolda proteininteraktioner."

Biomedicums egen friskvårdskör Biomusicum välkomnar till en vårkonsert den 7 april i samarbete med Folkhälsomyndighetens kör.