Nyhetsarkiv

Professor Tore Midtvedt, Oslo, har avlidit den 2 december i en ålder av 91 år. Han sörjs närmast av hustrun Kari, sönerna Karsten, Per och Öyvind med familjer, samt en stor skara barnbarn, barnbarnsbarn och övrig familj.

I en ny studie publicerad i tidskriften Nucleic Acids Research har ett forskarteam vid Karolinska Institutet genomfört en storskalig genetisk screening för att avslöja de dolda rollerna hos små proteiner, så kallade mikroproteiner. Cellstress och felveckning av proteiner är inblandade i många sjukdomar, inklusive cancer och neurodegenerativa sjukdomar, och studien kan bidra till nya terapeutiska strategier i framtiden.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt hur däggdjursceller förhindrar den gradvisa ansamlingen av skadliga mutationer i mitokondriellt DNA (mtDNA) – det lilla men livsviktiga arvsmaterial som driver varje cell. Studien, som publicerats i Science Advances, förklarar hur mtDNA behåller sin integritet trots att det ärvs endast från mamman och har en hög mutationshastighet.

Den 3 november meddelade Japans regering att Birgitta Henriques Normark, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, har tilldelats ”Order of the Rising Sun, Gold and Silver Star”. Utmärkelsen hedrar hennes insatser för att främja akademiskt utbyte och ömsesidig förståelse mellan Japan och Sverige. Order of the Rising Sun var Japans första orden och instiftades 1875.

Välkommen till Luciafirande i Biomedicum måndagen den 15 december kl. 15:00 i ljusgården.

Vi gratulerar de sju forskarna vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik som har beviljats anslag från Cancerfonden för perioden 2026–2028. Tillsammans får MBB-forskarna anslag på över 25 miljoner kronor.

Gonçalo Castelo-Branco och Sten Linnarsson vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik finns med på Clarivates lista över Highly Cited Researchers 2025

Som en del av den svenska regeringens långsiktiga strategi och handlingsplan för att motverka och minska virusutbrott och pandemier, driver Vetenskapsrådet ett tioårigt nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. I den senaste anslagsomgången har forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi beviljats över 20 miljoner kronor.

Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister, besökte KI den 12 november. Hon guidades bland annat i forskningsbyggnaden Biomedicum, mötte forskare inom multipel skleros och fick veta mer om precisionsmedicin. Under besöket ställde ministern även frågor om djurförsök. KI lyfte frågan om den i Iran fängslade forskaren Ahmadreza Djalali.

2025 års KI Kulturdag firades med ett program om bildkonst och hjärnan. KI:s rektor Annika Östman Wernerson hedrade professor emeritus Hugo Lagercrantz med årets KI kulturpris. Med detta pris uppmärksammar KI personer vid KI vars insatser har förenat kultur och vetenskap på meningsfulla sätt – både inom universitetet och i vårt engagemang med samhället.

Professor Ola Hermanson, som var en framstående medlem av neurovetenskapssamhället vid Karolinska Institutet, avled den 2 oktober 2025 vid 60 års ålder. Hans karriär kännetecknades av vetenskaplig excellens, visionärt ledarskap och ett djupt engagemang för neurovetenskapens utveckling både i Sverige och internationellt.

På eftermiddagen den 22 oktober drabbades delar av Biomedicum i Campus Solna av ett strömavbrott. Händelsen påverkade både elförsörjningen och flera digitala system, inklusive internet, KI:s webbplats och andra elektroniska stödsystem.

A new study, published in Cell Death & Disease, led by Dr. Roberta Filograna’s team at MBB, reveals how the mitochondrial proteins CHCHD2 and CHCHD10 help maintain brain lipid balance and protect against mitochondrial stress. Previously associated with genetic forms of Parkinson’s disease (PD) and amyotrophic lateral sclerosis (ALS), these proteins play key roles in preserving neuronal health. The findings provide new insight into how their dysfunction contributes to neurodegeneration.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Nature Communications, visar att cyklinberoende kinaser (CDK) främjar licensiering av DNA-replikation i mänskliga celler genom att motverka hämmande signaler från RB-tumörsuppressorproteiner. Resultaten tillför en ny dimension till förståelsen av hur cancerläkemedel fungerar och kan bana väg för mer målinriktade cancerbehandlingar i framtiden.

Ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Reports Medicine, visar att mantelcellslymfom är mer varierad än man tidigare trott, vilket understryker behovet av individanpassade terapier.

Forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet har medverkat i en internationell studie som publicerats i tidskriften Cell. Studien presenterar ett nytt sätt att designa antibiotika med hjälp av generativ djupinlärning. Genom att kombinera AI och proteomik har forskarna kunnat skapa helt nya antibiotikamolekyler och identifiera deras målmolekyler i bakterieceller.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Reports Medicine, visar att follikulärt lymfom (FL), en vanlig form av blodcancer, inte är en enhetlig sjukdom utan består av tre genetiskt skilda undertyper. Resultaten kan bidra till att läkare i framtiden kan ställa mer träffsäkra diagnoser och ge mer individanpassad behandling.

Den 7e juli klockan 12:19 aktiverades ett brandlarm inne i matsalen C1012 på grund av rökutveckling i en mikrovågsugn. Larmet innebar att alla som befann sig i Ljusgården behövde utrymma till återsamlingsplatsen (ytan mellan Biomedicum och Aula Medica). Utrymningen gick bra och ingen materiel eller fysiskt skada skedde.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har utsett biträdande lektor Bjørt Katrinardóttir Kragesteen vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik till en av "Framtidens forskningsledare". Totalt inkom 213 ansökningar, varav 16 valdes ut. Forskarna får ett anslag på 15 miljoner kronor vardera under en femårsperiod och deltar i ett omfattande ledarskapsutbildningsprogram.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat tre typer av nervceller som är kopplade till tarmluddet, vilket tyder på att tidigare okända nervnätverk styr vätskebalansen i tarmen. Forskningsresultaten, som publicerats i tidskriften Nature Neuroscience, kan bidra till bättre förståelse för sjukdomar som irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).

Amir Ata Saei, biträdande universitetslektor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, har tilldelats Novo Nordisk Foundation Excellence Emerging Investigator Grant inom endokrinologi och metabolism 2025.

Amir Ata Saei, biträdande lektor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet, har tilldelats Novo Nordisk Foundation Excellence Emerging Investigator Grant inom endokrinologi och metabolism 2025.

En ny studie från Karolinska Institutet har identifierat en mekanism som celler använder för att hantera näringsbrist. När näringstillgången är låg gör cellerna små förändringar i hur ribosomer – cellens proteinfabriker – läser av mRNA, de genetiska instruktionerna för att producera proteiner. Dessa förändringar leder till att felaktiga proteiner bildas och att mRNA bryts ner snabbare, vilket resulterar i en omfattande nedbrytning av RNA som därmed inte längre kan användas för proteinproduktion.

Ett team av internationella forskare ledda av Karolinska Institutet har i en studie sett hur tetracyklinantibiotika försämrar T-cellfunktionen genom att binda till mitokondriella ribosomer och hämma oxidativ metabolism (OXPHOS). Studien, som publicerats i Nature Communications, väcker mekanistiska överväganden för antibiotikaterapi och hur man kan designa nya molekyler som bättre kan skilja mellan skadliga bakterier och kroppens egna celler.

Klas Kärre, professor emeritus i molekylär immunologi vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, har valts in som internationell ledamot i US National Academy of Sciences.

Svedbergpriset 2025 tilldelas Michael Landreh, Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, "för utvecklingen och innovativ användning av masspektrometriska verktyg som avslöjar dolda proteininteraktioner."

Biomedicums egen friskvårdskör Biomusicum välkomnar till en vårkonsert den 7 april i samarbete med Folkhälsomyndighetens kör.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny mekanism som möjligen kan förbättra behandlingen av ischemisk stroke. Studien, publicerad i Journal of Clinical Investigation, visar att tillväxtfaktorn PDGF-CC och dess receptor PDGFRα spelar en avgörande roll i hjärnans ärrbildning efter stroke.

Mellan den 3-4 oktober 2024 utfördes fem separata utrymningsövningar i Biomedicum. Övningarna dokumenterades av Facility Management i Biomedicum för att kunna analysera verksamhetens status, brister och behov.

Vid diabetisk njursjukdom ansamlas fett i njurarna, vilket leder till lipotoxicitet och njurskada. En nyligen publicerad studie, av Ulf Erikssons forskargrupp på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet, visar att förhöjda nivåer av proteinet VEGF-B i njuren och i fettvävnad korrelerar med ökad fettansamling i njuren och nedsatt njurfunktion hos patienter med diabetisk njursjukdom.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt hur sars-cov-2-viruset, som orsakar covid-19, manipulerar mänskliga proteiner för att replikera sig och undvika immunsystemet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Den 26 november genomförde en forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) vid Karolinska Institutet ett experiment med en sondraket som sköts upp från Esrange Space Center i Kiruna. Forskarna hoppas samla in data till en studie som undersöker hur en typ av immuncell, T-celler, påverkas av brist på gravitation, så kallad mikrogravitation.

I en nyligen publicerad studie i Nature Communications har forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, i samarbete med Michigan State University, introducerat en innovativ metod för att förbättra plasma-proteomprofilering. Metoden möjliggör detektering av lågförekomstproteiner i plasma.

Vetenskapsrådet har fattat beslut om ett antal utlysningar inom medicin och hälsa 2024. Forskare på Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik får över 50 Mkr tillsammans.

Ernest Arenas, professor vid Karolinska institutet, avled den 15 september, 62 år gammal. Dr. Arenas var vida känd inom och utanför Sverige som en av pionjärerna inom Parkinsons sjukdomsforskning med ett starkt engagemang för att utveckla bättre behandlingsstrategier genom cellersättningsterapi.

En ny studie publicerad i Microbiome av forskare vid Karolinska Institutet, föreslår att ett par tidsbestämda prover kan hjälpa till att förutsäga långsiktiga obalanser i vaginal hälsa, vilket är kopplat till olika hälsoproblem.

En studie genomförd av Juan Dus forskargrupp vid Karolinska Institutet, visar att tarmmikrober och deras metaboliter kan ha hämmande effekter på tillväxten av antibiotikaresistenta bakterier och antyder även interaktioner och signalering mellan tarmmikrober och patogener.

Camilla Björkegren har fått uppdraget som prefekt vid institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB), med början 1 juni 2024.

En preklinisk studie från Karolinska Institutet ger hopp om att behandla svåra neurodegenerativa sjukdomar med ett befintligt läkemedel. Studien antyder att läkemedlet mot lepra, clofazimine, kan vara effektivt i behandlingen av Huntingtons sjukdom.

Svedbergpriset 2024 tilldelas Björn Reinius, verksam vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, för hans upptäckter om genregleringsmekanismer på X-kromosomen och hans betydande påverkan på covid-19-klinisk diagnostik.

Forskningstema Barn och Kvinnor har flyttat från forskningsbyggnaden BioClinicum till nya lokaler i Biomedicum.

Lördagen den 18:e november välkomnade KI-nätverket Lifestyle4Health allmänheten till en informativ eftermiddag hos Medicinska Föreningen på Karolinska Institutet. Eftermiddagen var fylld med föreläsningar, mätningar av hälsomarkörer och även praktiska ”patientfall” som deltagarna fick analysera och föreslå rekommendationer kring ändrade levnadsvanor.

I början på januari 2024 flyttar tio av KBH:s forskargrupper sin labbverksamhet från Bioclinicum till kvarter A04 i Biomedicum.

En ny studie av Claudia Kutters forskargrupp på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) har identifierat potentiella fallgropar i användandet av genediteringstekniken CRISPR-Cas9, en gensax som bland annat används vid cancerbehandlingar.

Konsolideringsbidraget inom medicin och hälsa från Vetenskapsrådet har tilldelats Georgios Sotiriou vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet. Projektet syftar till att utveckla en helhetsterapi för kroniska sår med hjälp av nanotekniska lösningar.

Forskare vid Karolinska Institutet som studerat SARS-CoV-2 variant BA.2.86 har funnit att den nya varianten inte är signifikant mer resistent mot antikroppar än flera andra varianter som cirkulerar. Studien, publicerad i The Lancet, visade också att antikroppsnivåerna mot BA.2.86 var signifikant högre efter en våg av XBB-infektioner jämfört med tidigare, vilket tyder på att vaccin baserat på XBB borde ge ett visst korsskydd mot BA.2.86.

Teorin att en viss nivå av mikrobiell exponering kan minska vår risk att utveckla allergier har blivit allt mer utbredd under de senaste decennierna och har kommit att kallas hygienhypotesen. Nu utmanas hypotesen av en artikel publicerad i Science Immunology av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien visar att möss med hög infektionsexponering från födseln har samma, om inte en ännu större förmåga att utveckla allergiska immunsvar än "rena" laboratoriemöss.

Susanne Nylén, forskare på Institutionen för mikrobiologi, tumör och cellbiologi på Karolinska Institutet, leder ett projekt som fått ett anslag från den holländska stiftelsen Dioraphte för forskning på patogenesen av post-kala-azar dermal leishmaniasis (PKDL) och lepra. Det totala beloppet som tilldelats projektet är 850 000 Euro.

Jessica Alm, enhetschef för Nationellt pandemicentrum vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, svarar i avsnitt 118 av KI:s podcast Medicinvetarna, på lyssnarfrågan: Vilka är de viktigaste obesvarade forskningsfrågorna om pandemin och covid-19?

Gruppen av expertkoordinatorer på Centrum för hälsokriser fortsätter växa. Expertkoordinatorerna driver arbetet inom sitt respektive kompetensområde. Senast i raden av kompetensområde som läggs till centrumet är laboratorie- och diagnostikberedskap, i form av expertkoordinatorn Jessica Alm.