Nyhetsarkiv

Gianluigi Savarese, docent och forskargruppsledare för Centrum för hjärtsvikt och arytmi vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, har anställts sedan 1 juni 2026 som professor i kardiologi på Karolinksa Institutet förenat med sin anställning som överläkare vid Södersjukhuset.

Steget mellan att arbeta på Gotland och i Afghanistan kan synas långt, men för narkosläkaren Anders Mattsson kan det snart bli verklighet. Blir det så är det inte hans första utlandsuppdrag. Det är ett sätt att arbeta som han upplever ger ett kompetensutbyte åt båda hållen, vilket också ligger helt i linje med Centrum för hälsokrisers arbete och inte minst tanken bakom uppdragsutbildningen Anestesi och vård av kritiskt sjuka med begränsade resurser.

Den 1 juni öppnar SweTrial 2026 års utlysningar av statsbidrag för att stärka Sveriges kapacitet att genomföra kliniska prövningar. Utlysningarna riktar sig till aktörer som bedriver klinisk verksamhet och vill utveckla samverkan och nationella satsningar inom området.

Humanitärism betraktas ofta som något som är självklart av godo; att bevara, skydda och stödja människoliv och mänsklig värdighet, och att lindra lidande. Men denna självklarhet kan också hindra en djupare analys och debatt om vad humanitärism egentligen skapar i praktiken. Just därför anordnade Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet en helkväll för en sådan diskussion.

Regeringen har aviserat en nationell satsning på precisionsmedicin för att stärka den långsiktiga implementeringen i Sverige. Satsningen innebär att statliga medel fördelas till de regionala precisionsmedicinska centrumen i landet. För Precisionsmedicinskt centrum Karolinska innebär beskedet ett viktigt stöd till det pågående långsiktiga arbetet med att integrera precisionsmedicin i hälso‑ och sjukvårdens vardag.

I en vecka förvandlades ett konferensrum på det gamla fängelset Långholmen i Stockholm och gräsplanen utanför till det fiktiva landet Marconia, när den nya svenska förstärkningsresursen för katastrofmedicinska insatser träffades för att öva. Den veckolånga övningen planerades och genomfördes av forskargruppen Global katastrofmedicin på Karolinska Institutet (KI), som är ett av Socialstyrelsen utsett kunskapscentrum inom ämnet.

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer i blodet. Det visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Network Open.

Har ni planer på ett evenemang riktat till allmänheten hösten 2026? Schemalägg det till början av oktober och bli en del av Nobel Calling Stockholm. En vecka som bjuder på inspirerande event och lärorika möten i kunskapens anda.

Med Dr Ann-Sofie Rudberg som är forskare på Karolinska Institutet och neurolog på Danderyds sjukhus, har fått stora anslag från Kamprads stiftelse och Epilepsifonden för forskning om läkemedelsresistent epilepsi och kostbehandling.

Efterfrågan på specialiserad och evidensbaserad klimakterievård ökar i hela landet. Anmälan är nu öppen till Karolinska Institutets nya uppdragsutbildning som ger barnmorskor fördjupad kompetens att utveckla och leda klimakterievården i sin egen verksamhet – i linje med Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer.

En främre korsbandsskada är en allvarlig knäskada som ofta drabbar unga, fysiskt aktiva personer. Den 30 april försvarar Dzan Rizvanovic sin avhandling "Anterior cruciate ligament reconstruction : rationale for graft choice and treatment of associated injuries" där han har undersökt hur behandlingsval påverkar resultat efter ACL-rekonstruktion.

De flesta med sköldkörtelsjukdom blir hjälpta av etablerade behandlingar, men inte alla. I sin avhandling har Fredric Hedberg studerat behandlingar som används när standardbehandling inte räcker till vid hyper- och hypotyreos; jodlösning (Lugol) och kombinationsbehandling med sköldkörtelhormonet T3. Resultaten bidrar med ökad kunskap om dessa behandlingar.

Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) etablerades för att vara en yta där medicin möter andra vetenskapsfält. Nu riktas strålkastaren mot LIME:s tvärvetenskaplighet och unika kompetenser i ett temanummer av Socialmedicinsk tidskrift.

När ett AI-system inom hälso- och sjukvården ger ett säkert svar – bör läkare lita på det? I en ny artikel från Frontiers in Artificial Intelligence hävdar bland andra Farhad Abtahi, forskare vid KI, att frågan i sig är fel och att hela området behöver omvärdera hur medicinska AI-system utformas. Här utvecklar han resonemanget.

I februari startade den första omgången av Karolinska Institutets uppdragsutbildning Gynekologi för sjuksköterskor (7,5 hp), framtagen efter dialog med Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge om ett tydligt kompetensbehov i kvinnosjukvården. Kursen ges på avancerad nivå, helt på distans och på kvartsfart, vilket gör det möjligt för omkring 30 sjuksköterskor runt om i landet att kombinera studier med kliniskt arbete.

En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrika näringsdryck verkar kunna ge påtagliga hälsovinster för personer med demens. I en ny studie från Karolinska Institutet förbättrades inte bara den fysiska förmågan hos deltagarna, utan forskarna såg även efter tre månader tecken på att de klarade fler vardagsmoment själva. Studien är publicerad i tidskriften Alzheimer’s and Dementia.

Neurokirurgen och forskaren Elham Rostami är tillbaka på FyFa, där hon en gång inledde sin bana. Nu kombinerar hon sin forskning inom traumatiska hjärnskador med sin kliniska verksamhet och med rollen som föreståndare för FyFas nya HumanLab.

AI blir snabbt en del av den dagliga vården och används för att stödja diagnostik, dokumentation, triage, behandlingsplanering och resursfördelning. Debatten har hittills främst handlat om träffsäkerhet, integritet och rättvisa. I en artikel i Journal of Medical Internet Research lyfter KI-forskaren Farhad Abtahi fram en mindre uppmärksammad patientsäkerhetsfråga: dataförgiftning (data poisoning), där manipulerade träningsdata kan styra ett AI-system mot osäkert beteende.

Forskar-AT innebär att läkare som gör allmäntjänstgöring (AT) kan kombinera den vanliga kliniska allmäntjänstgöringen med upp till 12 månaders forskning på KI. Utöver att vara behörig för allmäntjänstgöring, är en aktiv forskningsverksamhet vid KI en förutsättning för att erhålla forskar-AT

KI DS Charlotte Thålin är en av fyra forskare som fått det prestigefyllda Wallenberg Academy Fellows femåriga grundforskningsanslag på KI.

Eli Westerlund ny lektor i internmedicin vid institutionen, förenad med anställning som överläkare inom internmedicin vid Danderyds sjukhus.

Grattis önskar vi på KI DS!

Helena Kopp Kallner, ny professor i obstetrik och gynekologi vid institutionen, förenad med anställning som överläkare inom obstetrik och gynekologi vid Danderyds sjukhus.

Grattis önskar alla på KI DS!

Grattis till Erik Näslund som tillträder som ny FoUUi-direktör - en nyinrättad tjänst på Danderyds sjukhus.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en hjärtrytmrubbning, POTS, särskilt ofta drabbar personer med postcovid. Majoriteten av de drabbade är kvinnor i yngre medelåldern. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Circulation: Arrhythmia and Electrophysiology.

När Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) för tre år sedan utsåg framtidens forskningsledare inom ramen för det prestigefyllda programmet "Framtidens forskningsledare" (FFL) var KI-forskaren Arvid Guterstam en av de 16 utvalda. Utmärkelsen erbjuder forskarna möjlighet att vidareutveckla sin forskning med ett bidrag på 15 miljoner kronor under en femårsperiod. Efter ungefär halva tiden berättar Arvid Guterstam här om sina resultat inom ramen för programmet.

Forskar-AT innebär att läkare som gör allmäntjänstgöring (AT) kan kombinera den vanliga kliniska allmäntjänstgöringen med upp till 12 månaders forskning på KI. Utöver att vara behörig för allmäntjänstgöring, är en aktiv forskningsverksamhet vid KI en förutsättning för att erhålla forskar-AT

Patientsamverkan i kliniska studier ökar forskningens relevans, underlättar rekryteringen av forskningspersoner samt ökar bibehållet deltagande av forskningspersoner i studier. Under hösten erbjuder Forum Stockholm-Gotland i samarbete med EUPATI Sverige möjlighet för din forskargrupp att boka in en workshop om patientsamverkan i studier under oktober-november. Workshopen riktar sig till forskargrupper som är verksamma inom akademi/hälso- och sjukvård i Region Stockholm.

I en tid då hälso- och sjukvården genomgår en snabb omvandling ökar behovet av hälsofrämjande, förebyggande insatser i kommunal regi. Därmed ökar också behovet av forskning och utbildning. Den 3 juni tecknade KI samarbetsavtal med Solna stad och Upplands-Bro kommun. Initiativet är ett viktigt steg för att stärka en sådan strategisk samverkan mellan universitetet och kommunal verksamhet.

Karolinska Comprehensive Cancer Center (Karolinska CCC) blir det första centret i Sverige att få förnyad ackreditering. Denna milstolpe markerar ett viktigt steg för att ytterligare förstärka samarbetet mellan Karolinska Universitetssjukhuset och KI. Nu ingår också barncancer i Karolinska CCC.

Tack vare en generös donation från affärskvinnan och styrelseledamoten Louise Lindh, kan institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet, inrätta en ny professur. Satsningen markerar ett viktigt steg mot att göra tandhälsa till en självklar integrerad del av allmänhälsan – något som länge har efterlysts av både forskare och vårdpersonal.

Representanter från KI på olika nivåer har deltagit aktivt i arbetet med en ny strategi för forskning, utbildning och utveckling vid Karolinska Universitetssjukhuset. Strategin ska stärka sjukhusets akademiska miljö, förbättra tillgången till hälsodata, fördubbla externa forskningsmedel och främja tidig forskarkarriärutveckling.

Den 6-7 februari 2025 samlades cirka 100 forskare, lärare, kursadministratörer, Junior Faculty och doktorander på Yasuragi under temat ”Clinical Research and Education; Vision and Future”.

Advanced Hazmat Life Support (AHLS) – avancerad livsuppehållande medicinskt omhändertagande vid kemiska händelser - är en helt ny kurs i Sverige, som ges för första gången på Karolinska Institutet. Under två intensiva dagar i februari tränas läkare, sjuksköterskor, ambulanspersonal och personer med särskilt ansvar inom CBRN-området (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material) i medicinskt omhändertagande i händelse av exponering för farliga kemikalier.

Vi önskar gratulera Tobias Granberg, docent och forskargruppsledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS), som efter rektorsbeslut den 4 februari 2025 anställs som adjungerad professor i neuroradiologi.

Forskar-AT innebär att läkare som gör allmäntjänstgöring (AT) kan kombinera den vanliga kliniska allmäntjänstgöringen med upp till 12 månaders forskning på KI. Utöver att vara behörig för allmäntjänstgöring, är en aktiv forskningsverksamhet vid KI en förutsättning för att erhålla forskar-AT

"När krisen eller kriget kommer" är såväl titeln på en numera välkänd broschyr som det övergripande temat för Sveriges första Hälsokrisforum, anordnat av Centrum för hälsokriser på Karolinska Institutet (KI). Över 100 särskilt inbjudna deltagare, bland dem två statssekreterare, generalläkaren och Socialstyrelsens beredskapschef, samlades för att diskutera lärosätenas roll när hälsokrisen eller kriget kommer.

Den 27 november arrangerar Centrum för hälsokriser Sveriges första Hälsokrisforum. Syftet är att samla deltagare för att tillsammans diskutera vad lärosätena kan bidra med för att stötta det omgivande samhället innan, under och efter en hälsokris, samt hur de bäst samverkar med andra aktörer.

Under tre dagar samlades 1300 EMTs, forskare, sjukvårdspersonal, landsdelegater och andra representanter från 130 länder i Abu Dhabi för Världshälsoorganisationens Emergency Medical Teams (EMT) Global Meeting 2024. Tre medarbetare i forskargruppen Global Disaster Medicine - Health Needs and Response, vid institutionen för global folkhälsa på KI, deltog i mötet och presenterade sitt arbete till stöd för att bygga upp det globala EMT-nätverket.

Karolinska Institutet har fått ett rektorsråd för samarbete med hälso- och sjukvården. Den 1 december tillträder Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sitt nya uppdrag.

I dag avvaktar vården med medicinsk abort till dess att ultraljud bekräftar en graviditet i livmodern. En stor internationell studie visar nu på lika effektiv och säker behandling redan innan den sjätte graviditetsveckan. Det rapporterar forskare från bland annat Karolinska Institutet i tidskriften New England Journal of Medicine.

Region Stockholm och Region Uppsala har gått ihop i en gemensam satsning för att ytterligare stärka det gemensamma life science-klustret. På en konferens den 10 oktober i KI:s Aula Medica samlades stora delar av life science-sektorn i Uppsala-Stockholm för att diskutera hur life science-klustret ska utvecklas.

Daniel Lundqvist, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, anställs per den 1 november 2024 som professor i neuroimaging.

Knut Steffensen tillträder den 4 november som föreståndare för Karolinska ATMP-centrum, ett ledande ATMP-centrum med forskning, tillverkning och behandling under samma tak.

Årets KLOK-pris går till akutens studentmodul på Södersjukhuset där sjuksköterske- och läkarstudenter får bredda och fördjupa sina kunskaper i en interprofessionell lärandemiljö.

Den 1 juli 2023 anställdes forskargruppsledare Karin Jensen som professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS).

Karolinska Institutet (KI) förnyar sitt utbildningssamarbete med Läkare Utan Gränser och lanserar inom kort två nya kurser. Dessa utbildningar är möjliga tack vare stöd från Familjen Kamprads stiftelse. Fokus ligger på utbildningar som ger deltagarna kompetens och verktyg för att arbeta med vårdinsatser i lågresurskontexter, humanitära katastrofer och hälsokriser både globalt och i vårt närområde.

Själva grundtanken med ett vaccin är att förhindra att en sjukdom inträffar. Genom att utsätta kroppen för en liten del av ett smittämne som orsakar en sjukdom, men göra det i en avdödad eller försvagad form, utvecklar kroppen ett skydd mot sjukdomen. På det sättet kan vaccin hävdas vara den ultimata formen av beredskap, eftersom det förhindrar sjukdomen från att överhuvudtaget uppstår eller i alla fall blir mildare.

Vi känner alla igen det från otaliga skräckfilmer och thrillers. Ett nytt, okänt virus sprider sig. Panik uppstår! Plötsligt är New Yorks gator fyllda av människor i gula skyddsdräkter med stora hjälmar som bär på bårar där folk ligger och vrider sig i fruktansvärda plågor. Men hur fungerar det på riktigt när man hanterar och skapar beredskap för smittsamma sjukdomar? Det vet Centrum för hälsokrisers expertkoordinator mer om.

En del hälsokriser uppstår plötsligt och intensivt, till exempel vid ett väpnat anfall eller en jordbävning. Andra kommer mer smygande. En av de tydligaste och mest oroande exemplen på en smygande hälsokris är antibiotikaresistens, som tas upp på ett högnivåmöte i FN i september.

Prioriteringar till intensivvård i kris är något som intresserat Centrum för hälsokrisers expertkoordinator Märit Halmin under en längre tid. Nu är hon aktuell med ett temanummer i Läkartidningen i ämnet, tillsammans med ett flertal andra experter i ämnet.