Forskargrupp på KI är med och leder utbildning av svensk förstärkningsresurs för katastrofmedicinska insatser
I en vecka förvandlades ett konferensrum på det gamla fängelset Långholmen i Stockholm och gräsplanen utanför till det fiktiva landet Marconia, när den nya svenska förstärkningsresursen för katastrofmedicinska insatser träffades för att öva. Den veckolånga övningen planerades och genomfördes av forskargruppen Global katastrofmedicin på Karolinska Institutet (KI), som är ett av Socialstyrelsen utsett kunskapscentrum inom ämnet.
Övningen gick ut på att både lära sig mer om internationella hälsoinsatser, och då framför allt Världshälsoorganisationen WHO:s Emergency Medical Teams (EMT) system, och samtidigt öva på hur sådana insatser kan planeras och genomföras. Forskargruppen Global katastrofmedicin på KI genomförde övningen i samarbete med Centrum för katastrofmedicin på Göteborgs universitet, på uppdrag av Socialstyrelsen.
Föreläsningar och workshops varvades med rollspelsövningar, table top-övningar och simuleringar, allt för att skapa en så realistisk bild som möjligt av hur en katastrofmedicinsk insats kan se ut. Bland de femtiotal deltagarna som var med och övade under fem intensiva dagar den 20–24 april fanns både medicinsk personal och personer som arbetar med logistik och underhåll.
Syftet med övningen var att ge de personer som är tänkta att i framtiden arbeta med den nya svenska förstärkningsresursen för katastrofmedicinska insatser (som planeras för att kunna klassificeras som typ 2 enligt WHO:s EMT system) en inblick i hur den typen av insatser kan se ut internationellt, samt en förståelse för EMT-systemet, som den svenska resursen är planerad att certifieras inom.
Vad är EMT?
EMT:s är medicinska team, som tillsammans med stödfunktioner som till exempel logistik och underhåll, tillhandahåller medicinsk, klinisk vård till personer i områden som som drabbats av katastrofer, utbrott av smittsamma sjukdomar, konflikter eller andra hälsokriser. Enligt WHO är syftet med EMTs att förbättra kvaliteten och punktligheten på de hälso- och sjukvårdstjänster som tillhandahålls av nationella och internationella sjukvårdsteam i kriser och katastrofer, samt stärka det drabbade hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att leda insatserna omedelbart efter en katastrof, ett sjukdomsutbrott eller annan hälsokris.
Forskargruppen Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser på KI har arbetat med EMT-systemet länge. Faktum är att medlemmar av forskargruppen var med och startade det och har medverkat i framtagandet av de standards som team certifieras enligt. Därför är det extra lämpligt att forskargruppen, i sin roll som kunskapscentrum för global katastrofmedicin och internationella insatser på uppdrag av Socialstyrelsen, arbetar med stöd till utvecklingen av den nationella förstärkningsresursen, inte minst inom utbildning.
Internationella erfarenheter till nytta för ny svensk verksamhet
– Att vi nu stöttar arbetet med att upprätta den nationella förstärkningsresursen är ett sätt för oss att använda den kunskap vi har om EMT internationellt, som vi samlat på oss under de åren vi jobbat med initiativet, men även genom att vi forskat på det, i en svensk kontext. Det är en tydlig synergieffekt mellan vårt internationella arbete och en ny svensk verksamhet, som vi uppskattar att Socialstyrelsen tar till vara på, säger Hannah von Reding, som tillsammans med kollegorna Nieves Amat Camacho och forskargruppsledaren Johan von Schreeb, arbetat med övningen.
Övningen må vara över och med det även den fiktiva katastrofen i det lika fiktiva Marconia, men arbetet med den svenska nationella förstärkningsresursen fortgår och det gör även forskargruppens stöd till den under de närmaste åren. Bland annat kommer de att genomföra den här utbildningen igen till hösten. Samtidigt fortsätter de även att arbeta med och bedriva forskning om, EMT-initiativet i stort, i samarbete med WHO.
För mer information om EMT-utbildning besök Socialstyrelsens webbsida om den nationella förstärkningsresursen eller kontakta: emt@socialstyrelsen.se