Nyhetsarkiv

Forskare vid Karolinska Institutet har, i samarbete med bland annat företaget JLP Health, identifierat hur det fästingburna Krim-Kongo blödarfeberviruset tar sig in i våra celler. Resultaten publiceras i Nature Microbiology och är ett viktigt steg i utvecklingen av läkemedel mot den dödliga sjukdomen.

Svedbergpriset 2024 tilldelas Björn Reinius, verksam vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, för hans upptäckter om genregleringsmekanismer på X-kromosomen och hans betydande påverkan på covid-19-klinisk diagnostik.

Wallenberg Scholars-programmet syftar till att ge Sveriges ledande forskare anslag för fri forskning, så kallad grundforskning. Stiftelsen har efter en omfattande internationell utvärdering valt att finansiera 118 forskare under fem år med upp till 18 miljoner kronor vardera för forskare i teoretiska ämnen och upp till 20 miljoner kronor vardera för forskare i experimentella ämnen. Av de 29 forskare inom medicin som tilldelats årets Scholar-anslag är 19 verksamma vid Karolinska Institutet.

På torsdagseftermiddagen fylldes Zanderska huset med studenter, lärare och studievägledare från KI för Campus Flemingsbergs gemensamma öppna hus. Ungefär 200 besökare var på plats för att få veta mer om KI:s utbildningsprogram.

En av pionjärerna bakom forskning som kan leda till utveckling av skräddarsydda vaccin för cancerbehandling är Catherine J. Wu, Dana-Farber Cancer Institute i Boston, USA. Hon tilldelas nu Sjöbergpriset på en miljon US dollar för sina insatser. Catherine J. Wu föreläser på KI den 12 april i samband med Karolinska CCC-dagen.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje besökte nyligen BioClinicum på Karolinska Institutet för en fördjupad nulägesbild av forskningen om Alzheimers sjukdom.
– Möjligheterna till effektiv behandling kommer allt närmare, säger Bengt Winblad, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och värd för besöket.

I en ny studie har Patricia Eustachio Colombo och hennes kollegor tagit fram förslag på kostmönster som är hälsosamma och klimatsmarta. Nu gäller det bara att få oss att använda dem.

Ullakarin Nyberg är forskare vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Hon jobbar även kliniskt som psykiater, bland annat på en enhet för bröstcancerpatienter. I slutet av 2018 fick hon sjukdomen själv.

Anna Sylvan fick en bröstcancerdiagnos hösten 2021, tre tumörer som behandlades med kirurgi, cytostatika, strålning och antihormoner. Här berättar hon om sin upplevelse.

Det är svårt att dra säkra slutsatser om hur man ska äta och dricka för att undvika bröstcancer. Koststudier bygger ofta på självrapportering samtidigt som kostvanor förändras genom livet – i båda fallen krångligt för forskare. Men ett samband är väl belagt: redan en måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för att få sjukdomen, berättar professor Alicja Wolk.

Regeringen har utsett en rådgivande grupp inom området life science. I gruppen ingår experter från akademin, industrin och hälso- och sjukvården. KI:s rektor Annika Östman Wernerson är en av ledamöterna i gruppen, vars syfte bland annat är att bidra till implementeringen av den nationella strategin för life science.

Kan bröstcancerpatienter som tränar få bättre effekt av sin cytostatikabehandling? Och borde de i så fall få behandling där träning ingår? Det ska undersökas i en internationell studie som leds av forskaren Jana de Boniface.

Det händer mycket inom bröstcancerforskningen. En ny AI ska försöka trimma screeningprogrammet, en annan ska hjälpa patologerna att ställa diagnoser och nya mediciner testas. Det kan rädda fler liv. Men fortfarande saknas svar på den knöligaste frågan av alla: Varför uppstår bröstcancer?

Professor Paul Dickman vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet tilldelas pris som Årets Statistikfrämjare från Svenska statistikfrämjandet.

Välkommen på lunchseminarium 17 april 2024 kl. 12.00 - 12.45

Med avancerad metodik har forskare i Sverige kunnat avslöja på cellnivå hur inflammationshärdarna vid sjukdomen multipel skleros, MS, utvecklas. De nya resultaten presenteras i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Enskilda patienter med autoimmuna sjukdomar kan få skräddarsydd medicinering genom att databehandla deras så kallade digitala tvillingar med tusentals mediciner. Det visar en internationell studie publicerad i Genome Medicine av forskare från Karolinska Institutet.

Den 1 april 2024 övergår KI till digital examen. Det innebär att alla examensbevis som utfärdas efter 1 april kommer att vara digitala och inte längre skrivas ut på papper och skickas med post.

I en nyligen publicerad översiktsartikel i tidskriften Biomarker Research diskuterar Joanna Zawacka, docent vid institutionen för onkologi-patologi, vår nuvarande förståelse av p53-biologi i myelodysplastiskt syndrom (MDS) och akut myeloisk leukemi (AML).

Forskare från Karolinska Institutet, AstraZeneca, Würzburgs universitet, Science for Life Laboratories och Uppsala universitet har upptäckt att oxidativ stress vid hjärtsvikt är könsberoende och att hjärtan hos mushonor har ett starkare naturligt skydd mot oxidativ skada. Studien kan skapa nya möjligheter för precisionsmedicin, och kan förklara varför tidigare omfattande försök att använda antioxidanter för att behandla hjärtsvikt och hjärt-kärlsjukdomar har misslyckats.

En mobilapp som använder artificiell intelligens, AI, för att analysera bilder av misstänkta hudförändringar kan med mycket stor precision diagnosticera melanom. Det visar en studie ledd från Linköpings universitet där appen har provats på vårdcentraler. Resultaten har publicerats i tidskriften British Journal of Dermatology.

Uppföljning och behandling av barn med cancer förbättras avsevärt då även medfödda genetiska orsaker utreds visar en ny svensk studie. Resultaten från forskningsstudien med ett 50-tal forskare och kliniker från hela Sverige har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.

De senaste tjugo åren har luften i svenska städer blivit allt bättre, visar ett forskningssamarbete där Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet deltar. Flera tusen dödsfall kan ha förhindrats varje år, tack vare bättre luft. Men det är fortfarande många som utsätts för luftföroreningar som överskrider Världshälsoorganisationens rekommendationer.

Projektet "En hälsosam skolstart" är ett familjestödsprogram som utvecklats av forskargruppen Community Nutrition and Physical Activity vid Institutionen för global folkhälsa. Programmet syftar till att erbjuda en anpassad metod för elevhälsa och lärare, att ge stöd till barnfamiljer med hälsosamma levnadsvanor. Programmet har mottagits positivt av politikerna i Region Stockholm, som nu har avsatt medel i budgeten för ytterligare spridning i områden med högre hälsobehov.

Sverige och USA har sedan tidigare ett gott samarbete inom området cancervård och forskning, och nu stärks det ytterligare genom ett bilateralt samarbetsavtal. Syftet är att främja ländernas utbyte med varandra inom såväl cancerforskning som implementeringen av forskningen inom cancervården, där både prevention och ökad livskvalitet innefattas.

Olof Akre, professor vid Karolinska Institutet och verksamhetschef vid Tema Cancer, blir ny direktör för Forskning, Utbildning och Utveckling, FoUU, på Karolinska Universitetssjukhuset. Han efterträder Annika Tibell som går i pension.

En omfattande registerstudie från Karolinska Institutet visar att barn till kvinnor som lidit av posttraumatiskt stressyndrom (ptsd) under graviditeten har närmare dubbelt så hög sannolikhet att få diagnosen adhd senare i livet. Studien har publicerats i tidskriften European Psychiatry.

Torsdagen den 14 mars arrangerades det fjärde policy labet i ordningen sedan starten i oktober 2023. Deltagarna fick följa med på den resa en statlig utredning tar, samt diskutera när och hur det passar bäst att man som forskare kommer med inspel. Det blev en lärorik stund där alla fick möjlighet att dela med sig av erfarenheter, ställa frågor och dra nytta av kompetens inom området, från både inom och utanför KI.

Årets AI-svensk 2023 känner inget behov av att befinna sig i forskningens centrum. Ändå är det just där han befinner sig. Ortopeden och forskaren Max Gordon var tidig med att ta hjälp av artificiell intelligens. Nu vill alla andra veta hur man gör.

Förbättrad blodsockerkontroll i diabetes skyddar äggcellerna men inte moderkakan och fostermiljön, enligt forskare från Karolinska Institutet. Deras nya fynd som nu publiceras i EMBO Reports som omslagsartikeln baseras på studier av svensk registerdata, djurmodeller och mänskliga prover.

Efter att ägget har blivit befruktat av en spermie stramas det omgivande ägghöljet åt, vilket mekaniskt förhindrar att ytterligare spermier tar sig in och att embryot dör. Det visar forskning från bland annat Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Cell. Studien förklarar även hur mutationer i ägghöljets proteiner kan ligga bakom kvinnlig infertilitet och kan på sikt leda till nya preventivmedel.

I förra veckan var det dags för universitetsledningen att besöka CNS på sin turné för att träffa alla KI:s institutioner.

Njurfonden delar ut över 7 miljoner kronor till forskning om njursjukdomar. Det är den största summan sedan fonden instiftades och tilldelas 40 forskare, varav 19 är verksamma vid Karolinska Institutet. Bidragen går till forskning som rör kronisk njursjukdom, dialys och transplantation.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Brain, avslöjar en koppling mellan proteinet DEK och tidiga neuronala förändringar vid Alzheimers sjukdom. Forskarna fann att lägre DEK-nivåer i sårbara neuroner leder till ändrad neuronal aktivitet och ackumulering av Tau-protein, vilket ger insikter i Alzheimers sjukdoms patologi i tidigt skede och potentiella terapeutiska mål.

Konstantinos Meletis vid Karolinska Institutet har tilldelats ett pris från Arvid Carlsson-fonden för sitt framstående arbete inom neuropsykiatriska sjukdomar.

Forskningen som försökt att kartlägga de genetiska skillnaderna mellan moderna människan och dess arkaiska släktingar: Neandertalaren och denisovanen.

De senaste åren har behandlingslandskapet för solida tumörer genomgått en märkbar förändring. Med de nya cancerbehandlingarna ser framtiden ljusare ut för många unga cancerpatienter, då blir fertilitetsfrågor och framtida familjebildning en viktig aspekt. Sex specialister inom onkologi och fertilitet vid institutionen för onkologi-patologi krokar arm för att sammanställa kunskap och rekommendationer i denna viktiga fråga.

Längd- och viktkurvor har länge använts inom vården för att följa barn och ungdomars utveckling. I en artikel i The Lancet presenteras nu ett nytt webbverktyg som gör det möjligt att på ett liknande sätt följa utvecklingen för ett av kroppens mest vitala organ – lungorna. Lung Function Tracker är resultatet av ett internationellt samarbete mellan forskare på bland annat KI, Universitetet i Barcelona, Spanien, London Imperial College, Storbritannien, och Universitetet i Melbourne, Australien.

Forskare från Karolinska Institutet har visat att det finns ett samband mellan medicinering mot adhd och minskad risk för att dö i förtid. Risken för dödsfall av onaturliga orsaker, som olyckor och överdoseringar, kan minska med en fjärdedel, enligt den nya studien publicerad i JAMA.

KI-forskaren Laura Baranello har tilldelats det prestigefyllda ERC Consolidator Grant för sin forskning som syftar till att förstå samspelet mellan det cancerdrivande proteinet MYC och topoisomeras-enzymer. Målet är att kunna identifiera läkemedel för en mer målinriktad cancerbehandling med färre biverkningar. Laura Baranellos projekt MYCinTOPshape har tilldelats cirka 2 miljoner euro och kommer att pågå i fem år.

Forskare vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), Magnus Tobiasson och Eva Hellström-Lindberg har tillsammans med forskare i Nordiska MDS-gruppen utvecklat en metod som gör det möjligt att tidigt upptäcka återfall av blodcancersjukdomen myelodysplastiskt syndrom efter genomgången stamcellstransplantation. Metoden gör det möjligt att sätta in tidig behandling och på så vis förhoppningsvis motverka återfall. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Clinical Oncology.

Pradeepa Pushparaj skrev sin avhandling vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet. Hon tilldelas Sven Gards stipendium för bästa avhandling i virologi år 2023.

Vid docenturnämndens sammanträde den 24 februari 2024 beslutade nämnden att anta Rebecka Ahl Hulme som docent i kirurgi.

Om man tycker det är tråkigt att städa kan man tänka på det som en slags motion. Men stämmer det verkligen? Anna-Karin Welmer, lektor i fysioterapi, svarar.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att immunceller i levern reagerar på höga kolesterolnivåer i blodet och äter upp överflödigt kolesterol som annars kan orsaka skador på blodkärlen. Resultaten, som publicerats i Nature Cardiovascular Research, tyder på att kroppens reaktion vid uppkomsten av åderförkalkning startar i levern.

Småsnuskigt eller städdille – vad är bäst för hälsan? Helt klart är att det i vårdmiljön kan vara livsavgörande att hålla rent så att inte farliga bakterier sprids. Här intervjuas forskarna som tar städning på rent allvar.

Professor Margareta "Meta" Blombäck, en av pionjärerna inom hemostas -och trombosområdet, avled stilla den 7 mars 2024 i Stockholm i en ålder av 98 år.

Professor emeritus Lennart Levi har avlidit i en ålder av 93 år. Han sörjs närmast av hustrun Inger och sönerna Richard och Ragnar med familjer. Töres Theorell och Jan Palmblad, båda professorer emeriti vid Karolinska Institutet, skriver här ett minnesord över Sveriges första professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin.

En stor internationell forskningsstudie, COSMOS, initierad av Karolinska Institutet och Imperial College London, Storbritannien, har studerat över 250 000 mobiltelefonanvändare för att undersöka om de som använder mobiltelefon mycket och under lång tid har en högre risk för hjärntumör än andra. Studien, publicerad i Environment International, fann inte något samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar hur östrogen skyddar mot fettlever, en sjukdom som ökat dramatiskt under den pågående fetmaepidemin. Studien som publicerats i Molecular Systems Biology visar hur ett nytt läkemedel under utveckling skulle kunna bli en framtida behandling mot fettlever och levercancer.