Nyhetsarkiv

En ny studie från Karolinska Institutet publicerad i Nature Communications ger värdefulla insikter om aktiveringen av receptorer på cellytan. Kunskapen öppnar för nya riktade terapier och läkemedel mot bland annat tarmtumörer.

Karolinska Institutet har upptäckt att ett redan registrerat läkemedel mot depression, duloxetin, även kan ha positiva effekter på minne och kognitiva funktioner hos äldre.

Många immunbristsjukdomar är allvarliga tillstånd som måste behandlas med stamcellstransplantation. Lisa Westerberg studerar hur mutationer gör att immuncellerna inte kan röra sig som de ska. Målet är att hitta nya behandlingar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Flickor med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är i lägre utsträckning än jämnåriga flickor vaccinerade med HPV-vaccinet som skyddar mot framtida livmoderhalscancer. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.

En ny registerstudie från Karolinska Institutet och Tammerfors universitet visar att sjukhusinläggningar på grund av allergiska reaktioner hos barn har ökat i Finland medan de har minskat i Sverige. Studien, som publicerats i tidskriften Allergy, visar även att förekomsten av allergisk chock (anafylaxi) är högre i Finland än i Sverige.

Genom att analysera inflammatoriska markörer i blod och cerebrospinalvätska har forskare vid Karolinska Institutet sett tecken på inflammation i vävnad från patienter med klusterhuvudvärk, specifikt i proverna från nervsystemet. Studien publicerades nyligen i The Journal of Headache and Pain.

Typ 2-diabetes och förstadier till diabetes kan kopplas till ett snabbare åldrande av hjärnan, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Diabetes Care. Den positiva nyheten är att detta verkar kunna motverkas genom en hälsosam livsstil.

Andrea Varrone använder PET-teknik för att studera hur hjärnan förändras vid Parkinsons sjukdom. Målet är att utveckla nya avbildningsverktyg som kan användas för tidig diagnos och för att mäta effekten av olika behandlingar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Eva Kosek, professor i klinisk smärtforskning, har tilldelats Roland Melzack Lecture Award av International Association for the Study of Pain (IASP).

Välkommen till en inspirerande eftermiddag i Aula Medica! Seminariet vänder sig till gymnasieklasser med naturvetenskaplig inriktning i syfte att inspirera och väcka intresse för naturvetenskaplig forskning och samtidigt informera kring ny forskning om ungdomars miljö och hälsa.

Per Nilsson, docent vid avdelningen för neurogeriatrik får denna summa tillsammans med Evandro Fang vid Olso universitet. Och finansieringen är dessutom på 200 000 USD per år i två år med möjlighet till förlängning.

Professor Agneta Åkesson vid Institutet för miljömedicin (IMM) har utnämnts till medlem av EFSA's panel "Contaminants in the food chain". Utnämningen gäller för fem år.

En ny studie publicerad i Microbiome av forskare vid Karolinska Institutet, föreslår att ett par tidsbestämda prover kan hjälpa till att förutsäga långsiktiga obalanser i vaginal hälsa, vilket är kopplat till olika hälsoproblem.

En studie från Karolinska Institutet visar att vården brister i att möta utlandsadopterades specifika behov, trots höga nivåer av psykisk ohälsa inom gruppen. Studien publiceras i Frontiers in Public Health.

I takt med att mängden kliniska data ökar så ökar också arbetsbördan och svårighetsgraden för de läkare som ska tolka den. Magnus Boman forskar om hur AI kan användas till analyser som förbättrar vården. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Akut njurskada är förknippad med en ökad risk att utveckla demens, enligt en ny studie som publicerats i tidskriften Neurology av forskare vid bland annat Karolinska Institutet.

Den 20 augusti 2024 blev det officiellt klart, då kom beskedet från KI centralt som gratulerade till professuren i ortodonti.

Vi gratulerar Caroline Nordenvall, docent och lektor i kirurgi, som belönades med två priser under Kirurgveckan i Karlstad 2024. Hon utsågs till Regional pristagare av Stora Forskarpriset samt tilldelades Bengt Ihre Stipendium 2024.

Att ta reda på vilka som drabbas av sjukdom och varför är centralt för att vi ska kunna arbeta förebyggande. Jette Möller bedriver epidemiologisk forskning om våra stora folksjukdomar – hjärtkärlsjukdom, psykiska ohälsa och skador. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Svåra och långvariga värmevallningar under klimakteriet har ett samband med åderförfettning i hjärtats kranskärl. Det visar forskning från Karolinska Institutet och Linköpings Universitet som nyligen publicerats i en artikel i Journal of the American Heart Association.

Det finns flera hundra olika varianter av humant papillomvirus, HPV, men bara några är farliga. Dessa kan orsaka livmoderhalscancer, som kan leda till infertilitet och i värsta fall död. Men tack vare vaccin i kombination med gynekologiskt provtagningsprogram så kan många sjukdomsfall undvikas.

Lewykroppsdemens är en typ av demenssjukdom som liknar både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom men där studier på långtidseffekter av behandling saknas. En ny studie från Karolinska Institutet visar att alzheimerläkemedel av typen kolinesterashämmare har potential att bromsa den kognitiva nedsättningen. Studien har publicerats i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Vi gratulerar Pernilla Lagergren, professor i kirurgisk vårdvetenskap, som belönas med NFSK:s forskarpris 2024. Nationella Föreningen för Sjuksköterskor i Kirurgisk vård, NFSK, delar årligen ut ett forskarpris med syftet att lyfta forskning som har bidragit till att förbättra vården av den kirurgiska patienten och/eller professionsutveckling för sjuksköterskan i kirurgisk vård. Priset delades ut under Kirurgveckan i Karlstad den 21 augusti.

Varje år dör 135 personer genom självmord i transportsystemet i Sverige, varav ungefär 85 stycken inom den spårbundna trafiken. Johan Fredin Knutzén undersöker smarta åtgärder som kan rädda liv.

Professor Juleen Zierath är årets mottagare av det prestigefyllda Diabetes Prize for Excellence, som delas ut av forskningsnätverket EASD (European Association for the Study of Diabetes) och forskningsstiftelsen Novo Nordisk Fonden. Juleen Zierath får priset för sin banbrytande forskning om fysisk aktivitet och diabetes.

Även om cancer under graviditet ökar över tid i Sverige, så visar nya studier från Karolinska Institutet att kvinnor med graviditetsnära cancer har likvärdig prognos och låga risker för ogynnsamma obstetriska och perinatal utfall.

Studien visade att förhöjda hormonnivåer under graviditeten påverkar moderkakan och fostrets könsceller hos möss, men behandling med en androgenreceptorantagonist återställde deras funktion. Liknande mekanismer kunde överföras till människa genom odling av humana placentala organoider. Qiaolin Deng och Elisabet Stener-Victorins labb har tillsammans en ny publikation i The Advanced Science.

Han får bidraget för projektet ”Preklinisk utvärdering av potentiella kolinerga PET-avbildningsämnen” och det gäller för en treårsperiod.

Epidemiologen Moa Herrgård har under sex månader varit utsänd till Världshälsoorganisationens (WHO) regionala center för hälsokriser i Amman, Jordanien. Det övergripande fokuset för hennes arbete har varit att förbättra beredskapen för, och insatserna vid, hälsokriser i östra Medelhavsområdet och Mellanöstern. När hon ser tillbaka tycker hon att hon har lärt sig mycket under sin sekondering som hon kommer att ha nytta av i arbete på KI.

WHO har klassat det pågående utbrottet av mpox som ett internationellt hälsonödläge. Mpox orsakas av ett DNA-virus tillhörande en art av ortopoxvirus och delas upp i två typer: klad 1 och klad 2. Hittills har ett klad 1-fall konstaterats i Sverige. WHO bedömer att risken är låg för utbredd smittspridning i Europa.

Dostät adjuvant cytostatikabehandling kan förbättra överlevnaden för patienter med högrisk bröstcancer, visar forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Den internationella PANTHER-studien, som omfattade över 2000 patienter där 97 procent hade metastas till lymfkörtlar i armhålan, jämförde två olika upplägg för behandling med cytostatika och fann att den dosintensiva behandlingen minskade risken för återfall och spridning av sjukdomen. Resultaten presenteras i Journal of Clinical Oncology.

Män med spridd kastrationsresistent prostatacancer bör i första hand behandlas med andra generationens hormonläkemedel, som ger bättre behandlingssvar och ökad livslängd jämfört med cellgifter. Men effekten beror även på vilka mutationer som finns i patientens tumör. Det visar resultat från ProBio-studien, som leds av forskare vid Karolinska Institutet. Fynden publiceras i Nature Medicine.

En ny studie publicerad i Nature Medicine visar att deltagande i ett träningsprogram kan minska smärta och trötthet samt förbättra livskvaliteten för personer med metastaserande bröstcancer.

En ny maskininlärningsmodell kan förutsäga autism hos små barn utifrån relativt begränsad information. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet publicerad i JAMA Network Open. Modellen kan underlätta tidig upptäckt av autism, något som är viktigt för att kunna sätta in rätt stödinsatser.

I spåren av den gröna omställningen uppstår nya risker i människors arbetsmiljöer, menar Karin Broberg, professor vid Institutionen för miljömedicin vid Karolinska Institutet. ”Det går väldigt snabbt från en pilot till att det skalas upp för att bli nästa generations bränsle eller till att bli nästa anläggning för hur man ska återvinna plast,” säger hon. I slutet på året publicerar hennes forskargrupp en studie om arbetsmiljön i Sverige för dem som arbetar med att återvinna metaller.

Handledarpriset för bästa förlossningsbarnmorska delades ut av enheten för obstetrik och gynekologi i samband med terminsavslutningen för vårterminen 2024.

Precisionsmedicin förändrar cancerbehandling genom att anpassa behandlingen till varje tumörs genetiska profil. Nästa generations sekvensering (NGS) är avgörande för detta tillvägagångssätt, men dess komplexitet och inkonsekventa rapportering har tidigare varit hinder. En nyligen publicerad artikel i Annals of Oncology introducerar nya riktlinjer för att standardisera NGS-rapporter, vilket hjälper läkare att fatta informerade beslut och förbättra patientresultat.

En ny studie publicerad i tidskriften Scientific Reports av forskare vid Karolinska Institutet visar att olika antiretrovirala behandlingar (ART) påverkar mikrobiomet i tarm och munhåla samt kroppsmasseindex (BMI) hos personer som lever med hiv. Resultaten understryker vikten av att ta hänsyn till förändringar i mikrobiomet när man väljer ART-regimer.

Karolinska Institutet hamnar på plats 43 i 2024 års Academic Ranking of World Universities (ARWU), också kallad Shanghai-rankningen.

Thomas Helleday, professor i kemisk biologi vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, tilldelas Anders Jahres stora medicinska pris 2024. Han får det prestigefulla stora Jahre-priset för sina upptäckter av mekanismer för cancerutveckling hos människor, som tagits i bruk i uppföljning och behandling av patienter.

En systematisk översikt från forskare vid Karolinska Institutet som nyligen publicerades i The Lancet Psychiatry undersöker användningen av tvångsåtgärder inom barn- och ungdomspsykiatrin. Studien visar att tvångsåtgärder för patientgruppen är relativt vanligt förekommande internationellt men användningen varierar mycket mellan olika enheter och länder.

Vissa varianter av riskgener som tidigare kopplats till lungsjukdomen KOL kan förklara sänkt lungfunktion redan hos barn och unga, visar forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Resultaten presenteras i tidskriften Lancets systertidning eClinicalMedicine tillsammans med femton andra europeiska centra. 

Professor Maria Feychting svarar på frågor om mobilstrålning och hjärntumörer i KI-podden Medicinvetarna.

AI, artificiell intelligens, kan med fördel användas för att identifiera molekyler med stor potential att utvecklas till nya läkemedel mot psykiska sjukdomar, enligt forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien, som presenterats i tidskriften Science Advances, och genomförts på möss visar att AI med hög precision kan bidra till framtidens mer effektiva behandlingar av bland annat psykos.

Ett nytt läkemedel som ges under graviditeten kan förhindra en ovanlig men allvarlig sjukdom hos foster och nyfödda barn orsakad av moderns antikroppar. Det visar en klinisk fas 2-studie där forskare vid bland annat Karolinska Institutet medverkat. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine.

Pete Williams är en av få i Sverige som forskar på glaukom eller grön starr som det också kallas. Målet är en effektivare behandling. Ett läkemedel som kan förhindra den nedbrytande processen i ögats nervceller.

Kvinnor med epilepsi löper fyra gånger högre risk att dö under graviditeten och barnen har 50 procents högre risk att drabbas av sjukdom eller död. Det visar en ny stor studie ledd från Karolinska Institutet och publiceras i JAMA Neurology. Forskarna tror att bättre vård av kvinnor före, under och efter graviditeten kan minska riskerna.

Studenter, alumner och medarbetare från KI deltog i den färgsprakande Pride-paraden i Stockholm den 3 augusti. Stämningen var på topp under lärosätenas gemensamma Adacemic Pride-flagg, och årets tema var tydligt – vi är starkare tillsammans.

Anders Ekbom, senior professor i epidemiologi och tidigare prorektor vid Karolinska Institutet har avlidit i en ålder av 76 år. Han dog den 29 juli efter en tids sjukdom. Anders Ekbom hade flera roller och uppdrag vid KI. ”Hans betydelse för Karolinska Institutet går inte att överskatta”, säger KI:s rektor Annika Östman Wernerson.

Foster vars mamma hade covid-19 eller vaccinerade sig mot covid-19 under de första tre månaderna av graviditeten löper ingen ökad risk för missbildningar. Det visar en stor nordisk studie som har publicerats i the British Medical Journal.