Sköra ben kan upptäckas vid mammografi

Text: Annika Lund. Tidigare publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 3 2025 / Tema benskörhet

Benskörhet är en tyst sjuk­dom som till en början varken syns eller känns. Torkel Brismar, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, forskar om hur man skulle kunna screena efter sköra skelett och fånga upp patienterna redan innan den första frakturen.

– Det är i de lägre åldrarna, 55- till 70-årsåldern, som vi har störst chans att förebygga senare frakturer i rygg och höft. Det finns stora poänger med att behandla tidigt, säger Torkel Brismar, som också är kliniskt verksam radiolog. 

Han har undersökt hur man i sammanhanget kan använda sig av röntgenbilder av händer. I en första studie ingick drygt 8 000 patienter vars händer röntgades mellan åren 2000 och 2008. Patienterna sökte akutvård för misstänkta frakturer eller var remitterade av reumatologer. 

Forskarna bedömde bentätheten i specifika ben i mellanhanden. Sedan följde de patienterna över tid via register och ringade in dem som senare fick en höftledsfraktur.

Det gav kunskap om hur man i en röntgenbild av en hand kan förstå vem som senare löper risk att bryta sig. 

I nästa led erbjöd forskarna kvinnor att få en hand avbildad i samband med mammografiundersökning. Kvinnorna fick lägga sin hand på skivan i mammografimaskinen efter bröstundersökningen och ta en extra bild, något som tar endast några sekunder. 

14 000 kvinnor tackade ja till detta. De har också fyllt i en enkät med frågor om riskfaktorer för benskörhet, som till exempel om man har ramlat den senaste månaden och hur pass rörlig man är. 

Kan förutsäga risk

Studien pekar ut ett tydligt samband mellan bentäthet i handen och benskörhetsrelaterade frakturer. Antalet frakturer i höften var dock litet, vilket förklaras av att patienterna var unga i sammanhanget (i snitt 53 år) och uppföljningstiden kort (i snitt drygt tre år). Resultatet är ändå lovande, säger Torkel Brismar.

– Vi kan utifrån vissa värden i handens ben förutsäga risken för höftfraktur inom ett visst tidsspann, beräknat på individnivå. Det verkar möjligt att screena för benskörhet i samband med mammografiundersökningar eller om handen röntgas av andra skäl, som till exempel att man har ramlat, säger han.

Forskarna gör nu en långtidsuppföljning för att ytterligare förstå värdet av bentäthet i handen. Kvinnorna som handröntgades för snart två decennier sedan ska följas på nytt via register. Studien kan förhoppningsvis ge svar på frågan om hur ofta mätningen bör upprepas för att fånga upp så många bensköra skelett som möjligt.

I ytterligare ett annat projekt tränar forskarna en AI i att känna igen benskörhet i datortomografibilder från bukundersökningar. 

– Det öppnar för möjligheten att göra en mer komplett bedömning av patienternas frakturrisk. Den bedöms inte endast utifrån bentäthet – även mängden muskler och fett påverkar risken att falla och bryta sig. Vissa patienter kanske ska ha en annan behandling än läkemedel som enbart påverkar skelettets hållfasthet. Det kan röra sig om träning av specifika muskler, höftskyddsbyxor eller annat, säger Torkel Brismar.