Publicerad: 2025-08-22 11:12 | Uppdaterad: 2025-08-22 11:14

Depression är både orsak till och konsekvens av dålig hälsa

En stor internationell studie ledd av forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, visar att svår depression inte bara ökar risken för flertalet sjukdomar och sociala problem, utan också delvis drivs av faktorer som ensamhet, fetma, rökning och kronisk smärta.

Joëlle Pasman

I studien som publicerats i Nature Mental Health använde forskarna genetiska metoder för att systematiskt testa vilka faktorer som är orsaker och vilka som är konsekvenser av depression. Resultaten belyser den dubbla bördan av svår depression; den både uppstår från och bidrar till dålig hälsa, vilket gör prevention och behandling särskilt angeläget.

—Vi kan nu visa att depression är centralt för en rad hälsoproblem, säger Joëlle Pasman, verksam vid Amsterdam UMC och Karolinska Institutet, som ledde studien. Det är inte bara ett allvarligt tillstånd i sig utan ökar också risken för många sjukdomar, samtidigt som det utlöses av sociala, beteendemässiga och medicinska faktorer.

Genetiska verktyg för att testa orsakssamband

En utmaning inom forskning om psykisk hälsa är att skilja orsak från samband (korrelation). Vanliga observationsstudier kan inte alltid skilja på om depression orsakar dålig hälsa, eller om dålig hälsa orsakar depression. För att komma runt detta använde forskarna Mendelsk randomisering, en metod som utnyttjar att genetiska varianter tilldelas slumpmässigt vid befruktningen som ett slags naturligt experiment som visar om en faktor verkligen orsakar en annan.

Teamet granskade över 200 faktorer som tidigare kopplats till depression, inklusive livsstils-, medicinska och sociala variabler, och testade orsakssamband för 135 av dessa.

Orsaker och konsekvenser av depression

Forskargruppen fann att många faktorer verkar bidra till depression. Dessa inkluderar ensamhet, låg inkomst, rökning, fetma, kronisk smärta och vissa endokrina egenskaper såsom ung ålder vid puberteten. Livsstilsfaktorer som lägre fysisk aktivitet och riskfyllda beteenden ökade också risken för depression.

Samtidigt fann forskarna att genetisk benägenhet för depression ökar risken för ett brett spektrum av utfall, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, hypotyreos, kronisk smärta, inflammation och minskad fysisk aktivitet. Depression bidrog också till lägre utbildningsnivå, minskad inkomst, relationssvårigheter och ökade självmordstankar och -beteenden.

Många av dessa samband var dubbelriktade, vilket innebär att depression och dess riskfaktorer kan påverka varandra i självförstärkande cykler – till exempel kan depression öka ensamhet, medan ensamhet i sin tur ökar risken för depression. Sammantaget visade dock studiens resultat tydligare att depression leder till andra hälsoproblem än tvärtom, vilket understryker de långtgående konsekvenser depression kan få för en människas välmående.

Lu Yi Photo: Ulf Sirborn

Betydelse för förebyggande och behandling

Resultaten visar att det krävs en dubbel strategi för att bryta depressionscykeln: att minska riskfaktorer som predisponerar människor för depression samt effektiv behandling av depression för att förhindra negativa konsekvenser för hälsan senare i livet. Eftersom många samband var dubbelriktade är det viktigt att rikta in sig på båda sidorna – till exempel kan åtgärder mot fetma, rökning eller ensamhet minska risken för depression, medan behandling av depression i sig kan minska risken för att dessa problem uppstår eller förvärras.

—Depression bör ses både som ett resultat av ogynnsamma sociala och medicinska förhållanden, och en viktig orsak till dålig hälsa i sig själv, säger Lu Yi, ansvarig för studien. Denna dubbla roll understryker vikten av förebyggande strategier som riktar sig mot påverkbara orsaker, samtidigt som man säkerställer snabb behandling för att minska kaskaden av negativa konsekvenser.