Nyhetsarkiv

Xinxin Luo, postdoktor vid institutionen för medicin, Solna, har tilldelats Dimitris N. Chorafas Pris 2025. Priset på 10 000 USD vänder sig till nydisputerade, alternativt doktorander under sista året av doktorandarbetet. Syftet är att stimulera unga, lovande forskare. Xinxin Luo uppmärksammas för sin forskning om hur inflammation, vävnadsskada och läkningsprocesser samverkar i tarmen.

Marianne van Hage, professor vid Karolinska Institutet, har fått Europas främsta utmärkelse inom allergi – Paul Ehrlich-priset. Hon är den första svensken någonsin att få utmärkelsen, tack vare sin banbrytande forskning inom molekylär allergologi och den fästinginducerade födoämnesallergin, alfa-gal-syndromet.

Personer som haft covid-19 löper ökad risk att utveckla vissa inflammatoriska sjukdomar i luftvägarna, som astma, hösnuva och kronisk bihåleinflammation. Vaccination mot sars-cov-2-viruset verkar däremot minska risken. Det visar en omfattande epidemiologisk studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet.

Varje år delar Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond ut Kerstin Hejdenbergs stipendium till doktorander inom barnallergologisk forskning. Fyra av mottagarna av årets stipendium är verksamma vid Karolinska Institutet.

KI-forskaren Mai-Lis Hellenius har skrivit flera böcker med forskningsbaserade råd för ett hälsosamt liv som förebygger hjärt-kärlsjukdom och annan ohälsa. Nu har hennes senaste bok vunnit ett viktigt pris kopplat till en hälso-satsning med andra KI-forskare i Estland, ett land med hög dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat över 250 proteiner som starkt påverkas vid malaria, vilket kan hjälpa till att förutsäga sjukdomens svårighetsgrad och därmed möjliggöra snabbare behandling till de mest kritiska patientfallen.

En ny studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att patienter som diagnostiserats med de sällsynta hudcancerformerna mycosis fungoides och Sézarys syndrom löper en avsevärt högre risk att dö i lymfom och infektioner jämfört med den övriga befolkningen. Studien publicerades nyligen i British Journal of Dermatology.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har utsett Bahira Shahim vid institutionen för medicin, Solna till en av "framtidens forskningsledare". Totalt inkom 213 ansökningar, varav 16 valdes ut. Forskarna får ett anslag på 15 miljoner kronor vardera under en femårsperiod, samt deltar i ett omfattande ledarskapsutbildningsprogram.

Spädbarn som överlever allvarliga hälsoproblem de första veckorna av livet har högre risk att dö under barndomen och tonåren jämfört med barn som varit friska som nyfödda. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Pediatrics.

Ingrid Lundberg, överläkare och professor i reumatologi, har för sitt stora bidrag till forskningen om mysoit tilldelats titeln hedersdoktor på Universitat Autònoma de Barcelona (UAB).

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny mekanism där cirkulära RNA spelar en avgörande roll i sårläkning, vilket kan leda till nya terapier för att förbättra sårläkning och minska ärrbildning. Studien publicerades i Advanced Science.

Personer med en särskild avvikelse i en av hjärtklaffarnas infästning löper ökad risk för farliga hjärtrytmrubbningar, även efter en lyckad operation. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i European Heart Journal. Tillståndet är vanligare hos kvinnor och yngre patienter med klaffsjukdom och kan i värsta fall leda till plötsligt hjärtstopp.

Det svenska nationella patientregistret (NPR) har länge varit en hörnsten för epidemiologisk forskning. Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny review-artikel undersökt validiteten hos registret och sett att den är god för de flesta diagnoser och mycket god för kirurgiska ingrepp.

Fem Wallenberg Clinical Scholars har under 2025 beviljats ett förlängt anslag under ytterligare fem år. Bland dessa finns KI-forskaren Olle Kämpe, som därmed får stöd i sammanlagt tio år för sin forskning om orsakerna till autoimmuna sjukdomar.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, har ringat in genvarianter som ökar risken för ateroskleros, även kallat åderförkalkning. Målet är att de nya fynden ska ge tidigare upptäckt av ateroskleros och bättre behandling av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Ett forskarteam vid Karolinska Institutet har utvecklat ett nytt verktyg för genetisk forskning. Studien som publicerades i Nucleic Acids Research lanserar BLU-VIPR, en metod som gör det möjligt för forskare att kontrollera genredigeringsverktyget CRISPR med hjälp av ljus. Den här innovationen kan avsevärt komma att förbättra vår förståelse av geners funktioner i komplexa organismer.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny mekanism bakom blodkärlsskador vid typ 2-diabetes. Studien, som publiceras i Journal of Clinical Investigation, visar att små vesiklar från röda blodkroppar kan överföra skadliga signalmolekyler till blodkärlen och försämra deras funktion.

I år delar Reumatikerförbundet ut nära 14 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar. Något som förenar många forskningsprojekt är ett tydligt fokus på att individanpassa diagnostik och behandling. Av de sammantaget 87 forskningsprojekten i årets tilldelning bedrivs 32 vid KI.

I en utvärdering som redovisades den 19 mars konstaterar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att vissa områden inom de biomedicinska analytikerutbildningarna i hela landet behöver förbättras för att studenterna ska få bästa möjliga utbildning. Samtidigt finns det styrkor i utbildningarna som kan inspirera till vidareutveckling visar resultatet från UKÄ.

Årets utdelade forskningsbidrag från Njurfonden blev rekordstort, sju och en halv miljon kronor till njurforskning. Ungefär hälften, 3 450 000 kronor, går till projekt vid Karolinska Institutet.

KI får anslag för åtta forskartjänster inom ramen för Marie Skłodowska-Curie Actions (MSCA), EU:s flaggskeppsprogram för finansiering av internationellt utbyte av yngre, ledande forskare. MSCA är en del av EU:s innovationsprogram Horisont Europa och KI får finansieringen i mycket hård konkurrens.

Kvinnor med graviditetskomplikationer har en ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Nu visar en ny studie i European Heart Journal att även systrar till kvinnor med komplicerade graviditeter löper högre risk, även om de haft okomplicerade graviditeter. Fynden tyder på att gener och gemensamma miljöfaktorer kan spela en roll i sambandet mellan graviditetskomplikationer och risk för hjärt-kärlsjukdom, menar forskarna från Karolinska Institutet.

En ny studie från Karolinska Institutet kartlägger den cellulära och molekylära dynamiken i mänsklig sårläkning i exceptionell detalj. Studien publicerades i Cell Stem Cell.

Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond delar i år ut 8,8 miljoner kronor till angelägen astma- och allergiforskning. Åtta av forskarna som får bidrag är verksamma vid Karolinska Institutet.

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,6 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet. Av dessa är det tolv forskare vid Karolinska Institutet som tilldelas 2,3 miljoner kronor. Anslagen syftar till att främja banbrytande forskning som förbättrar diagnostik, behandling och förebyggande av cancer och allergier.

KI-forskarna Emma Andersson, Volker Lauschke, Gustaf Edgren och Alireza Salami tilldelas Europeiska forskningsrådets prestigefyllda konsolideringsanslag och totalt ungefär åtta miljoner euro (cirka 90 miljoner svenska kronor) till sin forskning.

Clarivate har presenterat sin lista över Highly Cited Researchers for 2024, där forskare vars arbete haft globalt inflytande i sina respektive fält uppmärksammas. Lars H. Lund är en av dem.

Hagbergs stiftelse har beslutat att tilldela Bahira Shaim och David Marlevi Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris och forskningsanslag. Priset består dels av ett personligt pris på 175 000 kronor och dels ett forskningsanslag om 475 000 kronor. Priset delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid i oktober 2025.

Forskare vid Karolinska Institutet har erhållit stöd på 5,6 miljoner från Vetenskapsrådet till ett forskningsprojekt för att förbättra personcentrerad vård, patientsäkerhet, teamarbete och kommunikation inom förlossningsvården.

Kvinnor som drabbats av svåra komplikationer under sin första graviditet eller förlossning är mindre benägna att skaffa fler barn, enligt en studie publicerad i JAMA av forskare vid Karolinska Institutet. Då födelsetalen har minskat stadigt i Sverige under senare år föreslår forskarna bättre övervakning inom mödravården för att komma till rätta med problemet.

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit en molekyl som både kan hjälpa tarmarna att läka efter skador och att bromsa tumörtillväxten vid tjock- och ändtarmscancer. Upptäckten kan leda till nya behandlingar både vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och cancer. Resultaten har publicerats i tidskriften Nature. 

Finansmannen och hedersdoktorn vid Karolinska Institutet Fredrik Lundberg donerar 25 miljoner kronor för en fortsatt satsning på kardiovaskulär forskning. Det är femte gången sedan 2007 som Lundberg donerar stora belopp vilket gett möjlighet till forskning som förändrat metoder och kirurgi vid hjärt-kärlsjukdomar.

Aortaaneurysm, eller pulsåderbråck, innebär en risk för att stora kroppspulsådern brister, vilket är direkt livshotande. Nu tilldelas Hanna Björck, docent vid Karolinska Institutet, Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare på sex miljoner kronor för att utveckla framtida individuella behandlingar.

Cancerpatienter som behandlas med strålning kan få svårläkta skador på huden. I en nyligen publicerad studie har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset nu visat att strålningen skapar ett slags minne i hudcellerna som försvårar läkningen. Samtidigt fann de att genom att rikta in sig på detta minne med antikroppar går det att reversera skadan.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att dödligheten i hjärtsvikt har minskat i Sverige under de senaste 20 åren. Studien har publicerats i European Journal of Heart Failure.

SSMF (Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning) vänder sig till forskare inom alla medicinska områden och stödjer grundforskning såväl som tillämpad forskning. Hösten 2024 har 21 forskare vid Karolinska Institutet beviljats SSMF Consolidator Grant, Starting Grant respektive Postdoctoral Grant.

Ny, effektiv och personlig cancerimmunterapi, bättre behandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och förbättrat skydd mot infektioner och virus är några exempel på grundforskning som nu beviljas anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Av de totalt 30 projekten som delar på 835 miljoner kronor drivs sju av forskare vid Karolinska Institutet.

En ny studie från Karolinska Institutet och Chinese Academy of Medical Sciences har identifierat en RNA-molekyl som är viktig för hudens sårläkning. Forskningen, som publicerats i Nature Communications, kan få betydelse för behandlingen av svårläkta sår.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar forskarna John Pernow och Aida Collado Sánchez vid Karolinska Institutet med Alvarengas pris 2024. Pristagarna belönas för en forskningsartikel om studie som visar på en ny orsak bakom kärlkomplikationer vid typ 2-diabetes och möjliga framtida behandlingar för att motverka detta.

Addgene är en ideell organisation som fungerar som ett globalt plasmidarkiv, vilket underlättar delningen av molekylärbiologiska verktyg mellan forskare över hela världen. De forskare vars plasmid har beställts 100 gånger eller mer gratuleras med en ”Blue Flame Award”.

Generation Pep vill att alla barn och unga i Sverige ska ha möjlighet och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv. De samarbetar med etablerade kunskapspartners varav Karolinska Institutet är en. Nu presenterar Generation Pep webbutbildningen Mitt bästa dygn, utvecklad i samarbete med forskare på bland annat KI och med syfte att förbättra ungas hälsa.

Överaktiv inflammation kan länkas till allt från hjärt-kärlsjukdom till autoimmun sjukdom och cancer. Peder Olofsson vill förstå hur nervsignaler reglerar inflammation – för att på sikt hitta nya behandlingsmöjligheter. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

En tredjedel av Sveriges befolkning lever med kroniska inflammatoriska hudsjukdomar som psoriasis, eksem och vitiligo. Liv Eidsmo kartlägger hudens T-celler för att bättre förstå varför sjukdomarna ofta återkommer på samma plats. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Myositkliniken som leds av professor Ingrid Lundberg är världsledande när det gäller forskningsstudier som syftar till att hjälpa patienter. Den amerikanska patientföreningen the Myositis Associations uppmärksammar nu deras insatser med en utmärkelse.

Europeiska forskningsrådet (ERC) har tillkännagett årets mottagare av Starting Grants för unga forskare och akademiker i hela Europa. Sex projektansökningar inlämnade av forskare från Karolinska Institutet har fått anslag på totalt 9,8 miljoner euro – ett viktigt erkännande för KI.

Det har funnits en farhåga att vanliga diabetesläkemedel kan öka risken för självmord och självskadebeteende. I en ny studie, ledd av forskare vid Karolinska Institutet och publicerad i Jama Internal Medicine, sågs inte någon riskökning.

Akuta luftvägsinfektioner är en av de vanligaste orsakerna till vårdkontakt i Sverige, och en betydande orsak till sjuklighet och död. Genom mer kunskap om immunsystemet i luftvägarna vill Anna Smed Sörensen kunna förebygga svår sjukdom. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

I takt med att mängden kliniska data ökar så ökar också arbetsbördan och svårighetsgraden för de läkare som ska tolka den. Magnus Boman forskar om hur AI kan användas till analyser som förbättrar vården. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 3 oktober.

Ett nytt läkemedel som ges under graviditeten kan förhindra en ovanlig men allvarlig sjukdom hos foster och nyfödda barn orsakad av moderns antikroppar. Det visar en klinisk fas 2-studie där forskare vid bland annat Karolinska Institutet medverkat. Studien har publicerats i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine.

Kvinnor med epilepsi löper fyra gånger högre risk att dö under graviditeten och barnen har 50 procents högre risk att drabbas av sjukdom eller död. Det visar en ny stor studie ledd från Karolinska Institutet och publiceras i JAMA Neurology. Forskarna tror att bättre vård av kvinnor före, under och efter graviditeten kan minska riskerna.