Sju KI-forskare får anslag för grundforskning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Ny, effektiv och personlig cancerimmunterapi, bättre behandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och förbättrat skydd mot infektioner och virus är några exempel på grundforskning som nu beviljas anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Av de totalt 30 projekten som delar på 835 miljoner kronor drivs sju av forskare vid Karolinska Institutet.
– Stiftelsens utvärderingsprocess är fokuserad på att identifiera projekt som ligger i den internationella forskningsfronten och som kan bidra med ny kunskap, konstaterar Peter Wallenberg Jr, ordförande för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, i ett pressmeddelande.
De totalt 30 projekten, inom medicin, naturvetenskap och teknik, har efter en internationell utvärderingsprocess bedömts ha så hög vetenskaplig potential att de har möjlighet att leda till framtida forskningsgenombrott.
Varje projekt utvärderas av minst fyra, fem internationella experter inom respektive område.
Sedan 2011, då Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse inrättade projektanslagsformen, fram till 2024 har 303 projekt med en sammanlagd budget om 8,3 miljarder kronor beviljats.
Projekt vid KI som fått finansiering
Projekt: “Spatially resolving tumor and immune clonal niches in human breast cancer”
Beviljat anslag: 26 000 000 kronor under fem år
Huvudsökande: Dr Camilla Engblom
Camilla Engblom är biträdande lektor i immunologi vid institutionen för medicin, Solna. I projektet ska hon kartlägga brösttumörer med avseende på deras mikromiljö, samt utveckla nya analysmetoder.
Forskarna vill i detalj förstå hur celler samverkar i tumörens mikromiljö, med särskilt fokus på så kallade B-celler som bildar antikroppar.
Ett mål är att identifiera biomarkörer som skulle kunna förutsäga vilka tumörer som är mottagliga för immunterapi, bland annat med hjälp av AI och 3D-tumörmodeller, men forskarna hoppas även kunna hitta nya molekylära mål för behandling.
Projekt: “New chronic pain mechanisms: Spatiotemporal dynamics of dysregulated proteins in inflammatory pain”
Beviljat anslag: 34 000 000 kronor under fem år
Huvudsökande: Professor Patrik Ernfors
Patrik Ernfors är professor i vävnadsbiologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. Även om själva inflammationen vid ledgångsreumatism kan behandlas kvarstår smärtan hos många. Han har upptäckt en signalväg som kan förklara detta.
I projektet ska forskarna med en rad tekniker, bland annat så kallad optogenetik, i detalj beskriva den nya mekanismen hos möss.
Hos friska försökspersoner vill man bekräfta att smärta uppstår om signalvägen aktiveras – och att smärtan kan blockeras om signalvägen hämmas.
Projekt: ”Next Generation Spatial Membrane Biology”
Beviljat anslag: 26 000 000 kronor under fem år
Huvudsökande: Professor Björn Högberg
Björn Högberg är professor i molekylära systems biofysik vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.
Han är intresserad av hur celler signalerar till varandra och har visat att det ofta handlar om att celler känner av mönster av proteiner på en annan cells yta – där mönstrets form avgör om signalen går fram eller ej.
Inom projektet ska forskarna utveckla ny teknik för att avläsa proteinmönster där de använder DNA-strängar som inpräntas med mönsterinformationen, vilka i nästa steg kan avläsas med hjälp av så kallad DNA-sekvensering.
Projekt: “Novel Nitric Oxide Signaling Modalities for Cardiovascular Therapeutics”
Beviljat anslag: 31 000 000 kronor under fem år
Huvudsökande: Professor Jon Lundberg
Jon Lundberg är professor i gasers farmakologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi. Signalering via kväveoxid, NO, anses ske då fritt NO diffunderar i och mellan celler.
Han och hans kollegor lanserar tesen att NO istället binds till järnet i en fri hemgrupp och bildar NO-ferroheme – en helt ny signalsubstans. I projektet undersöks bildning, förekomst och funktion hos kroppseget NO-ferroheme.
Dessutom studerar de samspelet mellan ämnet nitrat, som finns i kosten, och kroppens röda blodkroppar, då nitrat kan bilda biologiskt aktivt NO-ferroheme i dessa celler. Det långsiktiga syftet är bättre riktad behandling vid hjärt-kärlsjukdom.
Projekt: “T-MAP: Translating the Functional Role of Mucosal IgA Clonal and Glycoprofiles to Effective Humoral Mucosal Protection”
Beviljat anslag: 25 000 000 kronor under fem år
Huvudsökande: Docent Charlotte Thålin
Charlotte Thålin är docent vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Danderyds sjukhus. I projektet ska forskarna kartlägga IgA-antikroppen, den variant som skyddar mot luftvägsinfektioner i luftvägarnas slemhinna.
Hon har samlat in en serie av blod- och nässekretprover där det över tid går att se vilka slags IgA-antikroppar som skyddar mot infektion. Dessa ska återskapas på laboratoriet för funktionella tester i provrör.
Målet är att utveckla IgA-läkemedel som appliceras på slemhinnan och då förebygger luftvägsinfektioner och virusspridning.
Projekt: “A Spatially Functional Atlas of the Healing Intestinal Barrier: Implications for Inflammatory Bowel Diseases”
Beviljat anslag: 26 000 000 kronor under fem år
Huvudsökande: Docent Eduardo Villablanca
Eduardo Villablanca är docent i immunologi vid institutionen för medicin, Solna. Han kommer att fortsätta sitt arbete med att via olika tekniker kartlägga hur tarmens slemhinna ska kunna förmås att läka vid inflammatorisk tarmsjukdom.
En del är att skapa en atlas över samspelet mellan olika slags kroppsceller men också mellan kroppsceller och bakterier i tarmfloran.
I projektet kommer forskarna bland annat att utgå från material från patienter med inflammatorisk tarmsjukdom med målet är att hitta kandidatmolekyler som kan leda fram till bättre behandling.
Projekt: “Expressing mtDNA – from basic mechanisms to pathophysiology in humans”
Beviljat anslag: 24 000 000 kronor under fem år
Huvudsökande: Professor Anna Wredenberg
Anna Wredenberg är professor i mitokondriell biologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik. När mitokondriernas förmåga att skapa energi skadas uppstår allvarliga sjukdomar där det idag inte finns effektiv behandling.
Med avancerade tekniker ska forskarna i projektet studera hur DNA i mitokondrien samverkar med DNA i cellkärnan för att förstå vilka interaktioner som kan utlösa sjukdom och varför det ser så olika ut i olika vävnader.
Fynden verifieras sedan i bevarad vävnad från patienter med målet att hitta nya angreppspunkter för behandling.