Nyhetsarkiv

Tidpunkten när en blivande mamma drabbas av blodbrist—ett relativt vanligt tillstånd sent i graviditeten—kan spela en stor roll för det växande fostret, enligt en studie vid Karolinska Institutet publicerad i tidskriften JAMA Psychiatry. Forskarna hittade en koppling mellan blodbrist tidigt i graviditeten och en ökad risk för autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Blodbrist mot slutet av graviditeten hade inte samma korrelation.

Hjärnfonden stödjer kvalificerad forskning om hjärnan och övriga nervsystemet samt sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hela nervsystemet. I år har 98 forskningsprojekt av totalt 273 inkomna beviljats stöd.

The Brain & Behavior Research Foundation tilldelar sedan 1987 olika typer av forskningsbidrag.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat effekter av motion i en musmodell av för tidigt åldrande. Studien har nyligen publicerats i Aging Cell tillsammans med kollegor från Harvard Medical School.

Hallå där Tobias Holmlund, doktorand vid sektionen för Neurogeriatrik. Den 4 oktober försvarar du din avhandling ”Energy expenditure and accelerometer cut-points for sedentary behavior and physical activity in spinal cord injury : implication for guiding and prevention”, vad handlar den om?

Smärta orsakar lidande och leder till stora kostnader för samhället. Nästan var femte person har pågående smärta och det finns ett stort behov av att hitta nya smärtstillande läkemedel. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt ett nytt sensoriskt organ i huden som känner av farlig retning från omgivningen. Studien publiceras i Science.

Sten Linnarsson, professor i molekylär systembiologi vid Karolinska Institutet, vill försöka förstå hur människohjärnan utvecklas. Kungl. Vetenskapsakademien tilldelar honom nu årets Torsten Söderbergs akademiprofessur i medicin för arbetet med att åstadkomma en detaljerad karta över den mänskliga hjärnan. Anslaget är på tio miljoner kronor under en femårsperiod.

Forskare vid Karolinska institutet har utvecklat en stamcellsbaserad modell för att studera nervcellers motståndskraft och sårbarhet vid nervsjukdomen ALS. Resultaten publiceras i tidskriften Stem Cell Reports och kan bidra till att identifiera nya genetiska mål för behandling som skyddar känsliga nervceller.

Om ett visst protein saknas under fosterstadiet utvecklas inga nervceller som förmedlar smärta, temperatur och klåda. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Cell Reports. Upptäckten kan på sikt leda till nya läkemedel mot smärttillstånd.

Forskare på Karolinska Institutet har kartlagt vilka delar av hjärnan som skickar information till mediala prefrontalkortex (mPFC) hos möss. I studien, som publiceras i tidskriften Nature Neuroscience, har den exakta 3D-positionen av närmare 170 000 nervceller som projicerar till mPFC identifieras. Datan i studien är tänkt att fungera som en resurs för forskare intresserade av att förstå hur specifika hjärnregioner interagerar med mPFC.

Vad är det som händer i hjärnan när vi känner obehag? Forskare vid Karolinska Institutet är nu ett steg närmare svaret på den frågan. I en ny studie publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry har forskarna kartlagt vilka nervbanor i hjärnan hos möss som styr beteenden förknippade med aversion.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat fyra typer av nervceller i det perifera hörselsystemet, varav tre helt nya. Kartläggningen av dessa kan nu leda till nya former av behandlingar av olika hörselskador som tinnitus och åldersrelaterad hörselnedsättning. Studien publiceras i Nature Communications.

Hallå där, Dinos Meletis, docent vid Institutionen för neurovetenskap, som varit med att utveckla en ny seminarieserie som startar denna vecka i Karolinska Institutets nya forskningshus Biomedicum.

Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har tagit fram en ny cellmodell för mänskliga astrocyter i hjärnan. Dessa celler har en central betydelse vid neurologiska sjukdomar såsom alzheimer, men det har tidigare saknats bra modeller för att studera dem. Cellmodellen kan också användas i industriell skala för att identifiera nya läkemedelskandidater. Forskningen presenteras i den vetenskapliga tidskriften Stem Cell Reports.

En studie i Nature av forskare vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet ger ny, viktig kunskap om hur hjärnan styr gångrörelser. I försök på möss har forskarna upptäckt att särskilda startceller på olika platser i hjärnan får mössen att antingen gå eller springa. Forskningen kan resultera i nya behandlingar för sjukdomar och skador som påverkar rörelseförmågan.

Genom att programmera om hudceller till nervceller bygger forskare vid Karolinska Institutet cellmodeller av den mänskliga hjärnan. I en ny studie i Molecular Psychiatry beskriver forskarna hur celler från patienter med den svåra utvecklingssjukdomen lissencefali skiljer sig från friska celler. Metoden kan ge ny, viktig kunskap om svårstuderade medfödda sjukdomar.

Man har tidigare antagit att kronisk nervsmärta orsakas av att de nervceller som förmedlar smärta blir överkänsliga. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att nervsmärta kan orsakas av att en annan typ av nervceller, som normalt gör att vi känner behaglig beröring, till följd av nervskada i stället börjar signalera smärta. Resultaten, som presenteras i tidskriften Science, kan i förlängningen leda till effektivare smärtbehandlingar.

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort viktiga framsteg i sökandet efter nya behandlingar för Parkinsons sjukdom. Genom att manipulera genuttrycket hos stödjeceller i hjärnan har de lyckats skapa nya dopaminproducerande nervceller. Studien, som genomförts på möss och mänskliga celler, publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology.

I det omfattande samarbetsprojektet Karolinska Schizophrenia Project tar forskare vid Karolinska Institutet ett helhetsgrepp om sjukdomsmekanismerna vid schizofreni. Nu presenteras de allra första resultaten i den ansedda vetenskapliga tidskriften Molecular Psychiatry. Forskarna visar att patienter med schizofreni har sänkta nivåer av den livsviktiga signalsubstansen GABA och förändringar hos hjärnans immunceller.

Arbetsminne och andra kognitiva förmågor hos barn och ungdomar kan kopplas till hur framgångsrika de är på fotbollsplanen, visar en ny studie från Karolinska Institutet. Fotbollsklubbar som fokuserar för mycket på fysiska egenskaper riskerar därmed att sålla bort framtida elitspelare.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny teknik som gör det möjligt att plocka ut enstaka celler ur en vävnad och analysera genuttrycket i så lite som en enda cell.

Tillväxtfaktorn IGF-2 kan rädda mänskliga nervceller från att dö vid den obotliga sjukdomen ALS, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Milanos universitet. Studien, som publiceras i tidskriften Scientific Reports, visar att motståndskraftiga okulomotoriska nervceller kan användas som ett verktyg för att identifiera faktorer som kan skydda känsliga nervceller från nedbrytning vid den dödliga neurodegenerativa sjukdomen.

Ryggmärgen har ett eget system för att känna av förändringar i pH, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet. De nya fynden, som publiceras i tidskriften Current Biology, visar också att celler i ryggmärgens centralkanal reglerar pH-nivån om den avviker från normalt pH, något som annars kan ha en negativ påverkan på nervkretsars funktion.