Nyhetsarkiv

Hur ska vården göra för att så snabbt som möjligt identifiera bakterier eller andra smittämnen i blodet hos sepsispatienter? Det är forskningsfokus för Volkan Özenci. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

En del patienter får sepsis av infektioner som de har fått på sjukhus. Nu prövas ett nytt digitalt system som ska hitta de här patienterna genom att kontinuerligt scanna av journalinformation efter tecken på sepsis. Denna artikel är en del i ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

För drygt två år sedan föll Arne Persson illa under en skogspromenad med sin hund. Han slog sig rejält i svanskotan men kunde ta sig hem. De kommande dagarna fick han mer och mer ont och till slut sökte han akut på sjukhuset. Efter röntgen blev han hemskickad eftersom inget var brutet. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Petra Kormos andra barn föddes onsdagen den 4 januari 2017. Förlossningen gick bra, men väl hemma fick Petra feber. Dag för dag kände hon sig allt svagare och sjukare. Denna artikel är en del av ett fördjupningstema från KI:s populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap.

Risken att infekteras av parvovirus är förhöjd hos de personer som har blodgrupp Rh(D), enligt en studie publicerad i The Journal of Infectious Diseases av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med Octapharma.

En studie från Karolinska Institutet kastar nytt ljus på frågan om huruvida blodgivarens kön och tidigare graviditeter påverkar överlevnaden hos patienter som får transfusion av röda blodkroppar. Ingen av dessa faktorer påverkar patienternas överlevnad om man tar hänsyn till de lägre hemoglobinnivåerna som finns i blod från kvinnor, enligt studien som publiceras i JAMA Internal Medicine.

Vi gratulerar Mattias Carlsten vid Centrum för hematologi och regenerativ medicin (HERM) som är ny docent i hematologi vid MedH/KI.

Det går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt användningen av en låg dos av venetoklax, ett experimentellt läkemedel, för behandling av cancersjukdomen multipelt myelom hos patienter som fått återfall efter standardbehandling. Resultaten publiceras i American Journal of Hematology och ger nytt hopp för behandling av multipelt myelom.

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat kopplingar mellan olika blodgrupper och totalt 49 sjukdomar, bland annat det nya fyndet att blodgrupp B verkar ha en skyddande effekt mot njursten. Analysen, som inkluderar data på över fem miljoner människor och drygt 1 000 sjukdomar, bekräftar också tidigare kopplingar mellan vissa blodgrupper och ökad risk för blodpropp, blödningsrubbningar eller högt blodtryck under graviditeten. Resultatet har publicerats i tidskriften eLife.

Tobias Stiftelsens anslag 2020 har tilldelats Magnus Tobiasson och Eva Hellström Lindberg, båda forskare vid Karolinska Institutet. Anslaget uppgår till 10 miljoner kronor fördelat på 5 år. Det ska stödja forskning kring tidig upptäckt av återfall efter stamcellstransplantation för patienter med blodcancersjukdomen myelodysplastiskt syndrom.

Ett enkelt blodtest kan hjälpa till att förutsäga vilka personer med multiple skleros (MS) sannolikt kommer att försämras under det kommande året, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats online i tidskriften Neurology.

Akuta porfyrier är en grupp ovanliga sjukdomar som kan ge allvarliga och ibland livshotande attacker av buksmärtor, illamående och kräkningar samt förlamningar. Levertransplantation är idag den enda effektiva behandlingen som finns för de svårast sjuka patienterna. Nu visar en klinisk prövning som genomförts i samarbete med forskare på Karolinska Institutet att en ny läkemedelskandidat kan förebygga attacker hos dessa patienter. Studien publiceras i New England Journal of Medicine.

Tvärtemot vad man tidigare trott är utvecklingen från blodstamceller till mastceller, en sorts specialiserade immunceller, inte beroende av tillväxtfaktorn stamcellsfaktor. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Blood. Resultaten kan bana väg för nya behandlingar mot vissa blodsjukdomar.

En ny mekanism som reglerar hur blodkärl växer och kopplas ihop med varandra har upptäckts av ett internationellt forskarlag från Karolinska Institutet och Heinrich Heine University Düsseldorf, Tyskland. Kunskapen kan öppna upp nya möjligheter för framtida cancerbehandlingar. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.