Publicerad: 2022-06-13 17:00 | Uppdaterad: 2022-06-14 12:47

Transfusion av röda blodkroppar från kvinnor orsakar inte ökad dödlighet hos mottagare

Kvinna väntar på att få ge blod medan sjuksköterska kontrollerar hennes uppgifter.
Transfusion av röda blodkroppar från kvinnor orsakar inte ökad dödlighet hos mottagare, visar ny studie från KI. Foto: Getty Images

En studie från Karolinska Institutet kastar nytt ljus på frågan om huruvida blodgivarens kön och tidigare graviditeter påverkar överlevnaden hos patienter som får transfusion av röda blodkroppar. Ingen av dessa faktorer påverkar patienternas överlevnad om man tar hänsyn till de lägre hemoglobinnivåerna som finns i blod från kvinnor, enligt studien som publiceras i JAMA Internal Medicine.

Tidigare studier har gett motsägelsefulla resultat när det gäller hur blodgivarens kön påverkar mottagarens överlevnad efter transfusion av röda blodkroppar. Vissa studier har visat en ökad dödlighet hos patienter som fått transfusion av röda blodkroppar från kvinnor, bland män som fått röda blodkroppar från kvinnor som har varit gravida och vid icke-könsmatchade transfusioner. Men andra studier har inte sett sådana kopplingar.

Denna fråga har forskare från Karolinska Institutet undersökt vidare med en registerbaserad studie som omfattade närmare 370 000 patienter i Sverige som fick transfusion av röda blodkroppar för första gången mellan 2010 och 2018.

Syftet var att se hur blodgivarens kön och tidigare graviditeter påverkar mottagarens överlevnad inom två år efter transfusionen. Studien undersökte också hur risken att behöva få ytterligare transfusioner, skilde sig mellan patienter som fick röda blodkroppar från kvinnliga blodgivare jämfört med från manliga. Blod från kvinnor innehåller nämligen i genomsnitt mindre hemoglobin än blod från män, vilket innebär att fler transfusioner kan krävas för att nå tillräcklig hemoglobinnivå hos mottagaren.

Ökad risk att behöva ytterligare blodtransfusion

Studien visar att medianvärdet för hemoglobin var lägre bland de kvinnliga blodgivarna än de manliga; 135g/l jämfört med 149 g/l. Patienter som fick blod från en kvinna hade tolv procent ökad risk att behöva ytterligare en blodtransfusion inom ett dygn, jämfört med om givaren var en man. Men denna skillnad mellan könen försvann när man justerade för givarnas hemoglobinnivåer, vilket enligt forskarna egentligen är en förväntad effekt, som dock inte beaktats av tidigare studier.

Jingcheng Zhao
Jingcheng Zhao. Foto: Privat bild

– När vi tar hänsyn till de lägre hemoglobinnivåerna i blod från kvinnor ser vi ingen skillnad i överlevnad bland patienter som fick transfusion från kvinnor jämfört med från män, oavsett antal graviditeter hos de kvinnliga blodgivarna och oavsett patienternas kön eller ålder. Skillnader i hemoglobinnivå ger upphov till en felkälla som tidigare studier inte har tagit hänsyn till, som kan förklara de motsägelsefulla resultat man tidigare har sett, säger Jingcheng Zhao, adjungerad forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.

Data till studien hämtades från nationella populations-, hälsodata- och blodgivarregister.

Studien visar också att blodgivarnas kön naturligt fördelar sig slumpmässigt i patientmaterialet, eftersom blodgivarens kön eller tidigare graviditeter inte beaktas när blodcentralerna fördelar blod. Det innebär enligt forskarna att mer långtgående slutsatser kan dras.

Kan dra slutsatser om orsakssamband

– Det gör att man kan tolka våra resultat som om det vore en randomiserad kontrollerad studie, och alltså kan dra slutsatser om orsakssamband. Vi fortsätter nu att utveckla metoder för att studera orsakssamband inom transfusionsepidemiologi med hjälp av observationsdata, till exempel när det gäller andra donatoregenskaper och blodhantering. Det finns fortfarande mycket man inte vet om blodtransfusion och dess effekter, säger Jingcheng Zhao.

Till studiens begränsningar hör att man inte separat kunde undersöka transfusioner med röda blodkroppar som inte genomgått leukocytreduktion, en process där de vita blodkropparna i blodprodukten filtreras bort, eftersom det är standard i Sverige sedan 1990-talet. Enligt forskarna bör man därför vara försiktig med att generalisera slutsatserna till erytrocytkoncentrat som inte genomgått leukocytreduktion, vilket dock numera är relativt ovanligt.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Karolinska Institutet och Region Stockholm. Forskarna uppger inga potentiella intressekonflikter.

Publikation

“Mortality Among Patients Undergoing Blood Transfusion in Relation to Donor Sex and Parity: A Nationwide Natural Experiment”. Jingcheng Zhao,Arvid Sjölander, Gustaf Edgren, JAMA Internal Medicine, online 13 juni 2022, doi: 10.1001/jamainternmed.2022.2115.