Nyhetsarkiv

På den här sidan kan du söka fram äldre nyheter. Välj ämne, typ av nyhet eller skriv in ett eget sökord för att filtrera fram nyheter.

View expanded
View compact
Forskare vid Karolinska Institutet visar hur en molekyl som de har identifierat, stimulerar nybildning av insulinproducerande celler i både zebrafiskar och vävnad från däggdjur, genom en nyfunnen mekanism som reglerar proteinsyntes. Resultaten publiceras i Nature Chemical Biology.
Nyheter
Nya upptäckter avslöjar en oväntad tvåvägskommunikation mellan kromosomers funktion och organisation i cellkärnan. Tidigare forskning visar att veckning av kromosomalt DNA reglerar genavläsning (transkription) och kromosomkopiering (replikation). De nya resultaten visar att transkription och replikation i sin tur även styr kromosomveckning, och avslöjar därmed ett nytt samspel mellan grundläggande kromosomprocesser som är viktiga för att undvika sjukdomar, såsom cancer.
Nyheter
Att mäta hela spektrumet av små cirkulerande molekyler (metabolomik) i kroppen kan ge viktig insikt om en individs hälsotillstånd. Mätning av metaboliter är också huvudtemat för den nyligen etablerade resursverksamheten på KI för mätning av små molekyler och metaboliter med hjälp av masspektrometri (KI-SMMS). Vi pratar med Craig Wheelock, chef för den nya enheten för Integrativ Metabolomik vid Institutet för miljömedicin (IMM), om metabolomikens roll för individanpassad hälsovård.
Nyheter
Med hjälp av avancerad mikroskopiteknik har forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet avbildat det maskineri som cellernas energiproducenter, mitokondrierna, använder för att bygga sina proteiner. Fynden publiceras i tidskriften Nature och ger hopp om mer specifika antibiotika och nya cancerläkemedel i framtiden.
Nyheter
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, Technical University of Munich (TUM) i Tyskland och AstraZeneca har identifierat en ny typ av cellterapi med potential att läka skador på hjärtat efter en infarkt. Den prekliniska studien, som publicerats i tidskriften Nature Cell Biology, visar att så kallade ventrikulära progenitorceller kan stimulera hjärtats reparationsförmåga och minska ärrvävnad.
Nyheter
Grattis till Christine Delisle Nyström, som utnämnts till Biträdande lektor och docent i nutrition, och till Rongrong Fan, som utsetts till docent i cell- och molekylärbiologi!
Nyheter
Krim-Kongo blödarfebervirus (CCHF-virus) sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet. I en ny studie som publicerats i tidskriften eLife har forskare vid Karolinska Institutet identifierat viktiga signalvägar som kan blockeras med befintliga läkemedelskandidater och därigenom hindra viruset från att föröka sig. Resultaten ger nytt hopp om framtida läkemedelsbehandlingar.
Nyheter
Höga blodsockervärden kan orsaka en rad olika komplikationer vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en ny läkemedelssubstans som bevarar aktiviteten hos insulinproducerande betaceller och förhindrar högt blodsocker i möss. Studien publiceras i tidskriften Science Translational Medicine.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein som skyddar mot tillväxt av brösttumörer och som kan kopplas till bättre prognos hos bröstcancerpatienter. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan bidra till utvecklingen av nya terapier för särskilt svårbehandlade former av bröstcancer.
Nyheter
Det går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem.
Nyheter
Den stora mängd DNA som inte instruerar våra celler att bilda proteiner har varit svårare att studera men visat sig ha viktiga funktioner i kroppen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet utvecklat nya verktyg som med hög precision kan identifiera vad dessa icke-kodande sekvenser har för funktion. Studien, som publicerats i tidskriften Nature Genetics, kan på sikt bidra till utvecklingen av nya målinriktade läkemedel.
Nyheter
En ny studie från Karolinska Institutet visar hur vissa RNA-molekyler styr reparation av skadat DNA i cancerceller, en upptäckt som på sikt kan leda till bättre cancerbehandlingar. Studien publiceras i dag i tidskriften Nature Communications.
Nyheter
I en ny studie publicerad i Science har forskare vid Yale University, i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet, utvecklat en teknik som ger mycket precis information om placeringen av aktiva och inaktiva gener i en specifik vävnad. Det kan ge viktig kunskap om hur olika vävnader utvecklas och hur epigenetisk reglering bidrar till sjukdomsuppkomst.
Nyheter
Tre forskargruppsledare vid Karolinska Institutet erhåller anslag inom programmet ERC Proof of Concept 2022, som delas ut till forskare som redan har fått finansiering från europeiska forskningsrådet (ERC) och vill försöka nyttiggöra sina upptäckter. De projekt vid KI som nu får stöd handlar bland annat om att vidareutveckla en ny metod för sekvensering och att skala upp textiltillverkning med konstgjord spindeltråd.
Nyheter
Ett internationellt forskarlag från bland annat Karolinska Institutet har hittat ett sätt att identifiera risk för bröst- och äggstockscancer genom att analysera cellprover från livmoderhalsen. Genom att mäta epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover från över tusen kvinnor hittade forskarna två unika signaturer för bröst- och äggstockscancer. Resultaten presenteras i två studier i tidskriften Nature Communications.
Nyheter
Ett internationellt forskarlag lett av Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden som publicerats i tidskriften Neuron kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS.
Nyheter
Från och med vårt första andetag exponeras våra lungor för mikroorganismer, exempelvis bakterier och virus. Tack vare immunceller i lungorna, så kallade makrofager, skyddas vi från många infektioner redan tidigt i livet. I en studie som publiceras i Journal of Experimental Medicine visar forskare vid Karolinska Institutet hur lungmakrofager utvecklas – nya rön som kan bidra till att begränsa organskador och som är betydande i den fortsatta utvecklingen av viktiga behandlingar av lungsjukdomar.
Nyheter
I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet identifierat förekomsten av en specifik kombination av ett protein och en lncRNA-molekyl i levercancer. Genom att öka förekomsten av lncRNA-molekylen minskar tumörcellernas fettdepåer vilket leder till att tumörcellernas delning upphör, och att de så småningom dör. Studien, som publiceras i den framstående tidskriften Gut, bidrar till ökad kunskap som kan leda till bättre diagnos och framtida cancerbehandlingar.
Nyheter
Ett protein som skyddar celler mot DNA-skador, p53, aktiveras vid genredigering med CRISPR. Det leder till att celler med muterat p53 får överlevnadsfördel vilket kan leda till cancer. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat nya samband mellan CRISPR, p53 och andra cancergener, som eventuellt kan förhindra ansamlingen av muterade celler men samtidigt bevara gensaxens effektivitet. Studien som publicerats i Cancer Research kan bidra till att utveckla framtidens precisionsmedicin.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har deltagit i ett stort internationellt forskningsprojekt som kartlagt alla celltyper i motorbarken, den del av hjärnan som styr våra rörelser. Forskningen har resulterat i en cellatlas som presenteras i ett stort specialpaket av vetenskapliga artiklar i tidskriften Nature idag. Det långsiktiga målet med samarbetet är att skapa en cellatlas över hela hjärnan i syfte att öka kunskapen om hjärnans sjukdomar och bidra till bättre behandlingar.
Nyheter
Det är väl känt att fetma påverkar kroppens insulinproduktion och över tid riskerar att leda till typ 2-diabetes och flera andra metabola sjukdomar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ytterligare förklaring till varför fettceller orsakar metabol sjuklighet. Studien som publicerats i Nature Medicine kan få betydelse för behandling av samsjuklighet vid fetma med redan tillgängliga läkemedel.
Nyheter
Våra kroppar kan finjustera immunsvaret vid en infektion så att det står i proportion till det aktuella hotet. Ny forskning från Karolinska Institutet beskriver hur B-lymfocyter, de immunceller som producerar antikroppar, väljer mellan olika cellöden för att justera balansen mellan det akuta immunsvaret och minnessvaret som skyddar mot framtida hot. Studien, som publiceras i tidskriften Immunity, kan bidra till optimering av vacciner för att bekämpa virus och andra smittämnen.
Nyheter
Att fettceller kan påverka vår känslighet för insulin är känt sedan tidigare. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till att det finns tre olika undertyper av mogna fettceller i vit fettvävnad. En av dessa, kallad AdipoPLIN, reagerar särskilt på insulin och kan vara relevant för framtida behandlingar av metabola folksjukdomar som typ 2 diabetes.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en mekanism som bakterier som orsakar hjärnhinneinflammation kan använda för att undgå vårt immunsystem. I laboratorietester reagerade bakterierna Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae på ökade temperaturer genom att producera ett omslutande skydd som gjorde att de överlevde. Detta kan stärka deras försvar mot immunsystemet, säger forskarna. Resultatet har publicerats i tidskriften PLoS Pathogens.
Nyheter
Histoner är små proteiner som binder till DNA och innehåller information som kan hjälpa till att slå av eller på enskilda gener. Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik som gör det möjligt att undersöka hur olika typer av histoner binder till genomet i tiotusentals enskilda celler samtidigt. Tekniken har applicerats i mushjärna och kan användas för att studera epigenetik i enskilda celler i andra komplexa organ. Studien har publicerats i tidskriften Nature Biotechnology.
Nyheter
Igor Adameyko och Goncalo Castelo-Branco har tilldelats Göran Gustafssonpriset 2021. Priset delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien och består av ett forskningsanslag på 5,1 miljoner kronor vardera, fördelat på tre år, och ett personligt pris på 250 000 kronor.
Nyheter
Stamcellsforskning är en förutsättning för regenerativ medicin, som med hjälp av kroppens celler återskapar och läker viktiga organ. Nu har forskare vid Karolinska Institutet, SickKids i Kanada och KU Leuven i Belgien hittat en metod för att definiera den mest universella typen av stamceller, som kan utvecklas till alla celltyper i kroppen. Studien av totipotenta stamceller hos möss har publicerats i Nature Cell Biology.
Nyheter
Hur immunsystemet anpassar sig under graviditeten har förbryllat forskare i årtionden. Nu visar ett internationellt forskarlag vid bland annat Karolinska Institutet på hur viktiga förändringar i tymus förhindrar missfall och graviditetsdiabetes. Resultaten publiceras i tidskriften Nature.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har utvecklat en ny typ av hämmare som stör mitokondriers funktion i cancerceller. Behandlingen hindrade cancerceller från att dela sig och minskade tumörtillväxten hos möss, utan att påverka friska celler i någon större utsträckning.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå varför vissa personer blir allvarligt sjuka eller dör av en vanlig bakterie som är ofarlig för de allra flesta. I en studie som publiceras i tidskriften The Lancet Microbe kopplar forskarna RNA mutationer i bakterien Neisseria meningitidis till invasiv meningokockinfektion. Det är första gången ett icke-kodande RNA i en bakterie har kopplats till sjukdomsutveckling.
Nyheter
En ny studie från Karolinska Institutet och Helmholtz Diabetesforskningscentrum i München visar att primära cilier, hårlika utskott på kärlens insida, har en viktig roll i blodförsörjningen och leveransen av glukos till de insulinproducerande betacellerna i den hormonfrisättande delen av bukspottkörteln. Fynden publiceras i tidskriften eLife och kan få betydelse för transplantationsterapier vid diabetes, eftersom bildandet av funktionella blodkärl är viktigt för att behandlingen ska lyckas.
Nyheter
Tretton forskare med koppling till Karolinska Institutet finns med på 2020 års lista över högt citerade forskare som sammanställs av Clarivate, företaget bakom Web of Science. I sin helhet rymmer listan över 6000 forskare från hela världen.
Nyheter
Vi vill gratulera Luca Jovine, Juha Kere, Janne Johansson och Eckardt Treuter vid Institutionen för biovetenskap och näringslära, som fått anslag från Vetenskapsrådet inom kategorierna medicin och hälsa samt naturvetenskap och teknikvetenskap för åren 2020-2024.
Nyheter
Genom att screena hundratals syntetiska antikroppar har forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och EMBL Hamburg i Tyskland identifierat en antikropp som kan hindra det nya coronaviruset från att infektera mänskliga celler. Studien, som publiceras i tidskriften Nature Communications, visar också hur man snabbt kan ta fram antikroppar vid framtida pandemier.
Nyheter
Över tid får personer med MS, multipel skleros, allt större funktionsnedsättningar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat en möjlig förklaring till det progressiva sjukdomsförloppet i möss och hur det kan vändas. Studien, som publiceras i Science Immunology, kan få betydelse för framtida behandlingar.
Nyheter
Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att dela ut Nobelpriset i kemi 2020 till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. Här kommenterar KI-forskare som själva använder metoden i sin forskning årets kemipris. ”Detta har vi gått och väntat på,” säger Fredrik Lanner.
Nyheter
Ny forskning som publiceras i Nature visar att en viss bit DNA som medför upp till tre gånger ökad risk att drabbas av allvarlig covid-19 är nedärvd från neandertalare. Studien har genomförts av forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institutet för Evolutionär Antropologi.
Nyheter
En typ av antibakteriella T-celler, så kallade MAIT-celler, är kraftigt aktiverade i personer med medelsvår till svår covid-19-sjukdom, enligt en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Science Immunology. Fynden bidrar till ökad kunskap om hur vårt immunförsvar reagerar på covid-19-infektion.
Nyheter
Forskare kan ha kommit ett steg närmare i att förstå hur immunsystemet medverkar till svår covid-19 sjukdom. I en studie publicerad i Science Immunology, visar forskare vid Karolinska Institutet att så kallade naturliga mördarceller (NK-celler) var starkt aktiverade tidigt efter SARS-CoV-2-infektion, men att typen av aktivering skilde sig åt hos patienter med måttlig respektive svår covid-19. Upptäckten bidrar till förståelse om utvecklingen av hyperinflammation i vissa patienter.
Nyheter
Sjukdomen multipel skleros, MS, angriper kroppens centrala nervsystem och kan över tid leda till bland annat muskelskakningar och dålig balans. Nu har forskare vid Karolinska Institutet identifierat en gen, Gsta4, som skyddar en viss typ av celler i hjärnan från att förstöras. Resultaten av studien som publiceras i Nature Communications kan förhoppningsvis bidra till bättre behandling av den svåra sjukdomen.
Nyheter
I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet och KTH tagit fram en helt ny typ av hjärnkarta som bygger på en innovativ metod för att kartlägga hur hjärnvävnaden kan delas upp i områden utifrån en molekylär profil. Studien publiceras i Science Advances.
Nyheter
Insikt i hur människors fettvävnad påverkas av åldern har länge definierats av flertalet studier baserade på möss. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, för första gången, kunnat genomföra en prospektiv studie på människor som presenterar ny kunskap om hur våra celler minskar fettnedbrytningen med åldern. Studien publiceras i tidskriften Cell Metabolism.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att överdriven nedbrytning av cellernas kraftverk, mitokondrier, spelar en viktig roll vid mitokondriesjukdomar hos barn. Dessa ärftliga metaboliska störningar kan resultera i allvarlig påverkan på bland annat hjärnans funktioner. Studien publiceras i EMBO Molecular Medicine.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar i tidskriften Nature att de har funnit ett helt nytt tillvägagångssätt som korta RNA-molekyler använder för att styra produktionen av proteiner inne i cellerna. Studien visar att en RNA-molekyl som spelar en viktig roll i cancer kan påverka sin aktivitet genom att förändra sin struktur. Upptäckten öppnar för helt nya strategier att behandla olika typer av cancer.
Nyheter
Var tredje europeisk kvinna har ärvt receptorn för gulkroppshormon från neandertalare – en genvariant som är förknippad med ökad fertilitet, färre blödningar under tidig graviditet och färre missfall. Det visar en studie i Molecular Biology and Evolution av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology i Tyskland.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny sekvenseringsmetod som gör det möjligt att kartlägga hur DNA är organiserat i cellkärnan – vilket avslöjar vilka regioner i arvsmassan som löper ökad risk för DNA-skador och mutationer. Tekniken beskrivs i en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology.
Nyheter
I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet och Oxfords universitet hur det går att identifiera små molekyler som binder till transportproteiner. Studien publicerades nyligen i tidskriften Nature Methods.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus har hittat ett sätt att förfina framställningen av näthinneceller från embryonala stamceller för behandling av blindhet hos äldre. Med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 har de även lyckats modifiera cellerna så att de kan gömma sig från immunförsvaret och på så vis förhindra avstötning. Studierna publiceras i tidskrifterna Nature Communications och Stem Cell Reports.
Nyheter
Alla celltyper som finns i kvinnans äggstock har nu kartlagts av forskare på Karolinska Institutet. Den omdiskuterade frågan om det finns så kallade äggstamceller får också svar. Svaret är nej, enligt den nya studien som publiceras i Nature Communications. Kartläggningen öppnar för forskning om förbättrade metoder för behandling av ofrivillig barnlöshet.
Nyheter
Huden skyddar oss från fysiska skador, strålning och mikrober, samtidigt som huden ska producera hår och kunna svettas. Detaljerad kunskap om hur hudceller lyckas med så skilda arbetsuppgifter har hittills varit bristfällig. Men nu har forskare vid Karolinska Institutet lyckats att systematiskt kartlägga både hudcellerna och deras genprogram, vilket har gett en molekylär karta över hudens komplexitet. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Cell Stem Cell.
Nyheter
KW
KI webbförvaltning
2022-06-08