Biologiska skillnader bakom svår covid-19
Patienter med covid-19 kan uppvisa flera olika antivirala immunresponsmönster, vilket kan påverka hur sjukdomen utvecklas. Detta visas i en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Genome Medicine, som belyser betydelsen av samspelet mellan immunförsvaret och ämnesomsättningen.
Interferoner är proteiner som hjälper kroppen att bekämpa virusinfektioner genom att aktivera interferonstimulerade gener, även kallade ISG. I den aktuella studien undersökte forskare vid Karolinska Institutet hur detta antivirala gensvars-mönster varierar mellan patienter som vårdats på sjukhus med covid-19. Genom att analysera blodprover kunde de gruppera patienter utifrån uttrycket av interferonstimulerade gener.
Resultaten visar att styrkan i detta ISG-svar inte direkt motsvarar sjukdomens svårighetsgrad. Vissa patienter med svår covid-19 hade låg ISG‑expression, medan andra hade höga nivåer.
– En stark signatur av interferonstimulerade gener innebär inte nödvändigtvis att immunresponsen är skyddande. Våra resultat visar att sjukdomens svårighetsgrad också beror på inflammation, metabolism och hur väl de medfödda immuncellerna fungerar, säger Soham Gupta, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.
Forskarna fann också att patienter med hög ISG‑expression ofta uppvisade tecken på inflammation och förändringar i medfödda immunceller, såsom neutrofiler och monocyter.
Samspel mellan metabolism och immunsvar
Bland patienter med både hög ISG‑expression och svår sjukdom observerades ytterligare störningar i ämnesomsättningen, särskilt i lipidmetabolismen och energimetabola processer, som styr hur kroppen bryter ner och använder fett och energi.
Experiment visade dessutom att deras plasma kunde minska aktiveringen av vissa immunceller, vilket tyder på att immunförsvaret kanske inte fungerar optimalt trots tecken på inflammation och en stark antiviral gensvarssignatur.
Studien baseras på analyser av blod- och plasmaprover från covid-19‑patienter i Stockholm, jämförelser med friska och tillfrisknade individer samt avancerade metoder såsom RNA-sekvensering, proteomik och metabolomik. Forskarna undersökte även antikroppsreaktivitet mot interferoner, men detta kunde inte förklara skillnaderna mellan patientgrupperna.
– Detta tyder på att svår covid-19 inte är ett enhetligt biologiskt tillstånd, utan kan uppstå genom flera olika mekanismer, säger Soham Gupta.
Nästa steg
Resultaten kan bidra till mer personanpassade behandlingsstrategier, där patienter får olika behandling beroende på hur deras immunrespons och ämnesomsättning påverkas. Forskarna planerar nu att undersöka om dessa immunmetabola mönster är kopplade till långsiktiga utfall efter infektion.
Studien leddes av Systems Virology Laboratory vid avdelningen för klinisk mikrobiologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, i samarbete med forskare från Karolinska Institutet, Uppsala universitet, SciLifeLab och Södersjukhuset/Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, CIMED, Karolinska Institutets stiftelser och fonder, Göran Gustafssons stiftelse samt Region Stockholm. Författarna uppger att de inte har några intressekonflikter.
Publikation
"Systemic multi-omics analysis reveals interferon response heterogeneity and links lipid metabolism to immune alterations in severe COVID-19", Ronaldo Lira-Junior, Anoop T. Ambikan, Axel Cederholm, Sefanit Rezene, Flora Mikaeloff, Sara Svensson Akusjärvi, Ahmet Yalcinkaya, Xi Chen, Maike Sperk, Maribel Aranda-Guillén, Hampus Nordqvist, Carl Johan Treutiger, Nils Landegren, Ujjwal Neogi, Soham Gupta. Genome Medicine, online 29 maj 2026, doi: 10.1186/s13073-026-01677-z.