Allt fler vill ha råd från doktor AI
Doktor AI har blivit kollega med Doktor Google. Forskare ser både nytta och risker med utvecklingen.
Text: Annika Lund, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 2 2026
Enligt rapporten Svenskarna och internet, publicerad i september 2025, använder fyra av tio svenskar ett publikt AI-verktyg. Det vanligaste är ChatGPT. Långt efter kommer till exempel Claude, Copilot, Gemini, Grok och Perplexity. Var femte AI-användare uppger att de har ställt frågor om sin hälsa. Framför allt unga vuxna använder AI som ”doktor”.
– Den här utvecklingen går inte att backa. En pragmatisk hållning är att acceptera det och sprida kunskap om hur man kan fråga om sin hälsa på ett säkert sätt – och hur vårdpersonal kan använda sig av de stora språkmodellerna, säger logopeden Fredrik Sand Aronsson, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
Finns både risker och fördelar
Han har försökt använda begreppet harm reduction i sammanhanget. Termen kommer från beroendemedicin och handlar om att minska risker, som att ge tillgång till rena sprutor, istället för att jaga en nollvision. Med det ramverket har Fredrik Sand Aronsson gått igenom risker och fördelar med att använda stora chattbotar i frågor som rör medicin och hälsa.
– Vi bjuder in andra att ha åsikter om vår artikel. Vi vill ha en diskussion om det här ämnet, säger Fredrik Sand Aronsson.
Bland fördelarna nämns att AI-systemen alltid är tillgängliga. I Svenskarna och internet uppger nära var fjärde person att de har avstått från att boka läkartid på grund av krångel med vårdens digitala bokningssystem.
Om chattbotarnas tillgänglighet används för att få allmän kunskap – då har AI tillfört något bra, menar Fredrik Sand Aronsson. Sådana frågor kan till exempel handla om att lära sig mer om en sjukdom, få termer och begrepp förklarade eller förbereda sig inför ett läkarbesök.
Kan förstärka psykisk ohälsa
Men det är riskfyllt att be AI ställa diagnoser eller föreslå behandlingar. Det finns exempel på att AI-interaktioner har förstärkt psykisk ohälsa hos personer i kris. I ett uppmärksammat fall från Belgien begick en man självmord efter att ha chattat med en AI, som uppges ha förstärkt hans tankar i stället för att uppmana honom att söka akut vård. Det finns fler liknande fall.
– Vid ovanliga tillstånd, som psykoser eller akut suicidrisk, ökar risken för att chattbotar inte reagerar på ett adekvat sätt. Eftersom de har miljontals användare är det allvarligt, säger Julian Striegl, som forskar om hur AI-system kan användas vid psykisk ohälsa vid bland annat institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
Förklaringen ligger i arkitekturen bakom de stora språkmodellerna. Algoritmerna ger konsekvent det mest ”sannolika” svaret – alltså det som är vanligast förekommande i de texter de har tränats på. När en situation är mer ovanlig i träningsdata ökar risken för att svaren blir felaktiga eller att modellen fyller på med påhittade uppgifter.
Medicinsk säker chattbot testas
Ett försök att skapa en medicinskt säker chattbot är Sundi. Alla svar som genereras där är baserade på studier, som har valts ut av medicinsk kompetens. En fråga om vad HbA1C är ger en förklaring och följdfrågan: ”Vill du veta mer om varför det är viktigt?”. Ett ja ger ett lättbegripligt svar, som avslutas med frågan om man vill ha tips på hur man håller blodsockret stabilt. Ytterligare ett ja ger råd om kost och motion, samt ett erbjudande om recept.
Så rullar det på – Sundi svarar med en personlig ton och frågar hur man vill gå vidare – precis så som ChatGPT eller andra stora chattbotar brukar göra. Skillnaden är att svaren hos Sundi är evidensbaserade och att det i bakgrunden finns en redaktion med ansvar för att livsstilsråden är korrekta. Frågor om personliga diagnoser eller behandlingar hänvisas vidare till vårdgivare eller rådgivningstjänster, som 1177.
En av funktionerna som erbjuds är stöd för att sätta personliga mål för sömn, kost, träning, stress och relationer. Sundi ställer frågor för att fånga upp personlig motivation och vad som upplevs som görbart. Det hela mynnar ut i en plan med realistiska delmål, i linje med vad forskningen visar om hur livsstilsförändringar kan bli av.
– I ett första led vill vi undersöka vad användare tycker om plattformen – vi vill att den ska vara begriplig och stimulerande. I nästa led vill vi se om den verkligen hjälper människor att till exempel sova bättre eller ändra sina kostvanor. Målet är att det ska vara möjligt att få sådan hjälp via Sundi, men vi vill veta att det fungerar innan vi påstår det, säger Carl Johan Sundberg, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet.
Fotnot: Sundi leds av tyska stiftelsen Bosch Health Campus, i samverkan med forskare från bland annat Karolinska Institutet.