Tre KI-projekt på IVA:s lista över forskningsgenomslag 2026
Karolinska Institutet finns väl representerat när Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) presenterar sin lista över forskningsgenomslag 2026. Listan lyfter 30 forskningsprojekt med stor potential att omsättas i innovationer som gör konkret nytta i samhället. Tre av dessa projekt drivs av forskare vid KI.
Att komma med på IVA:s lista är en viktig kvalitetsstämpel och kan bidra till att forskningen snabbare når patienter och vård. Urvalet av 30 innovationer har gjorts av en expertkommitté från akademi, näringsliv och offentlig sektor.
De tre utvalda KI‑projekten visar hur medicinsk forskning kan omsättas i praktiska lösningar från bättre diagnostik av hjärt‑kärlsjukdomar till mer träffsäker läkemedelsutveckling. Tillsammans illustrerar de den starka kopplingen mellan forskning, teknik och framtidens hälso- och sjukvård.
KI:s projekt på IVA‑listan 2026
Frakturbehandling för akutvård, kris och katastrof
Tidig stabilisering av svåra frakturer minskar smärta, blodförlust och vårdens belastning. Denna nya teknik minskar personalbehovet i akutvård, krig och katastrof. Tekniken utvecklas även för robotassisterad kirurgi och telemedicin.
Detta interdisciplinära projekt förenar ortopedisk och teknisk specialistkompetens från KI och KTH. Tekniken är verifierad i prototyptester och patentansökan är inlämnad. Potential finns för internationell användning i både avancerad och resursbegränsad vård.
Forskare vid KI: Professor Hans Berg och Mathias Mosfeldt, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi respektive institutionen för molekylär medicin och kirurgi. I projektgruppen ingår också Andreas Archenti, professor vid KTH.
Ny bildteknik för blodtrycksmätning i hela kroppen
Hjärt- och kärlsjukdomar är en av våra största folksjukdomar. Många hjärt-kärlsjukdomar föregås av lokala blodtrycksförändringar, men att mäta blodtryck lokalt är svårt.
Projektet utvecklar en metod som kombinerar magnetkamera (MR) och AI för att mäta blodtryck i olika delar av kroppen utan ingrepp. Tekniken kan ge läkare bättre underlag för att upptäcka och behandla hjärt‑kärlsjukdomar tidigare.
Forskare vid KI: David Marlevi, Oliver Welin Odeback, Pia Callmer, Vincent Lechner och Pau Romero, alla forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.
Vävnader på chip – smartare läkemedelsutveckling
Nio av tio nya läkemedel misslyckas i kliniska studier då djurförsök inte kan förutsäga mänskliga utfall. I detta projekt odlas mänsklig vävnad som lever, bukspottkörtel och tarm på chip och skapar AI-styrda miniatyrsystem för att testa nya läkemedel.
Att utveckla ett nytt läkemedel kostar miljarder och tar över tio år, och de flesta kandidater misslyckas i sena kliniska faser eftersom djurmodeller inte kan efterlikna mänsklig metabolism. Här odlas små modeller av mänskliga organ, som lever och tarm, på chip. De används för att testa läkemedel på ett mer verklighetstroget sätt än djurförsök. Målet är att snabbare ta fram säkra och effektiva läkemedel till lägre kostnad.
Forskare vid KI: Jibbe Keulen, Volker M. Lauschke, Sonia Youhanna, Reza Zandi Shafagh, alla forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi. I projektgruppen ingår också Wouter Metsola van der Wijngaart, professor vid KTH.