Nyhetsarkiv

Nu lanseras en rapport från Unicef skriven av två KI-forskare som beskriver klimatförändringarnas förödande konsekvenser för barns hälsa globalt. Rapporten sammanställer forskning från området och drygt 30 experter. Den identifierar de sex största klimatfarorna och visar att de utgör ett allvarligt hot mot barns hälsa och välbefinnande.

Blodprovstestet Stockholm3, utvecklat av forskare vid Karolinska Institutet, är lika effektivt att hitta prostatacancer i olika etniska grupper som i en vit, svensk befolkning. Det visar en ny studie publicerad i Journal of Clinical Oncology. Testet ger bättre resultat än dagens standardtest, PSA.

Unga svenskar dricker mindre alkohol, men det beror inte på att de gått över till att röka hasch. Det visar Isabella Gripes avhandling.

Vad händer i kroppen när det blir väldigt varmt och hur kan hälsoproblem på grund av värme förebyggas? Det är exempel på frågor som här besvaras av Petter Ljungman, kardiolog och forskare vid Institutet för miljömedicin och expertsamordnare vid KI:s Centrum för hälsokriser.

Docent Georgios Sotiriou tilldelas ERC Proof of Concept-anslaget från Europeiska forskningsrådet (ERC). Syftet med projektet är dels att undersöka om en ljusaktiverad nanokompositfilm kan vara en effektiv behandling för svåra, infekterade sår som till exempel diabetiska fotsår. Men också att förbereda steget från innovation till medicinteknisk produkt. Det är andra gången Georgios Sotiriou tilldelas det prestigefyllda anslaget, och tredje gången han får finansiering från ERC.

En ny studie visar att kvinnor förlorar fler levnadsår efter en hjärtinfarkt jämfört med män. En 50-årig kvinna med stor hjärtinfarkt förlorar i snitt 11 år, medan en 80-årig man med liten hjärtinfarkt förlorar i snitt 5 månader i livslängd. Studien är ledd av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus och resultaten har publicerats i tidskriften Circulation.

Forskare vid Centrum för infektionsmedicin vid institutionen för medicin, Huddinge har utvecklat en ny strategi som kan få cellterapi mot cancer att verka längre i patienterna. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Stem Cell.

Nobelpristagaren och den tidigare rektorn för Karolinska Institutet Bengt Samuelsson har avlidit vid en ålder av 90 år. Bengt Samuelsson tilldelades Nobelpriset i medicin eller fysiologi år 1982 tillsammans med Sune Bergström (1916–2004) och John R. Vane (1927–2004) för sina upptäckter rörande prostaglandiner – hormonlika substanser som reglerar en rad viktiga processer i kroppen. Bengt Samuelsson var också rektor vid Karolinska Institutet åren 1983–1995.

Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) vid Karolinska Institutet och Region Stockholm har sammanställt de aktiviteter som genomfördes under verksamhetsåret 2023.

Socialstyrelsen publicerade nya självmordsdata för statistikåret 2023 den 25:e juni, 2024. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) vid Karolinska Institutet och Region Stockholm sammanställer och analyserar årligen denna statisk på riks-, läns- och kommunnivå. Sammanfattningsvis så har antalet självmord ökat i Sverige sedan den rekordlåga siffran som uppmättes år 2020, men trendanalyser visar att den sjunkande trenden som observerats sedan år 2000 kvarstår.

Luftföroreningar kan ligga bakom sju av hundra dödsfall i Indien och dödligheten är hög även vid nivåer långt under det nationella gränsvärdet. Det visar en ny studie publicerad i The Lancet Planetary Health av forskare vid bland annat Karolinska Institutet. Forskarna pekar på behovet av omfattande åtgärder och nya gränsvärden för luftföroreningar i Indien.

Svetspartiklars hälsorisker och sjukfrånvarons konsekvenser vid psykisk ohälsa är ämnen för två av de sex forskningsprojekt som nu beviljats sammanlagt 18 miljoner kronor av Afa Försäkring. Tre av de sex projekten drivs av forskare vid KI.

En nyligen publicerad studie har jämfört en ny kirurgisk metod med den nuvarande standardbehandlingen för primärbehandling av livmoderhalscancer.

Professor Bob Harris, vicerektor för forskarutbildning på KI, belönas med Federation of European Biochemical Societies (FEBS) utbildningspris. Det är första gången som priset delas ut.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat nanorobotar som kan ta död på cancerceller i möss. Robotens vapen ligger dolt i en nanostruktur och exponeras enbart i den miljö som finns i tumörer, vilket gör att friska celler skonas. Studien har publicerats i tidskriften Nature Nanotechnology.

Csaba Adori, neurobiolog vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Stockholms universitet, och anknuten till institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, får priset för sitt framstående arbete inom 3D-avbildning av kroppens vävnader.

Den 23:e Maj var KI Alumnrelationer värd för årets alumndag, med ett fokuserat program på The Cell, i nyöppnade byggnaden Forskaren i Stockholm, med ett avslutande kvällsmingel på Nobelprismuseet.

En ny studie visade att sambanden mellan psykiatriska symtom och utvalda inflammatoriska biomarkörer var svaga hos patienter med kronisk smärta. Studien fann att sjukdomsbeteende bidrog mer till att förklara psykiatrisk komorbiditet.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att 45 gener kan ha en avgörande roll för prognosen hos patienter med binjurebarkscancer. Fynden som publiceras i tidskriften ESMO Open ger hopp om ett bättre diagnostiskt verktyg än vad som finns i dagsläget.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har genomfört en omfattande granskning av uppdragsutbildningen vid svenska lärosäten. Fokus har legat på kvalitetssäkring, regelefterlevnad och effektivt resursutnyttjande.

Ulla och Stanley Sandins stiftelse Guldbyxan har som syfte att främja vetenskaplig utbildning och forskning inom medicin och omvårdnad, i första hand av klinisk betydelse. Som sökande välkomnas primärt doktorander och nyetablerade forskare, men i särskilda fall kan även andra projekt stödjas.

Prognosen för barncancer har förbättrats kraftigt, men fortfarande kan inte alla barn behandlas effektivt. Nu införs helgenomsekvensering som möjliggör mer skräddarsydda behandlingslösningar.

Fanna Ndow Norrby hade som 30 åring aldrig rökt eller snusat, men sedan började hon använda nikotinpåsar. Här berättar hon om sin resa in och ut ur beroendet.

Rektorn Satu Harnesk har märkt en ökning av snusning bland eleverna. Men när hon försöker prata om hälsoaspekten är det svårt att nå fram.

Anna-Karin Trångteg arbetar som tobaksavvänjare på en ungdomsmottagning. Här berättar hon hur de unga hon möter ser på olika typer av nikotinberoende.

Användningen av nya nikotinprodukter som vitt snus och e-cigaretter har ökat kraftigt bland unga i Sverige. Produkterna marknadsförs som tobaksfria, men innehåller ofta höga halter av nikotin och smaksätts på sätt som lockar nya målgrupper. Vad vet vi egentligen om riskerna?

Karin Garming-Legert forskar om slemhinneförändringar i munnen. Hon berättar att de som använder nikotinpåsar ibland har en ny typ av förändring i munnen.

Tanja Tomson och kollegor har tagit fram ett stöd åt vårdpersonal vars patienter vill sluta med nikotin.

Sju nya forskningsprojekt, varav fyra leds av forskare vid Karolinska Institutet, ska undersöka hur sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa kan minskas hos arbetare och tjänstemän i privat sektor. Det ingår i det nya FoU-programmet Vägen till psykisk hälsa i arbetslivet: Förebyggande, rehabiliterande och stärkande insatser, som finansieras av Afa Försäkring och Alecta.

Äldre personer med typ 2-diabetes som behandlas med GLP-1-agonister har en minskad risk att utveckla demens, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eClinicalMedicine.

Nio forskare från hela världen har publicerat en sammanfattning av de senaste framstegen inom diagnos och behandling av klusterhuvudvärk samt förståelsen av sjukdomens utveckling. Artikeln har nyligen publicerats i Lancet Neurology.

I en debattartikel uppmanar KI:s rektor Annika Östman Wernerson och andra ledande företrädare för Sveriges universitets- och högskoleförbund till fortsatta och förstärkta aktiviteter för forskaren, läkaren, KI-alumnen och svenske medborgaren Ahmadreza Djalali. Sedan 2016 sitter Djalali fängslad på fabricerade grunder i Iran, i det fängelse som statsministern nyligen beskrev som helvetet på jorden.

Vi gratulerar forskare vid MedH, inklusive BioNut, som mottagit CIMED:s projektbidrag och kliniska forskarmånader under perioden 2025-2027.

Åldrande i en föränderlig värld, ageing in a transforming world, var temat för den 27:e internationella konferensen om gerontologi, forskning om åldrande, som hölls på Karolinska Institutet den 12–14 juni. Över 800 deltagare från 44 länder samlades i Aula Medica och arrangemanget invigdes av Drottning Silvia som bland annat talade om forskningens betydelse för ett värdigt åldrande.

CIMED:s granskning av ansökningarna för 2025–2027 års projektmedel och kliniska forskarmånader är nu avslutad och CIMED:s styrelse har fattat beslut om tilldelning.

Den 25 juni deltar professor Karin Broberg vid Institutet för miljömedicin (IMM) i seminariet "Den gröna omställningens dilemma" som arrangeras av Uppsala Health Summit.

Hur resonerar vårdpersonal när de fattar beslut om tvångsvård av patienter med borderline personlighetssyndrom? Är tvångsvården etiskt försvarbar? Det undersöker psykiatrikern Antoinette Lundahl i sin avhandling.

Forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) har publicerat två studier om sambandet mellan depression och hjärt-kärlsjukdom. Den första studien utforskar de fysiologiska mekanismerna bakom kopplingen mellan generell depression och hjärt-kärlsjukdomar. Den andra undersöker den ökade risken för hjärt-kärlsjukdomar hos kvinnor som drabbats av perinatal depression. Resultaten betonar vikten av att förstå och behandla depression för att förebygga allvarliga fysiska sjukdomar.

Hos förstföderskor kan ett snedklipp i slidöppningen vid förlossning med sugklocka mer än halvera risken för sfinkterskada, en allvarlig bristning mellan slidan och ändtarmsöppningen. Det visar en randomiserad klinisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus. Resultaten har publicerats i den ansedda tidskriften BMJ.

Femke Hormann har tilldelats det prestigefyllda Junior Research Grant från ”European Hematology Association” (EHA). Anslaget fördelas över tre år och är totalt 150 000 euro.

Sedan 1904 stödjer Hjärt-Lungfonden på flera olika sätt forskningen om hjärt-, kärl- och lungsjukdom. Bland annat genom generösa anslag till forskare. I år firar organisationen 120 år och en av höjdpunkterna är instiftandet av ett nytt stort forskningsanslag. När Hjärt-Lungfonden nu delar ut sitt Jubileumsanslag till sex forskarteam, är tre av dessa verksamma vid Karolinska Institutet.

KI-forskaren Rickard Sandberg har valts in som ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien i klassen för medicinska vetenskaper. I sin forskning har han bland annat utvecklat nya metoder för att studera gener i enstaka celler.

Fang Fang, professor i epidemiologi vid Institutet för miljömedicin i Solna, tilldelas priset för sina enastående insatser inom epidemiologi, som forskare inom neurodegenerativa sjukdomar, särskilt ALS.

För elva år sedan publicerades KI-forskaren Beatrice Uusmas bok Expeditionen. Min kärlekshistoria. Boken handlar om Andrées polarexpedition i slutet av 1800-talet. I augusti kommer hon och en grupp forskare från bland annat Norsk Institutt for Kulturminneforskning att återvända till Vitön i jakt på fler svar om den ödesdigra expeditionen. Målet är dels flera forskningsartiklar men också en ny bok. Bea Uusma, vid Medicinens historia och kulturarv på KI, berättar mer.

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att utse Catharina ”Cia" Ihre Lundgren till ny ordförande för Svenska Läkaresällskapet, SLS. Hon tillträder den 1 juli 2024 och efterträder Tobias Alfvén som lämnar posten efter fyra år som ordförande.

Vid det arbets- och miljömedicinska vårmötet den 30 maj fick tre forskare från Institutet för miljömedicin (IMM) ta emot pris för Bästa avhandling, Nytänkande forskning och Life time achievement.

Professor Jonas F Ludvigsson har tilldelats H.M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band för framstående forskningsinsatser inom pediatrik och inflammatoriska tarmsjukdomar. Samtidigt får professor Göran K Hansson H.M. Konungens medalj av 12:e storleken i serafimerordens band för ledande insatser inom svenskt akademiväsende.

En ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, publicerad i International Journal of Surgery, visar att överlevnaden efter kirurgi har förbättrats markant över åren, trots att patienterna har blivit sjukare och äldre. En bidragande orsak är den kontinuerliga utvecklingen av det perioperativa omhändertagandet, som omfattar vården före, under och efter kirurgi.

Ljubica Matic och Anton Razuvaev från kärlkirurgigruppen vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, har belönats med Hjärt-Lungfondens 120 års jubileumsanslag för sitt projekt som syftar till att kartlägga nya mekanismer och utveckla terapeutiska mål och biomarkörer för individanpassad behandling av artärsjukdom i nedre extremiteter.

Den 3 och 4 juni samlades internationella kärlkirurger och kärlforskare i Sune Bergström Aulan för att presentera och diskutera translationell kärlforskning. Det var tredje gången Kärlkirurgigruppen vid CMM och MMK stod värd för mötet, 2020 i virtuellt format, 2022 och i år i den fina aulan i Bioclinicum.