Adhd-läkemedel kopplas till lägre risk för självmordsförsök, missbruk och kriminalitet
Personer som tar medicin för sin adhd har lägre risk för självmordsförsök, missbruk, trafikolyckor och kriminalitet än personer med adhd som inte medicinerar. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften BMJ.
Adhd, som påverkar cirka 5 procent av barn och 2,5 procent av vuxna globalt, är förknippat med en ökad risk för bland annat självmordsförsök, substansmissbruk, olyckor och kriminalitet. Forskarna bakom studien ville undersöka om läkemedel mot adhd minskar risken för dessa utfall genom att analysera svenska nationella registerdata mellan åren 2007 och 2020.
Totalt inkluderades nästan 150 000 individer mellan 6 och 64 år med nydebuterad adhd. Medelåldern i gruppen var 17 år, och 41 procent var kvinnor. Av dessa påbörjade 57 procent läkemedelsbehandling, där metylfenidat var det vanligaste preparatet.
Forskarna jämförde personer som hade påbörjat medicinering inom tre månader efter diagnosen med personer som inte hade gjort det och granskade journalerna under de följande två åren.
Minskad risk för allvarliga utfall
Resultaten visade att läkemedelsbehandling var kopplad till en signifikant minskad risk för flera allvarliga utfall: självmordsförsök minskade med 17 procent, missbruk med 15 procent, trafikolyckor med 12 procent och kriminalitet med 13 procent. Effekterna var ännu tydligare i vissa undergrupper – till exempel noterades en 25-procentig minskning av missbruk och kriminalitet hos personer som haft återkommande problem med det.
– En möjlig förklaring är bland annat att medicineringen leder till minskad impulsivitet, vilket kan minska risken för kriminalitet genom att dämpa aggressivt beteende, samt förbättrad uppmärksamhet som kan minska risken för trafikolyckor genom att minska distraktioner, säger studiens sisteförfattare Zheng Chang, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet. Han fortsätter:
– Dessa resultat ger belägg för att adhd-läkemedel kan påverka viktiga hälso- och samhällsrelaterade utfall, vilket bör beaktas både i klinisk praxis och i den allmänna debatten om läkemedelsbehandling.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och University of Southampton. Studien finansierades bland annat av Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte. Vissa forskare har fått arvoden från läkemedelsföretag, men för arbete utanför den aktuella studien.
Publikation
”ADHD drug treatment and risk of suicidal behaviours, substance misuse, accidental injuries, transport accidents, and criminality: emulation of target trials”, Le Zhang, Nanbo Zhu, Arvid Sjölander, Mikail Nourredine, Lin Li, Miguel Garcia-Argibay, Ralf Kuja-Halkola, Isabell Brikell, Paul Lichtenstein, Brian M D’Onofrio, Henrik Larsson, Samuele Cortese, Zheng Chang, BMJ, online 13 augusti 2025, doi: 10.1136/ bmj-2024‑083658