Nyhetsarkiv

En ny studie publicerad i tidskriften Science Advances belyser det fascinerande fenomenet kittlighet. Studien undersöker varför vissa beröringar får oss att skratta okontrollerat medan andra inte gör det, och varför vi inte kan kittla oss själva.

Luftföroreningar är en av de största hälsobovarna i världen. I Sverige går vi mot renare luft men i andra delar av världen går utvecklingen åt fel håll. Samtidigt visar forskningen att även mycket låga nivåer av föroreningar, under tillåtna gränsvärden, skadar vår hälsa.

Personer med astma är extra känsliga för luftföroreningar, som kan förvärra symtomen. Här berättar Liselott Florén hur luftkvaliteten påverkar hennes dagliga liv.

Långvarig västerländsk kost försämrar såväl funktionen hos blodkärl i bukspottkörtelns Langerhanska öar som insulintransport – även efter kostomläggning och viktnedgång, enligt en ny studie av forskare från Karolinska Institutet.

Multidisciplinära forskare kommer att samlas i ett nytt konsortium, lett av professor Kenny Rodriguez-Wallberg, Karolinska Institutet, med målet att utveckla biomarkörer för att bland annat förutsäga infertilitet hos unga cancerpatienter (AYA), och för att utveckla kliniska vårdriktlinjer. Projektet Predict AYA tilldelas nästan 7 miljoner euro i finansiering från EU:s Horisont Europa-program Mission Cancer.

Kursen Klinisk medicin 3, kirurgisk inriktning, termin 7 på läkarprogrammet har avslutats med examination av de färdigheter som studenterna lärt sig under terminen. Kursen omfattar de kliniska ämnena allmän kirurgi, anestesiologi, ortopedi, urologi och bilddiagnostik. Dessutom integreras ämnena primärvård och rättsmedicin under terminen.

Suganthi Jaganathan forskar om luftföroreningar i Indien. Hon har bland annat visat att dålig luftkvalitet orsakat 16,6 miljoner dödsfall i Indien under en tioårsperiod.

Ett protein från bakterien Helicobacter pylori visar sig kunna blockera bildningen av skadliga proteinaggregat – så kallade amyloider – som är kopplade till bland annat alzheimer, Parkinson, typ 2-diabetes och bakteriella infektioner. Det visar en ny studie som publicerats i tidskriften Science Advances.

Toxikologen Hanna Karlsson undersöker hälsoeffekter av luftens minsta partiklar. De som finns i Barcelonas hamn verkar vara mer inflammatoriska än andra.

Anne-Sophie Merritt, forskare vid Institutet för miljömedicin, har undersökt hur mycket luftföroreningar man får i sig vid olika färdsätt.

Ett plus ett blir inte två – utan mer. Forskare har tagit fram en metod för att analysera toxiska effekter av blandade luftföroreningar. Metoden avslöjar större hälsoskador av dålig luftkvalitet än vad analyser av enskilda ämnen påvisar.

Den 13 maj fattade rektor beslutet att anställa Jonas Fuxe som professor i molekylär patologi vid institutionen för laboratoriemedicin. Anställningen gäller från och med den 1 juni 2025.

Två forskare vid Centrum för klusterhuvudvärk vid Karolinska Institutet har tilldelats två stipendier och ett bidrag för att stödja deras innovativa forskning om klusterhuvudvärk. Utmärkelserna, som tilldelats av International Headache Society, Svenska Huvudvärksföreningen, H. Lundbeck AB och Pfizer, syftar till att främja förståelsen och behandlingen av huvudvärksjukdomar.

En ny studie från Karolinska Institutet med över en miljon kvinnor kopplar samman svåra erfarenheter från barndomen och risken att diagnostiseras med endometrios senare i livet. Studien visar en koppling mellan att som barn ha varit exponerad för våld och en dubbelt så hög risk att drabbas av denna gynekologiska sjukdom.

Professor Niklas Björkström vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), Karolinska Institutet, tilldelas Eric K. Fernströms pris för yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare för "sin enastående forskning om naturliga mördarceller (NK-celler) hos människor".

Forskare vid institutionen för medicin, Huddinge har presenterat ny forskning om hur vissa personer med hiv kan kontrollera viruset utan behandling. Resultaten visar att tarmbakterier och en särskild dipeptid kan spela en viktig roll och öppnar för nya sätt att förebygga hiv.

En ny svensk registerstudie visar att kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer inte bara själva riskerar psykisk ohälsa och ekonomiska svårigheter – även deras barn och partners ser ut att påverkas negativt. Studien är publicerad i vetenskapliga tidskriften Journal of the National Cancer Institute.

Spädbarn som överlever allvarliga hälsoproblem de första veckorna av livet har högre risk att dö under barndomen och tonåren jämfört med barn som varit friska som nyfödda. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Pediatrics.

Docenturnämnden beslutade vid sammanträdet den 27 maj 2025 att anta Sara Arroyo Mühr som docent i basal cancerforskning.

Karolinska Institutet har under det senaste året utbildat ett 30-tal skolsköterskor i Uppsala kommun i motiverande samtal (motivational interviewing, MI). MI är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser.

Vi har fått en pratstund med Marie Wahlman, medicinskt ledningsansvarig skolsköterska på Uppsala kommun för att få en djupare inblick i varför de valde att genomföra denna satsning.

NordForsk har nyligen beviljat finansiering till fem nya forskningsprojekt som ska bidra till att utveckla hållbara hälso- och omsorgssystem för äldre i Norden.

Patienter som har fått sjukhusvård för svår covid-19 har tecken till nedsatt pumpförmåga och småkärlssjukdom i hjärtat vid långtidsuppföljning. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i Jama Network Open.

European Society for Paediatric Endocrinology (ESPE) har utsett professor emeritus Olle Söder till mottagare av Andrea Prader-priset 2025 – den högsta utmärkelsen inom internationell barnendokrinologi.

Den 5 och 6 juni hölls examensceremonier för studenter på KI:s grundutbildnings- och masterprogram. Stämningen präglades av glädje, förväntan och stolthet när studenterna hyllades i Aula Medica.

Prostatacancer är globalt en av de vanligaste cancerformerna hos män. Att diagnostisera prostatacancer innebär att man undersöker vävnadsprover under ett mikroskop, vilket kan ge olika resultat beroende på den granskande patologen. Dessa inkonsekventa resultat kan potentiellt påverka patientens behandling. Ibland vid oklara fall används extra tester som kallas immunhistokemi (IHC), vilket ökar kostnaden, tid och labbarbete.

The Lancet har tillkännagivit en ny kommission som syftar till att omorientera skörhet i klinisk praxis, folkhälsa och policy. Davide Liborio Vetrano är en av två experter från Karolinska Institutet som bidrar till detta viktiga initiativ.

Nina Bošković från avdelningen för gastroenterologi och nutrition (GUT), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "Oxygen levels regulating Embryonic Genome Activation", den 13 juni, 2025. Huvudhandledare är Juha Kere (MedH).

Hallå där Vilma Alanko, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 13 juni försvarar du din avhandling ”Translational studies on biological signatures, risk profiles, and prevention of dementia.” Vad handlar den om?

Nyligen släpptes årets Planetary Health Report Card (PHRC) där studenter vid medicinska universitet utvärderar sina institutioner utifrån ett planetärt hälsoperspektiv. KI förbättrar sina resultat i de flesta kategorier – särskilt när det gäller stöd till studentledda hållbarhetsinitiativ.

Fredrik Piehl, professor i neurologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet och forskare vid Karolinska universitetssjukhuset, har utsetts till Årets Neuroprofil 2025.

Det prestigefyllda nordiska Anders Jahre-priset 2025 tilldelas två forskare vid Karolinska Institutet. Professor Sten Eirik Wælgaard Jacobsen får Anders Jahres stora pris för medicinsk forskning för sitt arbete med blodstamcellers utveckling till immunceller och andra blodceller. Biträdande lektor William Nyberg hedras med Anders Jahres pris för yngre forskare för sitt arbete med utvecklingen av T-cellsimmunterapi mot cancer.

I en tid då hälso- och sjukvården genomgår en snabb omvandling ökar behovet av hälsofrämjande, förebyggande insatser i kommunal regi. Därmed ökar också behovet av forskning och utbildning. Den 3 juni tecknade KI samarbetsavtal med Solna stad och Upplands-Bro kommun. Initiativet är ett viktigt steg för att stärka en sådan strategisk samverkan mellan universitetet och kommunal verksamhet.

Hej Isabelle von Saenger! Den 13 juni disputerar du med avhandlingen "Care and financial support in ageing families: the changing shape of inequality". Kan du berätta lite mer om vad den handlar om?

En ny undersökning från Karolinska Institutet visar att majoriteten av den mat- och dryckesreklam som ungdomar exponeras för på sociala medier marknadsför ohälsosamma produkter. Undersökningen ingår i en ny rapport från UNICEF Sverige och Hjärt-Lungfonden.

Forskningen om uvealt melanom – den vanligaste formen av ögoncancer hos vuxna – vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet har rankats som den femte främsta i världen enligt 2024 års rankning från ScholarGPS.

Stiftelsen Barnforskningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus har vid en högtidlig ceremoni delat ut årets Hugo Lagercrantz-priset, samtidigt som höstens forskningsstipendier tillkännagavs. Det var en eftermiddag tillägnad banbrytande barnforskning, med givare, forskare och pristagare samlade under samma tak.

Shengyuan Zeng från avdelningen för gastroenterologi och nutrition (GUT), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "Investigation of epigenome changes in quiescent fission yeast cells", den 5 juni, 2025. Huvudhandledare är Karl Ekwall (MedH).

Karolinska Comprehensive Cancer Center (Karolinska CCC) blir det första centret i Sverige att få förnyad ackreditering. Denna milstolpe markerar ett viktigt steg för att ytterligare förstärka samarbetet mellan Karolinska Universitetssjukhuset och KI. Nu ingår också barncancer i Karolinska CCC.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat tre typer av nervceller som är kopplade till tarmluddet, vilket tyder på att tidigare okända nervnätverk styr vätskebalansen i tarmen. Forskningsresultaten, som publicerats i tidskriften Nature Neuroscience, kan bidra till bättre förståelse för sjukdomar som irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har nyligen lämnat en kommentar till en översiktsstudie som genomförts vid Aging Research Center (ARC) i samarbete med anknytna forskare. Studien fokuserade på insatser för att stödja informella vårdgivare – det vill säga familjemedlemmar eller nära vänner som vårdar äldre personer utan formell ersättning.

Trots att många digitala verktyg visar goda forskningsresultat för att stötta patienter med livsstilsförändring, egenvård och monitorering av våra vanliga folksjukdomar, når de sällan ut i vården. En ny korrespondensartikel i Nature Medicine ger sex konkreta rekommendationer för att skapa en snabbare väg från forsknings till verklig patientnytta.

Personer med en autismdiagnos löper en ökad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom tidigt i livet, visar en omfattande studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Neurology. Forskarna tror att de två tillstånden kan ha gemensamma biologiska mekanismer.

Antalet hälseneskador har ökat drastiskt de senaste 20 åren. Simon Svedmans avhandling visar att blodproppar är en vanlig komplikation som behöver förebyggas bättre.

Under Svenska Gastrodagarna i Stockholm delade Mag-Tarmfonden ut totalt 2,3 miljoner kronor i forskningsanslag. Forskningen som får stöd rör allt från avancerade riskmodeller för leversjukdom till nya insikter om barnsjukdomar, Crohns sjukdom och ischemisk kolit.

Amir Ata Saei, biträdande universitetslektor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, har tilldelats Novo Nordisk Foundation Excellence Emerging Investigator Grant inom endokrinologi och metabolism 2025.

Alphonsus Matovu, doktorand vid forskargruppen Rekonstruktiv plastikkirurgi och global kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Groin Hernia Surgery in Women. Outputs, Factors, Methods and Costeffectiveness" den 2 juni 2025. Huvudhandledare är Jenny Löfgren.

Efter 9 mils cykling genom sol, hagel och bokskogar landade Pernilla Alencar Siljehag slutligen i Tomelilla – med ben fulla av mjölksyra och hjärtat fullt av intryck. Hon har tillsammans med initiativtagaren Oskar Jonsson cyklat en etapp av tandemturnén som tar forskare runt södra Sverige för att föreläsa om åldrande och hälsa. Nu delar hon med sig om samtalen längs vägen, mötet med publiken på biblioteket och varför forskningsresor ibland är som allra bäst när de sker på två hjul.

Lars Henningsohn, docent vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) har fått fortsatt förtroende för uppdraget att verka som prefekt vid CLINTEC i ytterligare tre år.

Tack vare en generös donation från affärskvinnan och styrelseledamoten Louise Lindh, kan institutionen för odontologi vid Karolinska Institutet, inrätta en ny professur. Satsningen markerar ett viktigt steg mot att göra tandhälsa till en självklar integrerad del av allmänhälsan – något som länge har efterlysts av både forskare och vårdpersonal.

Giola Santoni, biostatistiker vid forskargruppen Övre GI kirurgi vid Karolinska Institutet, blev docent i epidemiologi den 29 april 2025.
Giola Santoni har en bred expertis inom epidemiologi och biostatistik, med särskilt fokus på cancerutfall baserat på nordiska registerdata. Hennes arbete omfattar storskaliga, registerbaserade kohortstudier med fokus på canceretiologi och utfall, interventioners effekter på cancerrisk och överlevnad, samt socioekonomiska och livsstilsrelaterade faktorer.