Svensk studie nyanserar bilden av friska japaner
Även om japanerna lever länge innebär det inte per automatik att de är friskare än andra befolkningar. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet visar att japaner och svenskar har ungefär lika många friska levnadsår, om man definierar frisk som att bo hemma utan behov av formell äldreomsorg. Däremot är dödligheten bland personer som får äldreomsorg lägre i Japan jämfört med Sverige.
– Kanske beror Japans långa livslängd inte primärt på att befolkningen är så mycket friskare? Våra resultat ger en mer nyanserad bild och tyder i stället på att skillnaderna främst uppstår bland personer som behöver vård och omsorg, säger Karin Modig, lektor och docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Hon har lett studien som jämför kvarvarande livslängd vid 75 års ålder för kvinnor och män i Sverige och Japan baserat på omfattande registerdata. Totalt ingick över 850 000 personer i Sverige och drygt 330 000 personer i nio japanska kommuner. Forskarna delade in deltagarna i tre grupper utifrån om de hade hemtjänst, bodde på äldreboende eller inte hade någon äldreomsorg.
Fler år i äldreomsorg
Resultaten, som publicerats i BMC Medicine, visar att äldre japaner generellt har lägre dödlighet än svenskar, men det gällde framför allt bland personer som får någon form av äldreomsorg. En 75-årig japansk kvinna kunde i genomsnitt förvänta sig 10,4 ”friska” levnadsår (år utan formell omsorg) och 5,1 år med äldreomsorg. Motsvarande siffror för en svensk kvinna var 9,9 år utan omsorg och 3,8 år med omsorg.
– Japanska kvinnor kan alltså förvänta sig fler år i äldreomsorg, men vi behöver ta reda på vad skillnaderna beror på. Det är viktigt att förstå vilka faktorer i äldreomsorgen som påverkar livslängden, särskilt när allt fler lever till mycket hög ålder, säger Shunsuke Murata, forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Kobe universitet i Japan.
För män var skillnaderna små, med i genomsnitt 9,8 friska levnadsår i Japan jämfört med 9,6 i Sverige, och 2,2 år med äldreomsorg i Japan jämfört med 2,1 år i Sverige.
Flera möjliga förklaringar
Forskarna lyfter flera möjliga förklaringar till varför dödligheten skiljer sig åt i omsorgsgrupperna. Det kan till exempel bero på olikheter i vem som får äldreomsorg och när, skillnader i hur vården är organiserad, att medicinsk behandling i livets slutskede är mer omfattande i Japan och att det är vanligare med anhörigvård i hemmet där.
– Det här är de första forskningsresultaten från ett samarbetsprojekt som undersöker hälsan hos äldre i Sverige jämfört med Japan. Vi har redan påbörjat nästa studie där vi ska jämföra hälsan hos äldre i olika vårdstadier, avslutar Karin Modig.
Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och forskargrupper vid Kyushu universitet och Kobe universitet i Japan. Den finansierades av bland annat Japan Society for the Promotion of Science, JST FOREST Program (JPMJFR205J), Scandinavia-Japan Sasakawa Foundation och Karolinska Institutet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
”Understanding Japan’s Mortality Advantage: A Comparison of Mortality in Independent and Dependent Older Adults in Japan and Sweden”, Shunsuke Murata, Marcus Ebeling, Rei Ono, Megumi Maeda, Katharina Schmidt‑Mende, Haruhisa Fukuda, Karin Modig, BMC Medicine, online 23 mars 2026, doi: 10.1186/s12916-026-04786-z.