Publicerad: 2026-03-26 11:57 | Uppdaterad: 2026-03-26 13:03

Passivt eller aktivt stillasittande medför olika risk för framtida demens

En man i fyrtioårsåldern sitter i ensoffa och läser en bok. Han är avslappnad och har lagt upp fötterna på bordet.
Foto: Getty Images.

Hur vi använder hjärnan vid långvarigt stillasittande kan påverka våra kognitiva funktioner senare i livet. En ny studie från Karolinska Institutet publicerad i American Journal of Preventive Medicine visar att vuxna som ägnar mycket tid åt mentalt passiva aktiviteter, som att titta på tv, löper högre risk att utveckla demens. Hjärnstimulerande aktiviteter vid stillasittande, som att läsa, verkar däremot minska risken.

Stillasittande är vanligt och de flesta vuxna sitter omkring nio till tio timmar om dagen. Tidigare forskning har kopplat långvarigt stillasittande till hjärt‑kärlsjukdom, diabetes och depression. Att även utvecklingen av demens kan påverkas har varit känt, men den nya studien gör för första gången skillnad mellan passivt och mentalt aktivt stillasittande.

Forskarna analyserade data från 20 811 personer i åldrarna 35–64 år som följts i 19 år. Genom att koppla enkätsvar från 1997 till svenska patient- och dödsorsaksregister kunde de studera hur vanor kring stillasittande hänger ihop med senare demensdiagnoser. Analysen tog hänsyn till en rad faktorer, bland annat fysisk aktivitet och livsstilsvanor. Forskarna använde även så kallad isotemporal substitutionsmodellering för att statistiskt undersöka vad som händer när passivt stillasittande ersätts med mentalt aktivt.

Mental aktivitet kan stödja hjärnhälsan

Porträttbild av Mats Hallgren i blå skjorta.
Mats Hallgren. Foto: Privat.

– Vi såg att längre perioder av mentalt passivt stillasittande var kopplade till en högre risk för demens, säger Mats Hallgren, forskare vid institutionen för global folkhälsa och ledare av studien. När det mentalt passiva ersattes med mentalt aktiva aktiviteter minskade istället risken.

Studien kan inte fastställa orsakssamband, men den långa uppföljningstiden gör det möjligt att se hur tidiga vanor hänger ihop med senare hälsa. 

– För mycket stillasittande är vanligt, men också något vi kan påverka. Vår studie visar att hur vi använder hjärnan när vi sitter still mycket kan vara en viktig faktor för framtida kognitiv hälsa, säger Mats Hallgren.

Forskarna hoppas att resultaten ska kunna bidra till riktlinjer för hur både fysisk och mental aktivitet kan stödja hjärnans hälsa när vi åldras.

Publikation

Mentally Active Versus Passive Sedentary Behavior and Risk of Dementia: 19-Year Cohort Study André O. Werneck, Michael J. Wheeler, David W. Dunstan, Neville Owen, Ylva Trolle Lagerros, Mats Hallgren, American Journal of Preventive Medicine, online 26 mars 2026, doi.org/10.1016/j.amepre.2026.108317.