Erdinc Sezgin: ”Det verkliga resultatet av KIRI är nästa generation forskare”
I skärningspunkten mellan de två KIRI-deltagarna Claudia Kutters och Erdinc Sezgins forskningsfält växte ny kunskap om en ovanlig genetisk sjukdom fram. I dag samarbetar forskargrupperna tätt och de poängterar båda den gemensamma postdoktorns viktiga roll.
Trots att Claudia Kutter och Erdinc Sezgin kom från olika vetenskapliga bakgrunder kom de snabbt fram till ett gemensamt projekt.
– Vi insåg att vi i våra respektive laboratorier var på väg in i ett liknande forskningsområde, som handlar om hur celler hanterar fett, eller lipider, säger hon. Han fyller i:
– När Claudia presenterade sin forskning kände jag direkt att det klickade, och vi fick en bra idé om vad vi kunde göra ihop.
Claudia Kutter, senior forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, KI, är utbildad inom funktionell genomik och tittar på vad som händer på molekylär nivå, vad generna i cellen gör när de svarar på olika typer av avvikelser.
– Min expertis är att generera enorma mängder data av en sjukdom och sedan analysera dessa data. Inom mitt forskningsfält är vi ganska agnostiska inför svaret, vi låter data guida oss, och har fantastiska analysverktyg som visar vad vi ska titta närmare på, säger Claudia Kutter.
Erdinc Sezgin är utbildad bioingenjör, inom cellbiologi och biofysik.
– Under hela min karriär har jag arbetat med livets fysik, cellens fysik, och hur olika sjukdomar och avvikelser förändrar cellernas egenskaper. Vi undersöker om vi kan använda dem som ett mått på cellernas funktionella status, säger han.
Fokus på ovanlig ärftlig sjukdom
För båda var det självklart att som KIRI-fellow söka gemensam forskningsfinansiering. Deras projekt fokuserade på en ovanlig ärftlig sjukdom kallad Niemann Picks sjukdom typ C, NPC.
Kolesterol och andra fetter ansamlas då i lysosomen, cellens nedbrytningsorgan för dessa molekyler, vilket ger cellskador och förtidig död. En av 120 000 nyfödda drabbas, knappt ett fall per år i Sverige. Men även ovanliga sjukdomar behöver studeras.
– De kan ge oss nycklar till att förstå andra sjukdomar mer generellt. Och dessutom, man pratar om sällsynta sjukdomar, men om man räknar samman alla sådana är de inte så sällsynta, säger Erdinc Sezgin, docent vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, KI.
Claudia Kutter fyller i:
– Eftersom målet var att vara så tvärvetenskapliga som möjligt tänkte vi: låt oss kombinera genomik och transkriptomik, alltså sekvenserings- och molekylärdelen från mitt labb, med Erdincs expertis inom biofysik, mikroskopi och avbildning.
Hyllar KIRI-samarbetet
Resultaten, som är på väg att publiceras, handlar både om sätt att jämföra friska och sjuka lysosomer, och nya angreppspunkter för läkemedel. Och de båda forskargrupperna fortsätter att samarbeta.
– Mitt labb tänker nu mer i termer av: ’Hur kan vi använda mikroskopi och biofysik som ett analysverktyg?’ Då går de helt enkelt två våningar ner och pratar med Erdincs grupp. På samma sätt funderar de på hur de bättre kan förstå vad som händer på molekylär nivå och då kommer de upp till oss, säger Claudia Kutter.
Båda hyllar det tvärvetenskapliga KIRI-samarbetet.
– Var inte rädd för att tänka utanför ramarna, att lämna din komfortzon och utforska nya metoder, tekniker och frågor. Det lönar sig nästan alltid, säger Erdinc Sizgen.
Claudia Kutter håller med.
– Det är samma sak för mig, att få utforska nya frågor. Jag hade exempelvis aldrig hört talas om Niemann Picks sjukdom typ C innan vi började samarbeta, nu har sällsynta sjukdomar fått en större plats i min forskning.
Att gemensamt ta del av nya resultat lyfter hon som en oväntad fördel.
– Varje gång vi analyserade ny data var det spännande. Att titta på något nytt och tänka: ’Vad betyder det här?’ Jag uppskattade verkligen den gemensamma brainstormingen.
Nyskapande och viktigt initiativ
För Erdinc Sezgin var det särskilt givande att lära sig designa experiment med patientmaterial.
– Som mikroskopi- och biofysikforskare hade vi exempelvis inte tänkt på könsaspekten, om cellerna kom från en man eller en kvinna. Men i genetiska analyser är det förstås avgörande, då kromosomerna skiljer sig åt.
Det delade ledarskapet var inte något problem, då deras expertisområden var så tydligt definierade.
– Jag har bara fina minnen. Från det första projektutkastet och ansökan till rekryteringen av vår gemensamma postdoktor, vår forskning och alla sociala aktiviteter, som en grillkväll där alla från båda grupperna deltog, säger Claudia Kutter, som vill ge en eloge till programorganisatörerna.
– Jag kände inte till något liknande initiativ sen tidigare. Det är nyskapande, och bygger förstås på deltagarnas engagemang, men att ge oss den här plattformen var ett viktigt initiativ.
Erdinc Sezgin uppskattade möjligheten att lära känna andra KIRI-deltagare
– Nu vet jag vad alla gör och vem jag ska kontakta om jag behöver något. Alla arbetar med väldigt spännande saker – man skulle vilja samarbeta med alla, men måste förstås inse sina begränsningar.
Även för deras postdoktor Pablo Carravilla var samarbetsprojektet en framgångshistoria.
– Han är nu professor i Spanien och leder sin egen forskargrupp. Så vårt forskningsnätverk har utvidgats från Sverige till Spanien. Vi fortsätter ha kontakt, och planerar att skicka studenter mellan våra grupper framöver att fortsätta lära av varandra, säger Claudia Kutter.
Erbjuder utmanande miljö
Enligt Erdinc Sezgin kan det vara krävande för en postdoktor att arbeta i två laboratorier under två professorer – ”ibland är det utmanande nog med en”.
– Samtidigt, om det fungerar, är det en guldgruva. Man får handledning av två experter inom deras respektive områden, säger han.
Claudia Kutter beskriver att ursprungligen låg Pablo Carravillas forskningsbakgrund närmare Erdinc Sezgins område, men med flit placerade de honom i hennes labb, ”utanför Pablos komfort-zon”, som hon uttrycker det.
– Det är alltid en kombination av 'nature and nurture', det man själv bidrar med och det sammanhang man befinner sig i. Vi erbjöd en miljö som utmanade honom och han tog den möjligheten fullt ut och gjorde något väldigt fint av den, säger hon.
Inte minst har han lämnat ett socialt avtryck.
– Han hade vanan att alltid gå ner i fiket och ta en kaffe efter lunchen och chilla i soffan för att återställa energin – nu gör mitt labb likadant, säger Claudia Kutter.
– Mitt med, och träffar din grupp, säger Erdinc Sezgin, som avslutar med att lyfta vilken viktig roll anslutna postdoktorer har inom KIRI generellt:
– Vi KIRI Fellows är gruppledare som har redan finansiering och etablerade karriärer. Det verkliga resultatet av ett sådant här program är nästa generation forskare – därför är det viktigt att just de och deras roll i KIRI lyfts fram.
Text: Lotta Fredholm
KIRI i korthet
• Karolinska Institutet Research Incubator, KIRI, är en plattform där unga forskare kan träffas och även ingå interdisciplinära samarbeten.
• KIRI tog avstamp i KI:s styrdokument Strategi 2030 och sjösattes 2022.
• Unga forskare som är biträdande universitetslektorer, BUL, kan söka att bli KIRI Fellow. År 2025 utlystes 20 internationella BUL, mot 8-10 per år.
• Två KIRI Fellows kan söka anslag för ett gemensamt projekt, där de får tillgång till en postdoc som arbetar i bådas laboratorier.
• Den 23 mars 2026 högtidlighölls att den första kullen KIRI Fellows avslutat sina fyra år programmet.
• Sedan starten 2022, då drygt 30 Fellows anslöts, har KIRI växt till att ha 80 Fellows, 20 aktiva postdocs och 28 olika interdisciplinära forskningsprojekt – en del i uppstart och andra avslutade.