Digital KBT minskade hjärtrelaterad oro och förbättrade hälsan efter hjärtinfarkt
En digital KBT-behandling minskade hjärtrelaterad oro och förbättrade patienters livskvalitet och fysiska funktion efter hjärtinfarkt. Det visar en ny randomiserad studie publicerad i Journal of the American College of Cardiology, där forskare vid Karolinska Institutet jämförde digital KBT med sedvanlig vård.
Många som drabbas av hjärtinfarkt utvecklar en ihållande oro kopplad till hjärtat, till exempel rädsla för nya hjärthändelser eller undvikande av aktiviteter i vardagen så som att vara fysisk aktiv.. I studien deltog 96 personer som haft hjärtinfarkt minst sex månader tidigare och som upplevde betydande hjärtrelaterad oro.
Deltagarna lottades till antingen åtta veckors digital, exponeringsbaserad KBT eller till sedvanlig vård, det vill säga den vanliga medicinska uppföljningen efter hjärtinfarkt utan någon psykologisk behandling.
Den psykologiska behandlingen bestod av övningar där deltagarna gradvis närmade sig situationer och hjärtrelaterade symtom de tidigare undvikit på grund av rädsla. Deltagarna fyllde i självskattningar kring sina besvär före och efter behandlingen.
Mindre rädsla för hjärtsymtom
Resultaten visar att gruppen som fick digital KBT förbättrade sin livskvalitet och minskade hjärtrelaterad oro mer än kontrollgruppen vid tre månaders uppföljning. Minskningen var stabil upp till ett år efter behandlingen.
Även den fysiska funktionsförmågan ökade mer i behandlingsgruppen. Deltagarna upplevde sig mindre hindrade i vardagen och vågade vara mer aktiva fysiskt.
– Vår metod fokuserar på att minska rädslan för hjärtrelaterade symtom. När rädslan minskar vågar många återta aktiviteter de börjat undvika efter hjärtinfarkten, vilket påverkar livskvaliteten positivt, säger sisteförfattare Josefin Särnholm, leg psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
– Det är viktigt att förstå att hjärtrelaterad oro är vanligt efter hjärtinfarkt, och att den går att behandla. Digital terapi kan vara ett sätt att nå fler patienter, fortsätter försteförfattare Amanda Johnsson, leg psykolog, doktorand vid samma institution.
Studien genomfördes i samarbete mellan forskare inom psykologi och kardiologi vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Forskningen finansierades av Hjärt-Lungfonden och Vetenskapsrådet. Några av forskarna rapporterar ersättningar för föreläsningar och uppdrag, vilket redovisas i studien.
Publikation
”Digital Cognitive Behavioral Therapy for Cardiac Anxiety After Myocardial Infarction: Effects on Disease-Specific Health Status—Randomized Trial Results”, Amanda Johnsson, Brjánn Ljótsson, Björn E Liliequist, Matthias Lidin, Marie Löf, Linnea Maurex, Eva Ólafsdóttir, Elina Rautio, Johanna Sandborg, Frieder Braunschweig, Linda G Mellbinb, Josefin Särnholm, Journal of the American College of Cardiology, online 25 mars, 2026, doi: 10.1016/j.jacc.2026.02.5068
“Digital Cognitive Behavioral Therapy for Cardiac Anxiety After Myocardial Infarction: Effects on Disease-Specific Health Status—Detailed Methods and Protocol”, Amanda Johnsson, Brjánn Ljótsson, Björn E Liliequist, Matthias Lidin, Marie Löf, Linnea Maurex, Eva Ólafsdóttir, Elina Rautio, Johanna Sandborg, Frieder Braunschweig, Linda G Mellbinb, Josefin Särnholm, Journal of the American College of Cardiology Advances, online 25 mars, 2026, doi: 10.1016/j.jacadv.2026.102669