”Vi behöver värna den fria forskningen”
I USA attackeras universiteten och den fria forskningen av landets president. – En liknande utveckling pågår i flera länder och skulle kunna drabba även Sverige, säger Karolinska Institutets rektor.
Text: Anders Nilsson för Medicinsk Vetenskap nr. 3 2025
USA brukar anses vara världens främsta forskningsnation – en position som grundlades redan efter andra världskriget. Men nu stöps amerikansk forsknings- och högskolepolitik om i grunden av president Donald Trump. Det får globala konsekvenser.
I demokratier har forskning och högre utbildning vanligen stor frihet i sitt kunskapssökande – något som brukar kallas akademisk frihet. Denna princip har haft stark förankring även i det amerikanska forskningssystemet och på amerikanska universitet, men Trumps nya forskningspolitik bryter med den traditionen. Statliga forskningsfinansiärer som National Institutes of Health, NIH, har politiserats och förbjuds att finansiera viss typ av forskning. Listor med sökord används för att upptäcka och sortera bort oönskad forskning. Dit hör studier om könsskillnader, jämställdhet, vaccin, klimat och grön energi. Statliga pengar till universitet hålls inne för att pressa fram eftergifter. Europeiska forskare som ska på tjänsteresa till USA överväger plötsligt försiktighetsåtgärder som normalt används vid besök i diktaturer.
Karolinska Institutets rektor Annika Östman Wernerson beskriver utvecklingen i USA som ett allvarligt angrepp på den akademiska friheten. På grund av landets särskilda ställning i forskarvärlden får det globala konsekvenser, konstaterar hon.
- Vi har haft en fantastisk kunskapsutveckling i världen i mer än ett halvsekel där USA varit en motor, inte minst inom medicinsk forskning. Tack vare det kan vi idag bota sjukdomar som våra mor- och farföräldrar dog av. Det som nu sker innebär tyvärr en inbromsning av denna utveckling, säger hon.
Innan förändringarna hade 58 forskningsprojekt vid Karolinska Institutet stöd från amerikanska statliga forskningsfinansiärer som NIH. Hittills har finansieringen stoppats till omkring en fjärdedel av dessa. För de övriga är framtiden oviss.
- Amerikanska forskningsråd står inte för en stor andel av Karolinska Institutets forskningsfinansiering, men ett antal forskargrupper hos oss drabbas mycket kännbart, säger Annika Östman Wernerson.
Förändringarna i USA får också andra konsekvenser för forskare vid Karolinska Institutet och andra svenska universitet.
- Vi har väldigt mycket samarbeten med USA och många reser dit för att studera eller gästforska. Dessutom drivs många forskningsdatabaser från USA, som används dagligen av forskare över hela världen. Det kan få enorma konsekvenser om sådana läggs ner eller blir oåtkomliga för resten av världen, säger hon.
En vanlig synpunkt är att förändringarna i USA gynnar Europas möjligheter att rekrytera internationella toppforskare.
- Det är sant, särskilt när det gäller unga, blivande toppforskare från resten av världen som inte längre har samma starka önskan eller möjlighet att komma till USA. Det drar vi förstås nytta av, men det är inget skäl att glädjas över utvecklingen. Det hade varit bättre om denna utveckling inte skett, säger Annika Östman Wernerson.
Vikten av frihet i akademin
Akademisk frihet innebär att framtagandet och spridandet av ny kunskap inte begränsas av politiker, ekonomiska intressen eller olika grupperingars åsikter. Det kan handla om att högre utbildning bedrivs utifrån aktuell evidens, men också om att forskare själva ska kunna formulera sina forskningsfrågor, öppet publicera resultaten och kritiskt kunna diskutera vad de kommit fram till utan att riskera repressalier.
András Simon, professor i cell- och molekylärbiologi, är en av alla forskare vid Karolinska Institutet som oroas av utvecklingen i USA.
- Jag forskar med pengar från Sverige och EU, men jag samarbetar mycket med kollegor vid flera amerikanska universitet och ser vilken pressad situation forskare i USA befinner sig i nu, säger han.
I höst skulle András Simon ha hållit föredrag vid ett amerikanskt universitet men han har nyligen fått besked om att hela seminarieserien ställts in. Konflikten med landets president har försatt universiteten i ett ekonomiskt utsatt läge.
- Å andra sidan var arrangörerna inte längre helt säkra på att jag skulle bli insläppt i USA med en inbjudan från dem. Jag tror fortfarande att jag skulle bli det, men det är en enorm skillnad och talande att de över huvud taget är osäkra på detta, säger han.
Akademisk frihet backar i fler än 30 länder
András Simon är född i Ungern där den akademiska friheten minskat markant det senaste decenniet. Regimen har bland annat fört en kampanj mot det privata universitetet Central European University och tvingat det att lämna landet.
- Jag har inga egna erfarenheter av att forska i Ungern men jag följer förstås utvecklingen i mitt gamla hemland. Min bild är att USA på bara ett halvår har blivit mer auktoritärt vad gäller akademisk frihet än Ungern. Att använda listor med förbjudna ord för att sortera bort oönskad forskning är verkligen grovt, säger András Simon.
Utvecklingen i USA och Ungern faller in i ett större mönster där den akademiska friheten backat i fler än 30 länder det senaste decenniet, enligt rankningen Academic Freedom Index, AFI. Ibland går det fort utför, som i Argentina de senaste två åren.
Sverige placerar sig i den översta tiondelen i AFI, men både Annika Östman Wernerson och András Simon menar att det inte innebär Sverige är utom fara.
- Det som hänt i USA skulle kunna hända här, även om vi inte vill tro det. Vi behöver stärka skyddet för akademisk frihet i Sverige och inte ta den för given längre, säger Annika Östman Wernerson.
Vilka hot ser du?
- Sverige tar ofta efter USA, och det som sker i amerikansk politik nu får väldigt stort medialt genomslag här. Det gör mig orolig. Jag tror också att det kan finnas en okunskap i samhället om varför akademisk frihet är så viktig. Vi behöver tala mer om det, inte förutsätta att alla redan förstår. Akademisk frihet genererar så mycket nytta för hela samhället: kunskap för att fatta kloka beslut, innovationer, arbetstillfällen, högutbildad arbetskraft, tillväxt, bättre vård och hälsa.
Samtidigt är just nytta ofta argumentet när akademisk frihet naggas i kanten. Politiker vill gärna öronmärka pengar för forskning som verkar nyttig. Men det får inte ske på bekostnad av nyfikenhetsdriven forskning, menar Annika Östman Wernerson.
- Det går sällan att säga i förväg vilken forskning som kommer att skapa stor nytta. Vi behöver slå vakt om de fria forskningsmedlen som inte är låsta till vissa fält. Det behövs en bred bas av forskning som nyttan kan spira ur, säger hon.
Hon tar forskningen om mRNA som exempel, som överraskande ledde till en helt ny typ av vaccin och miljoner räddade liv under pandemin samt ett Nobelpris.
Universitetens självständighet svag
Ett annat hot mot akademisk frihet i Sverige som Annika Östman Wernerson tar upp är att Karolinska Institutet och andra svenska universitet är statliga myndigheter. En organisationsform med mer distans till statsmakten vore en stor fördel om den politiska pressen på lärosätena skulle öka.
- Svenska universitets självständighet är formellt svag. Det har inte varit ett stort problem, men skulle kunna bli det, säger András Simon.
András Simon vill också slå ett slag för forskarnas kollektiva inflytande i akademin. I akademin finns två sätt att styra: dels hierarkisk styrning där chefen bestämmer, dels forskarnas och lärarnas kollektiva självbestämmande, så kallad kollegial styrning.
- Det är lite speciellt med två former av styrning. Kollegial styrning har många fördelar – inklusive att organisationen kan bjuda mer motstånd om auktoritära krafter försöker ta makten.
Annika Östman Wernerson håller med.
- Den kollegiala styrningen gör det inte alltid enkelt att vara rektor, men det finns en otrolig styrka i att involvera kollegiet i beslutsprocesser. Det är något vi jobbar med att stärka på Karolinska Institutet.
Hur ska svenska forskare förhålla sig till den omsvängning som skett i USA?
- Det är viktigt att vi inte börjar anpassa oss. Det är lätt att i det tysta formulera om ansökningar, byta ut ord som man vet ställer till besvär. Men då slår vi in på en farlig väg. Vi ska stå upp för vetenskapen, säger Annika Östman Wernerson.
Bör svenska forskare minska sina samarbeten med USA?
- Nej tvärtom. Amerikanska forskare behöver allt stöd och all kontakt med omvärlden som de kan få just nu.