Publicerad: 2025-12-04 13:27 | Uppdaterad: 2025-12-04 13:27

Ny studie avslöjar hur hjärnan prioriterar kroppsliga signaler i medvetandet

En hand som håller ett förstoringsglas över en hjärna.
Hjärnforskning. Foto: Pixabay,Mohamed Hassan

En ny studie visar att visuella och taktila intryck som är relaterade till vår egen kropp prioriteras för att nå medveten upplevelse. Det hjälper oss förstå hur vi får känslan av att kroppen är vår egen – genom att hjärnan kopplar ihop det vi ser och känner.

Porträttbild på Henrik Ehrsson, mot mörk bakgrund
Henrik Ehrsson, Professor vid institutionen för neurovetenskap. Foto: Sören Vilks

– Vi såg att hjärnan lägger extra vikt vid signaler som handlar om vår egen kropp när den bearbetar information medvetet, säger Henrik Ehrsson, professor vid Institutionen för neurovetenskap och studiens huvudansvarige forskare. Det kan hjälpa till att förklara varför känslan av att ha en kropp upplevs som så omedelbar och ständigt närvarande, tillägger han.

Forskarna använde den välkända "gummihandsillusionen" för att undersöka hur hjärnan integrerar syn- och känselintryck för att skapa en känsla av kroppsligt själv. Genom avancerad beräkningsmodellering kunde de visa att hjärnan automatiskt prioriterar signaler som handlar om den egna kroppen, vilket gör dem mer benägna att nå medvetandet.

Porträttbild
Porträttbild på Renzo Lanfranco. Foto: N/A

– Känslan av att äga vår kropp är avgörande för att skapa och upprätthålla självmedvetenhet, vilket i sin tur är viktigt för att kunna skilja mellan oss själva och omvärlden. Frågan om hur hjärnan skapar och bevarar denna känsla i vårt medvetande är relevant inte bara för neurovetenskap, psykologi och psykiatri, utan även för medvetandefilosofin, säger Renzo Lanfranco, huvudförfattare till studien och senior forskare på Institutionen för klinisk neurovetenskap

Resultaten är även viktiga eftersom de ger insikt i en grundläggande aspekt av mänsklig upplevelse – känslan av att kroppen är vår egen. Detta kan bidra till ökad förståelse och förbättrade behandlingsmöjligheter vid tillstånd där upplevelsen av kroppslig identitet eller självuppfattning är förändrad, såsom vid depersonalisering, schizofreni och kroppsdysmorfisk störning. 

Nästa steg i forskningen är att kartlägga hur hjärnan kopplar samman integrerade syn- och känselsignaler med medveten upplevelse på neuronal nivå, och vilka hjärnregioner som gör att dessa signaler blir en del av vår subjektiva upplevelse. Forskarna vill också undersöka vad som händer när dessa processer bryts ned.

Studien har finansierats av Vetenskapsrådet, Strategiska forskningsområdet Neuroscience, Göran Gustafssons stiftelse och EU:s Horizon 2020-program.

Publikation

"Conscious awareness, sensory integration, and evidence accumulation in bodily self-perception", Renzo Lanfranco, Sucharit Katyal, August Hägerdal, Xiaole Luan, Victoria Nos, & H. Henrik Ehrsson, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), accepted for publication. [https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2503629122]