Vanliga hälsotillstånd kan påverka blodtest för Alzheimers visar studie
Hur påverkar vanliga hälsoproblem nya blodprov för Alzheimers sjukdom? En studie från Karolinska Institutet, publicerad i Alzheimer's & Dementia, tyder på att faktorer som njurfunktion, kolesterol och diabetes kan påverka vissa biomarkörer – även om den mest lovande markören förblir tillförlitlig.
Blodbaserade biomarkörer (BBM) för Alzheimers sjukdom är nu på väg in i klinisk praxis och erbjuder ett enklare alternativ till ryggvätskeprov eller hjärnavbildning. Men många patienter vid minnesmottagningar har också andra hälsotillstånd. Kan dessa påverka testernas noggrannhet?
Forskare vid Karolinska Institutet analyserade blodprover från 311 patienter vid Karolinska Universitetssjukhusets minnesmottagning, med provmaterial och kliniska uppgifter från Karolinskas databas och provsamling GEDOC. De undersökte hur vanliga tillstånd – såsom kärlproblem, njurfunktion och kolesterolnivåer – hänger ihop med Alzheimers biomarkörer i blodet.
– Vi såg att flera hälsorelaterade faktorer var kopplade till förändringar i biomarkörnivåer, säger Makrina Daniilidou, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Till exempel påverkade diabetes och dyslipidemi amyloidmarkörer även när vi tog hänsyn till Alzheimers patologi, vilket tyder på effekter utanför hjärnan.
En viktig observation: p-tau217, som anses vara den mest lovande biomarkören, förblev mycket robust trots övriga sjukdomars påverkan. Däremot skedde vissa förändringar i kliniska gränsvärden när samsjuklighet beaktades. I kontrast var Aβ42/40-kvoten mer känslig för systemiska hälsotillstånd.
Varför är detta viktigt? Enligt forskarna fungerar de flesta biomarkörer fortfarande bra, men tolkningen kan förbättras genom att ta hänsyn till patientens totala hälsoprofil.
– Dessa tester är ett stort steg framåt, säger Makrina Daniilidou. Våra resultat visar att de är tillförlitliga, men också att det finns behov av ett mer personanpassat arbetssätt.
Nästa steg är att bekräfta resultaten i större och mer varierade populationer, inklusive kognitivt friska personer med ökad risk för demens. Målet: att integrera justerade biomarkörmodeller i kliniska rutiner för en mer precis diagnostik av Alzheimers sjukdom. Seniora medförfattare bakom studien är professor Miia Kivipelto och docent Anna Matton, båda verksamma vid Karolinska Institutet.
Huvudfinansiärer av studien
- Innovative Health Initiative Joint Undertaking (JU) -PROMINENT under grant agreement No. 101112145 with support from BioArctic
- Innovative Health Initiative Joint Undertaking (JU) AD-RIDDLE, under grant agreement No. 101132933
- Alzheimer’s Drug Discovery Foundation (USA)
Publikation
Enhancing diagnostic precision in Alzheimer's disease: Impact of comorbidities on blood biomarkers for clinical integration. Daniilidou M, Öhlund-Wistbacka U, Hagman G, et al. Alzheimer's Dement. 2025; 21:e7093. doi.org/10.1002/alz.70931