Att skapa en bättre beredskap inför nästa pandemi
Vad lärde vi oss under pandemin och hur förbereder vi oss inför nästa? Det var temat när representanter från akademin, sjukvården, myndigheter, politiken och media under två intensiva halvdagar träffades för att se tillbaka, men framför allt blicka framåt. Att vi lärt oss mycket och nu har en större krismedvetenhet var de flesta eniga om, men också att det finns en hel del kvar att göra om vi vill kunna tackla nästa hälsokris ännu bättre.
Det är nu fem år sedan samhället lamslogs av ett nytt virus, SARS-CoV-2, och covid-19-pandemin var ett faktum. Alla delar av samhället berördes. Beslut behövde fattas utifrån otillräcklig information och samordning ske utanför existerande strukturer. Så hur gick det?
Den 19 november bjöd Centrum för hälsokriser in till ett öppet symposium för att blicka tillbaka och reflektera över både goda exempel från pandemitiden och utmaningar vi står för inför nästa hälsokris. Publiken fick höra återblickar från personer som i olika roller arbetade direkt och intensivt med pandemin.
Insikter för framtiden
Magnus Gisslén, professor och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, betonade vikten av att möjliggöra klinisk forskning tidigt i en pandemi, för att kunna få svar på frågor om till exempel behandlingsmöjligheter. Han lyfte också fram det goda samarbetet på sjukhuset när det slog till. All onödig administration togs bort, beslut togs på golvet och alla hjälpte till.
Åsa Hessel, säkerhet och beredskapschef i Region Sörmland tog exempel från erfarenheten av en enorm ökning av antal covidpatienter som behövde vård de första pandemimånaderna. Några av lärdomar hon tog med sig var behovet av direktsamverkan med kommunerna, och att det är viktigt att snabbt börja samverka med politiken för att effektuera beslut.
Intensivvårdsläkaren Märit Halmin var en av dem som kämpade med att ge vård på snabbt överfulla intensivvårdsavdelningar. Hon efterfrågade en nationellt överenskommen prioritetsordning som går att ta till vid kris. När resurserna inte räckte till under pandemin hamnade istället ansvaret att prioritera vem som skulle få intensivvård på den enskilda läkaren.
- Det är nu vi har läge att skapa en sådan, förankra och träna. Då har vi möjlighet att garantera jämlik vård nästa gång, avslutade hon.
Covid-19-pandemin var den största mediehändelsen sedan andra världskriget. Medicinreportern Annika Östman gav en återblick på hur det var att arbeta som reporter under pandemin och hur Vetenskapsradion arbetade med allt från bevakning av Folkhälsomyndighetens presskonferenser till den nyfikenhetsdrivna Vetenskapsradions Coronaspecial.
Lyssna på Vetenskapspodden
I ett efterföljande avsnitt av Vetenskapspodden samtalar Annika Östman med kollegorna Lars Broström och Lena Nordlund om de insikter och erfarenheter som togs upp på symposiet: Vetenskapspodden, SR, 29 november 2025: Misstagen och lärdomarna från pandemin – så kan vi klara oss bättre nästa gång.
Från reflektion till åtgärdsförslag
Dagen efter det öppna symposiet samlades drygt 80 inbjudna deltagare från myndigheter, regioner, lärosäten och andra aktörer för att tillsammans arbeta vidare med att ta fram konkreta åtgärdsförslag på hur samhället kan stärka beredskapen inför nästa hälsokris.
Med utkast till positionspapper som grund diskuterades tre centrala teman: expertrådgivning i kris, vårdpersonalens erfarenheter och testning. Diskussionerna följde metoden konstruktiv expertdebatt, där alla deltagare får möjlighet att kommentera föreslagna åtgärder och bidra med egna idéer för att utveckla dem. Samtalen är öppna och dynamiska – men i de slutsatser som sammanställs efteråt återges inga personliga åsikter.
- Arbetssättet var uppskattat och vi fick många värdefulla inspel, säger Anna Zorzet, strategisk processledare på Centrum för hälsokriser. Vi kommer nu att bearbeta alla idéer för att sedan revidera positionspapprena och arbeta med att sprida åtgärdsförslagen till rätt instanser, förhoppningsvis i samarbete med dem som deltog.
Om Centrum för hälsokriser
Centrum för hälsokriser arbetar interdisciplinärt inom ett flertal expertområden, med fokus på policyutveckling, katalysering av forskning, utveckling av utbildningar och expertstöd till myndigheter och organisationer.
En hälsokris är en omstörtande situation som har en betydande påverkan på människors hälsa och som överskrider hälsosystemets förmåga att bemästra den.