IMM-avhandling: Miljöfaktorer och hjärt-kärlsjukdom

Avhandlingen belyser centrala konsekvenser av urbanisering, särskilt hur luftföroreningar, vägtrafikbuller och avsaknad av grönområden är kopplat till risken för kardiovaskulär sjukdom. I exponeringsmodeller har enskilda faktorer föreslagits öka risken för både hjärtinfarkt och stroke, men få studier har undersökt flera av faktorerna samtidigt. Vidare har socioekonomiskt utsatta grupper föreslagits att drabbas hårdare av miljöfaktorer och kan också vara mer sårbara för miljöföroreningar, vilket i sin tur kan leda till ökade hälsoskillnader.

I avhandlingen undersökte vi potentiella socioekonomiska skillnader i exponering för partiklar (PM₁₀ och PM_2.5), kvävedioxid (NO₂), vägtrafikbuller och grönska i stadsmiljö (mätt som Normalized Difference Vegetation Index, NDVI, inom en 500-metersradie kring bostaden). Vi bedömde även deras separata och kombinerade samband med insjuknande i hjärtinfarkt och stroke. Genom ett nordiskt samarbete (NordSOUND) undersökte vi dessutom om transportbuller är kopplat till fetma, vilket kan utgöra en möjlig koppling mellan buller och kardiovaskulär sjukdom.

Kan du berätta om några intressanta resultat?

Avhandlingen bygger på data från 20 407 kvinnor, födda mellan 1914 och 1948, som ingår i den svenska mammografikohorten (SMC). Alla kvinnor bodde i Uppsala län och följdes under 20 år (1997 till 2017).

I studie I undersökte vi tidsmässiga trender i individuell exponering genom att koppla deltagarnas bostadsadresser till spatio-temporala uppskattningar av luftföroreningar, vägtrafikbuller och grönska. Sociodemografiska registerdata användes för att bedöma skillnader i miljöexponering på befolkningsnivå. Resultaten visar en blandad bild av miljöexponeringsskillnader mellan sociodemografiska grupper i stadsmiljö. Till exempel visade sig äldre kvinnor, ogifta och kvinnor med hög utbildning vara mest exponerade för luftföroreningar, vägtrafikbuller och låg grönska.

I studie II använde vi tvärsnittsdata från NordSOUND-projektet, som inkluderar elva nordiska kohorter och upp till 177 566 deltagare med data om övervikt och fetma, för att analysera samband mellan långvarig exponering för vägtrafik-, järnvägs- och flygbuller och övervikt, fetma samt bukfetma. Våra resultat indikerar ett samband mellan vägtrafik- och järnvägsbuller och samtliga fetmamått. För vägtrafikbuller observerades tröskelvärden runt 50–55 och 55–60 dB för fetma respektive bukfetma, med en 10-procentig riskökning per 10 dB därefter.

I studie III och IV användes tidsvarierande data från den svenska mammografikohorten i kombination med registerdata över hjärtinfarkt och stroke för att bedöma samband mellan flera miljöexponeringar och insjuknande i hjärtinfarkt respektive stroke. I modeller som beaktade flera exponeringar och både individuella och områdesbaserade socioekonomiska faktorer fann vi ett omvänt samband mellan bostadsnära grönska och hjärtinfarkt, vilket antyder att grönska kan vara en skyddande faktor mot hjärtinfarkt. Vidare observerades ett samband mellan PM_2.5 och ökad risk för både total och ischemisk stroke, särskilt när samexponeringar togs i beaktande. Vi fann också viss evidens för högre sårbarhet i vissa grupper, exempelvis kvinnor med låg utbildning.

Vilken ytterligare forskning behövs inom området?

Att identifiera miljöfaktorer som kan skada eller gynna kardiovaskulär hälsa i urbana miljöer är relevant för förebyggande arbete och nödvändigt för att bygga hållbara och jämlika samhällen.

Med denna avhandling belyser vi komplexa samband mellan miljö- och sociodemografiska faktorer och deras påverkan på kardiovaskulär hälsa. Interaktionen mellan luftföroreningar, vägtrafikbuller och grönska är dock inte fullständigt förstådd och behöver klargöras. Dessutom kan sociodemografiska faktorer spela flera roller i relationen mellan miljöfaktorer och folkhälsa, såsom störfaktorer eller effektmodifierare, och dessa samband är starkt beroende av kontext, stad och population. Dessa komplexa relationer förtjänar vidare forskning, gärna med hjälp av andra metoder (t.ex. mediationsanalyser) och i populationer med större exponeringsvariation än i den aktuella avhandlingen.