Ny avhandling belyser rollen av immunmolekyler vid svåra bakteriella infektioner
Helena Alpkvist från avdelningen för infektionssjukdomar och hud vid institutionen för medicin, Huddinge försvarar sin avhandling med titeln "Damage-associated molecular patterns and pathogen-associated molecular patterns in severe bacterial infections", 22 november, 2024. Huvudhandledare är Kristoffer Strålin (MedH).
Vad handlar din avhandling om?
Bakteriella infektioner kan variera från milda, som en vanlig förkylning, till mycket allvarliga, som livshotande sepsis. När vi blir sjuka i en bakteriell infektion reagerar vårt immunförsvar på molekyler som signalerar fara, och samlingsnamn för dessa molekyler är DAMPs och PAMPs. DAMPs är kroppsegna molekyler som frigörs vid vävnadsskada, medan PAMPs kommer från bakterierna som invaderat kroppen. Min avhandling undersöker hur nivåerna av dessa molekyler ser ut vid allvarliga bakteriella infektioner så som pneumoni och bakteriemi, och om de kan kopplas till sjukdomens allvarlighetsgrad.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Nivån av pneumokock-DNA, en form av PAMP, i luftvägarna korrelerar med hur allvarligt sjuka patienter är vid pneumokockpneumoni, där högre mängder bakterie-DNA är kopplade till allvarligare sjukdom. Vid bakterieinfektioner där bakterier finns i blodet visade vi att nukleärt DNA var den DAMP som starkast kopplades till sjukdomens svårighetsgrad. Både nDNA och 16S rDNA, en PAMP, var förhöjda hos patienter med sepsis, men endast nDNA förblev förhöjt hos dem som behövde intensivvård eller avled.
Hur kan den kunskapen komma människor till nytta?
Dessa fynd ger oss en bättre förståelse för hur nivåer av kroppsegna respektive bakteriella molekyler är kopplade till sjukdomens svårighetsgrad vid allvarliga bakteriella infektioner.
Vilka mål har du för framtiden?
Jag kommer att fortsätta arbeta som specialistläkare i infektionsmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset, och jag kommer att kunna använda de kunskaper jag har tillskansat mig under arbetet med min avhandling i mitt arbete med patienter, inte minst min ökade förmåga att utvärdera andras forskningsresultat. När det gäller forskning är mitt mål att fortsätta undersöka om olika DAMPs skulle kunna användas som biomarkörer för att tidigt identifiera svårt sjuka patienter och hjälpa till att välja mellan olika behandlingsstrategier hos patienter med pneumoni och sepsis.
Disputation
Fredag, 22 november, klockan 09:00, sal C1:87, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.