Publicerad: 2024-11-13 10:51 | Uppdaterad: 2024-11-13 11:21

UKÄ:s samverkansutvärdering: Goda rutiner och möjligheter till utveckling

Illustration med stiliserade människor och kugghjul som ska symbolisera samarbete. || group
Illustration: Pixabay

Karolinska Institutet har goda rutiner för samverkan med det omgivande samhället, men det finns flera områden med utvecklingspotential. Det visar Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärdering av svenska universitet och högskolor, som presenterades till regeringen den 31 oktober.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) är en statlig myndighet som granskar, analyserar och följer upp kvalitet och utveckling vid svenska universitet och högskolor. Under 2024 har UKÄ gjort en utvärdering av de svenska lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. 

Denna samverkan är ett krav i högskolelagen och syftar till att eftersträva ömsesidigt utbyte och verka för att lärosätets kunskap och kompetens kommer samhället till nytta.

Porträtt av Magnus Johansson.
Magnus Johansson. Foto: N/A

– Utvärderingen bygger på tre moduler: lärosätenas självvärdering, UKÄ:s seminarier och tematiska fördjupningar – allt med fokus på hur väl vi samverkar med det omgivande samhället. UKÄ önskar med utvärderingen uppmana till självinsikt och lärande för att utveckla lärosätenas verksamhet, säger Magnus Johansson, kvalitetssamordnare på Gemensamt verksamhetsstöd, KI.

De tre modulerna som Magnus Johansson nämner skapar sammantaget en nationell bild av lärosätenas samverkan och underlaget ligger till grund för de jämförelser och rekommendationer som UKÄ lyfter i sin rapport.

Bekräftar KI:s egna insikter 

Inför utvärderingen har en projektgrupp inom KI genomfört en analys och värdering (så kallad självvärdering) av arbetet med samverkan. Självvärderingen lämnades in till UKÄ där en bedömargrupp har granskat underlaget, och lämnat rekommendationer inom identifierade utvecklingsområden.

KI universitetsledning
Annika Östman Wernerson. Foto: Liza Simonsson

– Jag tycker att vi inom KI är väl insatta i vilka styrkor och utmaningar vi har. UKÄ:s rekommendationer bekräftar i mångt och mycket de styrkor och de utvecklingsområden som vi själva identifierat eller redan arbetar med att förbättra. UKÄ ser exempelvis positivt på den närhet vi har mellan forskning, utbildning och professionell praktik, men en utmaning är att vår samverkan sker i så många olika former och sammanhang. Det senare gör det svårt att ha en heltäckande överblick om vår samverkan får den effekt vi tänkt. Här pågår redan arbete för att bättre integrera detta i ordinarie verksamhetsplanering och uppföljning, säger KI:s rektor Annika Östman Wernerson.

Många lärosäten fick liknande rekommendationer om att utveckla arbetet med att formulera målen med samverkan och att involvera samverkansparters, studenter och doktorander i det arbetet. 

En vanlig rekommendation är också att utveckla indikatorer, följa upp, dokumentera och att använda resultat från uppföljning i det systematiska kvalitetsarbetet. 

Resultatet av samverkan behöver även nå ledningen på olika nivåer för att omsättas i beslut och prioriteringar. Samtidigt behöver ledningens visioner förankras bättre i kärnverksamhetens praktiska arbete. 

En mycket viktig rekommendation för lärosätenas fortsatta utvecklingsarbete är att samverkansskicklighet ska vara ett tydligt meritvärde hos anställda. 

Bra underlag för prioriteringar 

Fakultetsnämndens råd för ett systematiskt kvalitetsarbete, RSK, ska nu gå igenom rekommendationerna för att identifiera åtgärder inom olika ansvarsområden. Utvecklingsarbetet följs sedan upp inom ramen för KI:s kvalitetssystem. 

Om två år kommer UKÄ göra en uppföljning av hur lärosätena beaktat bedömargruppens rekommendationer i sina utvecklingsarbeten. 

– UKÄ:s utvärdering av samverkan är mycket värdefull för KI. KI har en omfattande samverkan och utvärderingen visar betydelsen av denna och att den fungerar väl i det dagliga arbetet. Samtidigt ska KI alltid sträva efter att höja kvaliteten i sin verksamhet och utvärderingen stärker oss i vår ambition att exempelvis arbeta än mer med strategiska prioriteringar, ansvarsfördelning och uppföljning av samverkan, säger Annika Östman Wernerson.

KI:s projektgrupp

Projektgruppen med ansvar för självvärderingen bestod av:

Kerstin Lundin (projektledare), Gemensamt verksamhetsstöd

Karin Dahlman-Wright, professor, Gemensamt verksamhetsstöd

Anna Kiessling, professor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Magnus Johansson, samordnare, Gemensamt verksamhetsstöd

Anders Gustafsson, professor vid institutionen för odontologi

Anna Humble, direktör, Gemensamt verksamhetsstöd

Björn Forslöw, verksamhetscontroller, Gemensamt verksamhetsstöd

Erika Dabhilkar, enhetschef, Gemensamt verksamhetsstöd

Maria Lönn, enhetschef, Gemensamt verksamhetsstöd

Richard Cowburn, enhetschef, Gemensamt verksamhetsstöd 

Specialister inom olika områden och rådet för systematiskt kvalitetsarbete har aktivt bidragit med underlag i form av både beskrivning och värdering. Fakultetsnämnden har också medverkat i arbetet.