Nyhetsarkiv

SRP Diabetes professorn Kerstin Brismar har i en ny bok samlat sina bästa råd kring maten, motionen, sömnen, stressen, alkoholen och mycket mer. Hennes budskap är: Det är aldrig för sent att börja med en livsstilsförändring. Vare sig du är 50, 60, eller 70 år, yngre eller äldre!

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har undersökt risken för ytterligare hjärtinfarkt och förtida död hos kraftigt överviktiga som genomgår en överviktsoperation efter en hjärtinfarkt. Registerstudien med 1 018 individer visar en minskad risk för ny hjärtinfarkt och förbättrad överlevnad som inte kan förklaras med enbart viktminskningen. Studien publiceras i tidskriften Circulation.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en studie på möss visat på en potentiell viktig behandling för att förbättra neurologisk återhämtning vid diabetes och stroke. Behandlingen baseras på att normalisera kroniska glukosnivåer efter stroke. Forskarna hoppas att resultaten, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Diabetes, kan förbättra strokebehandlingen hos personer med diabetes.

Niklas Mejhert har precis kommit tillbaka till MedH efter fem år som postdoc på Harvard T.H. Chan School of Public Health (Farese & Walther lab).

Enligt en forskarhypotes kan vissa virusinfektioner spela en roll i det autoimmuna angrepp som leder fram till typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu, tillsammans med finska kollegor, tagit fram ett vaccin mot dessa virus, i förhoppning om att det ska kunna ge ett skydd mot typ 1-diabetes. Studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Science Advances.

Användning av så-kallade SGLT2-hämmare för att behandla typ 2 diabetes kan minska risken för allvarliga njurskador, enligt en skandinavisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The BMJ och stödjer, enligt forskarna, fortsatt användning av SGLT2-hämmare som behandling för patienter med typ 2-diabetes.

Det vetenskapliga underlaget för att ge kostråd vid typ 2-diabetes är bräckligt, enligt Socialstyrelsen. Forskare vid Karolinska Institutet ska nu delta i det största projektet någonsin i Europa kring kost vid typ 2-diabetes, med målet att hitta effektiva kostbehandlingar som kan reversera typ 2 diabetes. Typ 2-diabetes ökar kraftigt risken för en rad sjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdom och stroke.

Två kliniska forskare vid Karolinska Institutet har i år utsetts till Wallenberg Clinical Scholars. Anca Catrina och Mikael Rydén får vardera 15 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att fördjupa sin forskning och föra ut resultaten i vården.

Camilla Olofsson vid gruppen Tillväxt och metabolism försvarar sin avhandling "Diet and postprandial risk markers for complications in type 2 diabetes" den 20 mars 2020. Huvudhandledare är Neda Rajamand Ekberg.

Professor Franz Matschinsky vid Perelman School of Medicine, University of Pennsylvania, Philadelphia har utsetts till mottagare av Rolf Luft Award 2020. Han får priset för sin betydande forskning om hur den pankreatiska betacellen reglerar insulinsekretionen beroende på sin glukosmetabolism. Professor Matschinsky har karaktäriserat enzymet glukokinas som den viktigaste regulatorn.

Höga blodfettsnivåer av typen lipoprotein(a) hos personer med typ 1-diabetes innebär en ytterligare ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften Diabetes Care. Lipoprotein(a)-nivåer bör därför mätas hos patienter med typ 1-diabetes och vara en del i den totala riskbedömningen, menar forskarna.

Personer med ALS (amyotrofisk lateralskleros) drabbas oftare än andra av typ 2-diabetes, men varför det är så har länge varit ett mysterium. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en molekylär mekanism som kopplar samman dessa två sjukdomar. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Professor Per-Olof Berggren vid gruppen Signaltransduktion har tillsammans med forskare i Sydkorea utvecklat en mjuk, smart kontaktlins som mäter trycket i ögat efter transplantation av insulinfrisättande celler.

För att uppmärksamma World Diabetes Day 2019 har vi tagit fram filmade intervjuer och presentationer av några av våra diabetesforskare - välkommen att lära känna dem lite grand!

Hallå där Sergiu Catrina, docent, specialistläkare och forskargruppsledare för gruppen Tillväxt och metabolism vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

Barn till kvinnor som genomgick fetmaoperation före graviditeten löpte lägre risk för allvarliga missbildningar än barn till kvinnor med svår fetma vid graviditetens början. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Örebro universitet som publiceras i tidskriften JAMA. Resultatet tyder på att viktnedgång och förbättrad blodsockerkontroll kan minska risken för missbildningar och borde dämpa tidigare farhågor om att fetmakirurgi skulle öka denna risk.

För att uppmärksamma Världsdiabetesdagen 14 november så gästar åtta internationellt erkända forskare KI och presenterar sina senaste rön inom kopplingen diabetes och kardiovaskulära sjukdomar, tarmhormoners reglering av metabolism, beta cell patogenes och circadiska rytmer och metabolism.
See poster och program nedan.

Symposiet är öppet och avgiftsfritt, men registering krävs, följ länken.

Chaufförer, fabriksarbetare och städare har tre gånger högre risk att drabbas av typ 2-diabetes än lärare och sjukgymnaster. Forskare vid Karolinska Institutet har studerat hur diabetesförekomsten skiljer sig åt mellan olika yrkesgrupper i Sverige. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Diabetologia och presenteras samtidigt vid en europeisk diabeteskonferens i Barcelona i mitten av september.

Två nya studier med potential att förbättra hjärtsjukvården för diabetes och KOL-patienter har presenterats av forskare Robin Hofmann vid Europeiska Kardiologföreningens (ESC) vetenskapliga möte i Paris.

Den nya typen av läkemedel mot typ 2-diabetes, så kallade SGLT2-hämmare, är kopplade till minskad risk för hjärtsvikt och död. Läkemedlen kan också kopplas till minskad risk för allvarliga hjärtkärlhändelser. Det visar en stor Skandinavisk registerstudie ledd från Karolinska Institutet, som nu publiceras i tidskriften BMJ.

Studiens valspråk var ”Bland kvinnor med diabetes och högt HbA1c finns risk att fostret alltför tidigt gör sin entré”.

Studien som letts av Professor Jonas F Ludvigsson, Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, visar att gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk för graviditetskomplikationer, såsom risken att födas för tidigt. Risken ökar när blodsockernivån stiger, men även kvinnor som håller en rekommenderad nivå löper risk att föda för tidigt.

Vi gratulerar professor Juleen Zierath vid gruppen Integrativ fysiologi som får Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris 2019 för sin banbrytande translationella diabetsforskning. Hennes studier har lett till ny och viktig kunskap som kan förbättra hälsan för många människor som lever med diabetes.

Genom att använda experimentella tekniker som optogenetik och kalciummätningar med hög hastighet har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa hur de så kallade deltacellerna i en del av bukspottkörteln – de Langerhanska öarna – indirekt påverkar blodsockerregleringen vid till exempel diabetes. Resultaten som publiceras i tidskriften Nature Communications förklarar något som länge varit en gåta för forskarna.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att fetma försämrar den neurologiska återhämtningen efter stroke i en experimentell strokemodell i möss. Dessa fynd kan underlätta utvecklandet av nya rehabiliteringsstrategier för personer med fetma och diabetes.

Personer med oupptäckta glukosstörningar löper ökad risk för både hjärtinfarkt och svår tandlossning. Det visar en studie som publiceras i tidskriften Diabetes Care av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten visar på behovet av ökat samarbete mellan tand- och sjukvård och möjligen av screening för diabetes på tandläkarmottagningar, anser forskarna.

När typ 1-diabetes diagnostiseras är ofta de flesta insulinproducerande betacellerna redan förstörda. Med en egenutvecklad transplantationsteknik har forskare vid Karolinska Institutet och University of Miami Miller School of Medicine kunnat upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos möss och på så vis sätta in tidig behandling för att rädda betacellerna. Studien publiceras i Diabetologia, det Europeiska Diabetessällskapets (EASD) vetenskapliga tidskrift.

Vi gratulerar professor Juleen R. Zierath vid gruppen Integrativ fysiologi som har utnämnts till hedersdoktor vid University of Wisconsin-River Falls, USA.

Gravida med typ 1-diabetes löper en högre risk att barnet föds för tidigt. Risken ökar när blodsockernivån stiger, men även kvinnor som håller en rekommenderad nivå löper risk att föda för tidigt. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet och Sahlgrenska Akademin som publiceras i Annals of Internal Medicine.

ERC Advanced Grant är ett av de mest prestigefyllda programmen för forskningsfinansiering i Europa. Per-Olof Berggren, professor i experimentell endokrinologi vid Karolinska Institutet, får nu anslaget för andra gången i karriären.

Professor Mitchell Lazar vid Perelman School of Medicine, University of Pennsylvania, Philadelphia har utsetts till mottagare av Rolf Luft Award 2019.

Det är de Langerhanska öarna i bukspottkörteln som har det övergripande ansvaret för regleringen av våra blodsockervärden. Det rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Fynden har betydelse för viss läkemedelsbehandling och vid transplantation av insulinproducerande celler till patienter med diabetes.

Jorge Ruas, docent och forskargruppsledare på institutionen för fysiologi och farmakologi vid Karolinska Institutet, har tilldelats Leif C. Groop-priset för enastående diabetesforskning. Han belönas för sin banbrytande forskning inom muskel- och träningsfysiologi.